Att genomföra en runstreak är något du gör för dig själv – och det finns goda skäl att testa det. Här är sju!
1. Du kommer att stärka din självkänsla
Du kommer att kunna bocka av en uppfylld målsättning – varje dag. Du kommer med andra ord kunna känna dig sjukt nöjd med dig själv, dag ut och dag in. Det är bra för självkänslan.
2. Du kan testa gränsen för din förmåga
World Marathon Challenge är en kort men brutal maratonstreak. 2019 var det 37 löpare som sprang de sju maratonloppen på sju kontinenter – på sju dagar. Michael Wardian vann med en genomsnittlig tid på 2.58.30.
3. Alla kan göra det
Att springa 1 600 meter, en engelsk mil, varje dag är något som alla som kan springa kan klara – det gäller dig med.
4. Du kommer att springa på de mest oväntade ställen
Kanske på en strand runt en liten ö, eller runt din köksö, eller över ett trasigt staket, eller under en stjärnhimmel, eller i dina drömmars lopp, eller i mardrömsväder, eller …
5. Du kommer att se fram emot det
Genom att träna dig själv till att se fram emot löpningen så kommer du att utveckla förmågan att se möjligheter i stället för problem. Det handlar om att byta fokus från ”jag känner inte för att springa i dag” till ”jag kommer att känna mig nöjd när jag har genomfört dagens pass”.
Ett sätt att göra det är att till exempel bestämma dig för att lyssna på någon bra podd under löprundan, i stället för att fokusera på att rundan är något du bara måste klara av.
6. Du kommer att bli starkare
Att genomföra en runstreak innebär en daglig belastning av allt från muskler till senfästen och skelett. Resultatet är att dessa strukturer stärks – så länge du inte överbelastar dem med för långa eller för hårda pass.
7. Du kommer att springa – helt automatiskt
När en ny vana håller på att etableras kopplas vetskapen om en framtida belöning och det du gör för att få belöningen ihop i våra hjärnor. Genom att den här processen upprepas om och om igen blir själva handlingen – att ge sig ut och springa i det här fallet – en näst intill automatiserad rutin. Till slut blir den dagliga rundan en så självklar del av ditt liv att du kanske inte ens tänker på att du gör det.
I Madrid avgjordes Lag-EM där de svenska löparna stod för fina insatser i hettan. Innan dess har det tävlats runt om i Europa där Samuel Pihlström fortsätter att visa på fin form.
Först ut bland de svenska löparna i Madrid var Sarah Lahti, som tidigare år haft svårt att tävla i värmen. I år gick det dock bättre för svenskan som i ett långsammare lopp slutade på en fjärdeplats på 16.03.
Näst upp var Samuel Pihlström som i början av veckan stod för ett nytt fint 1500 meterslopp när han i Ostrava sprang in som sexa på sin näst bästa tid någonsin, 3.31,18. Nu var det 800 meter och där blev “Pilen” satt i ett B- heat. Trots det blev det 1.46,76 för 24- åringen som tog hem andra heatet.
Sist ut den första löpardagen var Vidar Johansson som slutade fyra i hinderloppet på 8.26,14.
Under lördagen tävlade endast Yolanda Ngarambe bland de svenska löparna. 33- åringen, som bor och tränar i USA under stor del av året, stod för ett fint 800 meterslopp när hon slutade femma på säsongsbästat 2.03,44.
Fjärde dagen
Söndagen avslutade Lag-EM där först Vera Sjöberg sprang offensivt i 1500 metersloppet. Hennes 4.11,32 räckte till en elfteplats. På herrsidan blev Emil Danielsson tolva på 3.43 efter att ha fått det tufft när farten skruvades upp sista 300 meterna.
De sista löpsvenskarna som tävlade var Ebba Cronholm på 3000 meter hinder och Jonathan Grahn på 5000 meter.
Cronholm slutade tolva på 10,13 och Grahn nia på 13.56.
Italien tog hem guldet i mästerskapet och Sverige slutade på en niondeplats. En tangerering av Sveriges bästa placering någonsin.
Hemma i Sverige
Saga Provci har haft en fin start på sommaren 2025. Efter att ha tagit sig ned till 4.13 på 1500 meter var det under veckan dags för henne att springa 800 meter. Under världsungdomsspelen vann hon sträckan på 2.06,73, en sekund före tvåan Nadja Rugland.
Och i Trosa avgjordes under helgen sommarklassikern Trosa Stadslopp. David Nilsson tog hem herrklassen i 8.9 km- loppet på 26.07. Bland damerna var det Hanna Lindholm som vann på 30,37.
Den första juli drar vi igång #RWSUMMERSTREAK. Under hela juli springer vi minst 1,6 kilometer varje dag. Häng med!
Oavsett om du vill komma igång med löpträningen eller bara vill utmana dig själv under en sommaren är en runstreak ett både roligt och bra alternativ. Att springa 1,6 kilometer varje dag under en månad kan inte bara förändra ditt liv – du kommer också slippa beslutsångesten och du skapar en helt ny träningsvana.
Att bestämma sig för en runstreak – oavsett om det handlar om 1,6 kilometer om dagen eller någon annan distans – innebär nämligen att du behöver struktur och disciplin. Och det är två viktiga fundament för den som vill lyckas i sin träning.
Varför 1,6 kilometer? Det är förmodligen Ron Hills fel. Den brittiska olympiern och före detta världsrekordhållaren sprang nämligen minst en engelsk mil – 1 609 meter – varje dag i över 52 år. Det är i hans anda och fotspår vi och alla andra runstreakare springer.
Så gör du!
Hur passar du in en runstreak med din vanliga löpträning? Det är enkelt. Träna på som vanligt, men de dagar du i vanliga fall hade vilat tar du en 1,6 kilometer lång återhämtningsjogg. Om du ska köra alternativträning på gymmet så kanske du kan springa dit som uppvärmning – eller köra 1,6 kilometer på löpbandet. Du kommer alltid att hitta möjligheter att få in din dagliga dos löpning.
#rwsummerstreak startar den 1 juli och fortsätter till och med 31 juli. Är du redan igång med en runstreak? Då kan du ha som mål att förlänga den till och med juli ut – eller till och med året ut.
Dela gärna din runstreak med oss och alla andra. Använd #RWRunstreakSWE i dina sociala kanaler.
Tillsammans grejar vi det här – nu kör vi!
PS. Vill du belöna dig själv eller visa världen att du är en runstreaker? Kolla in vår snygga Runner’s World runstreak-tröja i funktionsmaterial – perfekt att springa i, dag ut och dag in.
Att få in vettig träning i vardagen med jobb, familj och annat kräver givetvis planering och karaktär. Det är ett evigt pusslande med lunchträning, morgonpass och kvällspass för att den övriga familjen inte ska känna sig åsidosatt. Men under semestern finns det betydligt bättre utrymme för flexibilitet i planeringen av träningspassen.
1. Träna tidigt på morgonen
Spring i 50-60 minuter före frukosten, innan övriga familjen har vaknat och kommit igång. Börjar man dagen så tidigt kan man ändå äta frukost tillsammans och läsa tidningen i lugn och ro. Samtidigt har man hela dagen kvar till övriga aktiviteter. Om du dessutom känner dig pigg finns ju möjlighet till ett kort intervallpass före middagen. Då kan det räcka med 15 x 1 minut med 30 sekunders joggvila mellan löpsekvenserna. Med 10 minuter uppvärmning och 5 minuter nerjogg tar det knappt 40 minuter.
2. Spring dit
En annan variant är att springa till dagens utflyktsmål. Om du och familjen ska göra en utflykt till ortens badplats så skickar du ombyteskläder med familjen och springer dit själv. Det är en skön känsla att komma fram svettig och trött. Sedan hoppar du i sjön och tvättar av dig. Och är din partner löpare så kanske hen vill springa hem. Nackdelen med det är att man kan vara lite seg efter en dag med pastasallad, mjukglass och sol.
3. Dra till fjälls
Åk på en fjälltur eller en vandringssemester. Det blir en upplevelse, som ger en massa fettförbränning och bra möjligheter att lägga in roliga löpträningspass efter, eller i samband med, varje dagsetapp. Eller varför inte springa en led med lätt packning?
4. Reka springandes
När du semestrar i en större stad kan du använda morgonjoggen som en rekognoseringstur. Spring och kolla var museet ligger eller var affären som säljer märkeskläder finns. Då kan du sedan agera guide och vägvisare för ditt övriga sällskap under dagen.
5. Lägg till ett lopp
Förlägg semesterresan till en ort där det finns ett roligt 10-kilometerslopp. Då kan du träna lite på banan under några dagar innan loppet och sedan springa tävlingen, ha grillmiddag och en vilodag dagen efter tävlingen.
6. Träna alternativt
Dessutom finns det möjligheter till andra träningsformer än löpning under semestern. Varför inte en lång cykeltur där du får se nya omgivningar eller simma i öppet vatten? Varför inte styrketräna med din egen kropp som vikt – i en park där solen ger en jämn och fin solbränna?
7. Ta en paus – från löpningen
Semestern kan ju också vara en chans till återhämtning då du tar 3-4 vilodagar, eller kanske tränar varannan dag. Om du slitit hårt med grundträning under hela vintern och våren så är det ändå läge att köra lite kortare, hårdare pass. Då kommer du att få tid både till återhämtning och semesteraktiviteter. Dessutom kanske du till och med kan få en prestationsförbättring.
Vilket semesterupplägg du än väljer så kommer ledigheten garanterat ge tillräcklig återhämtning utan att du behöver totalvila i fyra veckor.
Faith Kipyegon spände verkligen bågen i sitt försök att bli första kvinna att springa en engelsk mil under fyra minuter. Hon sprang en dryg sekund snabbare än sitt eget världsrekord – men hade behövt sänka det med över sju sekunder.
Precis söder om Paris stadskärna, på de blå banorna på Stade Charléty arrangerade Nike på torsdagskvällen sitt hittills mest ambitiösa löparevent för kvinnor: Breaking4. Ett maxat, minutiöst koreograferat försök att skriva löparhistoria där målet var tydligt: att Faith Kipyegon som första kvinna skulle försöka springa en engelsk mil under fyra minuter.
Huvudpersonen Faith Kipyegon är världsmästare, olympisk mästare och innehavare av världsrekorden på både 1 500 meter och en engelsk mil (en mile = 1 609 meter). Nu var hon tillbaka på samma bana där hon tidigare slagit två av sina rekord för att utmana en gräns ingen kvinna ännu brutit.
FAITH KIPYEGON – EN AV VÄRLDENS BÄSTA GENOM TIDERNA Kipyegon är 31 år och från Kenya. Hon har vunnit tre OS-guld på 1 500 meter (2016, 2021 och 2024). Senast det begav sig, på OS i Paris i fjol, tog hon även en silvermedalj på 5 000 meter. På VM har hon vunnit tre guld på 1 500 meter och ett på 5 000 meter – och hon har världsrekordet på 1 500 meter (3.49,04) och på en engelsk mil (4.07,65). Kipyegon har tidigare även haft världsrekordet på 5 000 meter – hennes 14.05,20 är den näst bästa tiden efter Etiopiens Gudaf Tsegay.
Scenen, farten och trycket – allt var på plats!
Inramningen på arenan var otrolig, publiken var laddad och banan fylldes med några av världens bästa löpare som skulle agera harar: Jemma Reekie och Georgia Hunter Bell (Storbritannien) samt manliga toppnamn som Grant Fisher och Cooper Teare (USA), Niels Laros (Nederländerna), Elliot Giles (Storbritannien) och Stewy McSweyn (Australien). De ställde upp i förbestämda formationer med syftet att hålla Faith exakt på det tempo som krävdes för att nå drömgränsen.
Och det började perfekt. Faith passerade 400 meter på 1.00,20, 800 meter på 2.00,75 och nådde klockan vid 1 200 meter på 3.01,84 – fortfarande inom sub-4-marginalen.
Teknik på Faiths villkor
Loppet var inte bara ett försök, det var ett uttryck för precision och innovation. Faith bar en Nike Fly Suit, framtagen enbart för henne, där varje söm och yta optimerats för att minimera luftmotståndet. Under den bar hon världens första 3D-printade sport-BH, skräddarsydd efter hennes kropp och behov. På fötterna satt ett par Nike Victory Elite FK – specialbyggda spikskor med kolfiberplatta och 3D-printade titanspikar.
Allt framtaget och testat i samråd med Faith Kipyegon.
– Det handlade inte bara om att jag skulle vara snabb, det handlade också om att jag skulle känna mig trygg, fri och redo, sa Faith Kipyegon efter försöket.
Det fjärde varvet – där gränsen fortfarande står kvar
Men när sista varvet inleddes började farten sjunka. Det perfekta schemat sprack – krafterna räckte inte hela vägen. Sista varvet gick på 64,58 sekunder. Det var för långsamt för sub-4, men snabbt nog för att skriva om historien.
Faith korsade mållinjen på 4.06,42. En ny inofficiell världsrekordtid, 1,22 sekunder snabbare än hennes tidigare världsrekord på 4.07,65 från 2023.
– Det är bara en tidsfråga innan någon kvinna springer under fyra minuter. Om det inte blir jag så blir det kanske någon annan. Jag tänker inte ge upp hoppet – jag kommer fortfarande att försöka klara det, sa Kipyegon efter loppet.
HISTORIEN OM SUB4 Det är 71 år sedan som britten Roger Bannister blev den förste att spränga drömgränsen fyra minuter på en engelsk mil. Det var 1954 som han sprang de 1 609 meterna på 3.59,4. Sedan dess har över 2 000 män sprungit under fyra minuter – men hittills ingen kvinna. Kommer Faith Kipyegon bli först?
Breaking4: Faith Kipyegon ger inte upp
Fyraminutersgränsen på en mile för kvinnor står alltså fortfarande kvar. Men efter kvällen i Paris har Faith Kipyegon tagit sig över en sekund närmare det som länge setts som ouppnåeligt.
– Det här var första försöket. Vi har lärt oss mycket av det. Nu ska jag gå tillbaka till ritbordet och göra det som krävs för att lyckas. Jag tror att jag har mer i tanken, säger Faith Kipyegon efter försöket i Paris.
STUDIE: DET SKA VARA MÖJLIGT Att sänka sitt eget världsrekord med 7,65 sekunder eller mer är förstås en oerhört svår bedrift – men det är inte så omöjligt som det kanske låter. I en studie, publicerad i Royal Society Open Science, kom forskarna fram till att Kipyegon kan springa på 3.59,37 genom att sänka luftmotståndet med hjälp av harar både framför och bakom henne. Det var också så försöket genomfördes i Paris.
Kenyas världsrekordhållare på en mile och på 1 500 meter ska försöka bli första kvinna att springa under fyra minuter på en mile. Rekordförsöket görs torsdag 26 juni i Paris – och RW kommer att vara på plats.
Faith Kipyegon, 31 år, har bland annat två världsrekord, tre olympiska guld och fyra VM-guld på sin meritlista. Är det någon kvinnlig löpare som har möjlighet att springa en engelsk mil (1 609 meter) under fyra minuter så är det med andra ord hon.
Försöket kallas för Breaking4och görs i samarbete med Kipyegons sponsor Nike på Stade Charléty i Paris, Frankrike, den 26 juni. Där ska hon försöka sänka sitt eget världsrekord (4.07,65) med 7,65 sekunder. Det blir alltså ingen lätt uppgift.
Kipyegon är en av världens bästa löpare någonsin. Hon har vunnit tre OS-guld på 1 500 meter (2016, 2021 och 2024). Senast det begav sig, på OS i Paris i fjol, tog hon även en silvermedalj på 5 000 meter.
På VM har hon vunnit tre guld på 1 500 meter och ett på 5 000 meter – och hon har världsrekordet på 1 500 meter (3.49,04) och på en engelsk mil. Hon har tidigare även haft världsrekordet på 5 000 meter – hennes 14.05,20 är den näst bästa tiden efter Etiopiens Gudaf Tsegay.
Svårt – men inte omöjligt
Att sänka sitt eget världsrekord med 7,65 sekunder eller mer är förstås en oerhörd bedrift om Kipyegon klarar det – men det är inte så omöjligt som det kanske låter. I en ny studie, publicerad i Royal Society Open Science, kom forskarna fram till att Kipyegon kan springa på 3.59,37 genom att sänka luftmotståndet med hjälp av harar både framför och bakom henne – som byts ut efter 800 meter.
Det är 71 år sedan som britten Roger Bannister blev den förste att spränga drömgränsen fyra minuter på en engelsk mil. Det var 1954 som han sprang på 3.59,4 – ett rekord som blev en symbol för vad människor kan uppnå. Sedan dess har över 2 000 män sprungit under fyra minuter på distansen. Kommer Faith Kipyegon bli den första kvinnan?
Dokumentären Breaking4: Faith Kipyegon vs. The 4‑Minute Mile
Runt Faith Kipyegons strävan att bli första kvinna under fyraminutersvallen på en engelsk mil skapas det en dokumentär av Nike och Box To Box Film. I första avsnittet (51 minuter) får man följa uppbyggnaden mot racet den 26 juni. Avsnittet ger en detaljerad insikt i Faiths träningsupplägg på plats i Kenya, och vilka detaljer som vävs in i utmaningen att ta sig under 4-minutersbarriären.
Josefine Swärm är löpcoach och entreprenör med många följare på sociala medier. Här berättar hon om sin relation till löpningen, hennes nya projekt Let’s Run – och varför Endorphin Speed 5 från Saucony är hennes nya favoritskor.
[ANNONS FRÅN SAUCONY]
Hej Josefine! Hur länge har du varit ambassadör för Saucony – och vad betyder varumärket för dig?
– Jag tror att vi har haft ett samarbete i snart åtta år. Redan när jag jobbade i löparbutik i Linköping fick jag testa deras modeller – de har alltid passat mig. Så jag har verkligen en lång historia med Saucony som varumärke och blev otroligt glad när jag fick möjlighet att jobba med dem. Det kändes så himla rätt.
Du har jobbat med löpning under många år. Hur startade det?
– Jag coachade hemma i Motala för många år sedan och har alltid drömt om att utveckla det. För runt nio år sedan, i samband med att vi flyttade till Mallorca, öppnades möjligheterna att jobba mer med löpningen. Alla härliga miljöer att springa i inspirerade mig att försöka inspirera andra. Så det började nog där – då insåg jag att jag skulle kunna leva på löpningen på olika sätt.
Du bor numera åter i Motala. Längtar du tillbaka till Mallorca?
– Ja, jättemycket. Det är helt fantastiskt där. Möjligheterna att träna året om är ju jättebra. Men det finns mycket fint även här hemma.
Vad gör du i dag inom löpningen?
– Den absolut största delen är löpcoachningen i vår löpgrupp Let’s Run. Sedan jobbar jag även med bland annat Saucony som är en viktig samarbetspartner till mig.
Kan vem som helst vara med och bli coachad av dig i Let’s Run?
– Javisst, men det är en löparklubb för motionärer. Det är inte på elitnivå på något sätt. Men alla motionärer kan vara med. Man kan vara helt ny inom löpning, men man kan även vara lite mer erfaren och satsa mot kortare eller längre lopp. De flesta är kvinnor, runt 90 procent skulle jag tro. Men vi får se framöver om det kan bli fler män i gruppen också.
Hur fungerar det rent praktiskt?
– Coachningen är digital men vi har även ”meet ups” för medlemmarna, ofta i samband med olika lopp. Då har vi med oss våra tält och lite tilltugg. Där kan medlemmarna träffas och inspirera varandra så att nervositeten kanske släpper lite. Det är kul. Jag funderar på att utveckla den biten så att den även kan nå ut till de löpare som inte springer lopp.
Hur tränar du själv – och springer du lopp?
– Ja, jag älskar att springa lopp. Jag tränar väldigt prestigelöst och ganska måttligt skulle jag säga, men så klart mer än många andra. Men jag gillar att satsa på lopp ibland och trycka på ordentligt. Jag friidrottade som ung och har lite tävlingsmänniska i mig fortfarande.
– Men jag gillar båda sidor. I vissa lopp tar jag det lugnt och springer med andra, då är det viktigaste att ha kul och bara uppleva och umgås.
Har du någon träningsfilosofi som du utgår från i din coachning?
– När jag coachar försöker jag att plocka bort pressen som löpning kan ge, så mycket som möjligt. Jag undviker därför tempoangivelser när jag lägger upp träningen. I stället utgår jag från ansträngningen och att man ska springa en viss tid i stället för i ett visst tempo. Det märker jag att många verkligen uppskattar – många säger att de känner sig lite mer inkluderade på det sättet. Som coach vill jag att man ska springa på sin nivå och göra sin grej – inte pressas av tidsangivelser och av att jämföra sig med andra.
Vill du tipsa läsarna om ett löppass du gillar?
– Då skulle jag tipsa om att springa distans i skogen på en härlig, fin plats. Det kan vara tio kilometer, det kan vara två mil, gärna med lite backar i kuperad och varierad terräng. Att bara springa på där.
Har du några målsättningar med coachningen?
– Jag vill så klart nå ut och inspirera flera att göra det jag själv gillar. Så drömmen är att fortsätta nå ut och inspirera fler att hitta till löpningen.
Har du några målsättningar med din egen löpning?
– Jag har fastnat lite för traillopp, som Idre fjällmaraton. Jag har sprungit det flera gånger och kommer att springa även i år. Så lite fler sådana lopp vore väldigt häftigt att få springa – kanske i Alperna någon gång. Sedan kan även de stora loppen i världen locka, där har jag flera som jag inte gjort än.
Vad är ditt motivationstips för någon som inte riktigt fastnat för löpningen?
– Det är viktigt att veta att det kan ta en stund att komma in i löpningen så pass att den faktiskt känns härlig. Så mitt tips är verkligen att hålla i, hålla ut. Till slut kommer det att släppa. Och då blir det ganska skönt att till exempel springa den där femman som man har längtat efter att kunna göra utan att stanna.
Hur tänker du kring löparskor?
– Löparskorna är ju det viktigaste redskapet för oss löpare – och det absolut viktigaste är att hitta en sko som passar en själv. Saucony har verkligen ett komplett sortiment där jag tror att alla löpare kan hitta en sko som passar – allt från superväldämpade träningsskor till de lättaste och studsigaste tävlingsskorna.
Varför är Saucony Endorphin Speed 5 dina nya favoritskor?
– Jag har alltid gillat Speed-serien, och den senaste modellen har verkligen fått uppdateringar som passar mig. Jag tror att just Speed 5 kan passa väldigt många löpare som söker en sko med en lätt och snabb känsla. Den är oerhört mångsidig. För mig funkar den till alla typer av pass – och jag kan även välja att tävla i den. Speed 5 är helt enkelt rolig att springa. Man känner sig lätt och snabb, och man får riktigt bra support från skon.
FAKTA JOSEFINE SWÄRM Yrke: Löpcoach och entreprenören bakom bland annat Let’s Run Ålder: 40 år Familj: Sambon Stefan och två barn, 11 och 14 år och bulldoggen Penny Bor: Motala Favoritlopp: Idre Fjällmaraton Instagram:@letsrun.se och @josefineswarm
Det här är nya Saucony Endorphin Speed 5
Den femte versionen av Endorphin Speed är ett perfekt val för dig som söker kvick respons och god komfort i en lätt och snabb träningssko.
Endorphin Speed 5 har fått en bredare sulplattform än tidigare. Syftet är att förbättra stabiliteten och kontakten med underlaget. Mellansulan består fortfarande av det mycket studsiga skummaterialet PWRRUN PB för att ge lika kvick respons i steget som tidigare. Tack vare en styvare och bredare nylonplatta får man en ännu spänstigare känsla vid frånskjutet än tidigare.
Det här är nytt! Styvare och bredare nylonplatta för bättre stabilitet Ny ovandel i ventilerande mesh med förbättrad passform Integrerad plös och ny, utsvängd hälkappa Ny innersula för bättre respons och komfort
Ovandelen har uppdaterats med ett nytt material som andas bättre. Även passformen har blivit säkrare och mer komfortabel. Hälkappan har också gjorts om för att get ett bättre stöd, men utan att onödig vikt har adderats.
Endorphin Speed 5 är en utmärkt allroundsko för träning och tävling som passar många olika typer av löpare. Den lämpar sig bra för både snabba tempopass och intervaller, lugna långpass och intensiva tävlingar – eller när du bara vill känna dig lite extra lätt och snabb i steget.
Speed 5 i färgen Mutant – en färg som väcker goda minnen hos många Saucony löpare
FAKTA SAUCONY ENDORPHIN SPEED 5 PRIS: 2 399 kronor VIKT: 206/238 gram (dam/herr) HÄLDROPP: 8 mm LÄS MER OCH BESTÄLL HÄR!
På Lidingö gick Sebastian Lörstad förbi Jakob Ingebrigtsen och in som tvåa genom tiderna bland Europas bästa U18-löpare på 3 000 meter. På samma sträcka, fast i Finland, sprang Carmen Cernjul in som Sveriges tredje bästa junior genom tiderna.
Sebastian Lörstads första halva av 2025 är något utöver det vanliga men frågan är om inte den största peaken (hittills) kom under veckan som var.
På Lidingös och Studenternas öppna KM på 3 000 meter samlades ovanligt många topplöpare i A-heatet med mål att gå under 8 minuter.
Mohammadreza Abootorabi stod för dragjobbet första kilometern och lämnade efter 2.39. Efter det var dragjobbet upp till unge Sebastian Lörstad, som pumpade på i täten. En efter en fick konkurrenterna ge sig och till slut var det bara den 17-årige hemmalöparen kvar.
Lörstad korsade mållinjen på 7.54,69. En tid som gör honom till Europas näst snabbaste U18-löpare någonsin, endast slagen av Nils Laros. Tvåa i loppet blev Oliver Löfqvist på 8.02.
Den ett år äldre Carmen Cernjul reste till Finland och Kuortane Games för att ge sig på samma sträcka. Den svenska juniorrekordhållaren på distansen inomhus stod för en ny fin prestation när hon kom i mål på 9.03,40. En tid endast två andra svenska juniorer sprungit snabbare än någonsin.
Carmen Cernjul under Bauhaus- galan. FOTO: DECA Text & Bild
Stabila Kramer
Enda svenska löpare till start vid Diamond League i Paris var Andreas Kramer som stod för en ny stabil insats på 800 meter.
Djurgårdaren låg tvåa när upploppet startade men föll tillbaka. Klockan stannade till slut på 1.44,02 och en sjundeplats. Vann loppet gjorde spanjoren Mohammed Attaoui.
Anmärkningsvärt från galan var annars att det blev franskt rekord på 1 500 meter genom Azedinne Habz som slog till med 3.27,49.
Mer Finland
På andra sidan Östersjön, på Paavo Nurmi Games, slog Yolanda Ngarambe till med ett nytt säsongsbästa på 1 500 meter. Svenskan kom i mål på 4.06,04 och en tiondeplats.
Ungefär 40 000 löpare trotsade den kraftiga motvinden runt Öresund när de tog sig an Broloppet mellan Danmark och Sverige. De flesta hann njuta av de vackra vyerna från Öresundsbron, som den svenska segrarinnan Caroline Carlander – men det gjorde inte herrsegraren David Nilsson.
– De bästa vyerna är ju på toppen, men när jag var där så var det bara att ösa på utför, säger David Nilsson efter segern.
Förhandsfavoriten David Nilsson höll alltså för trycket i herrklassen, trots att en annan Nilsson jagade honom över hela Öresundsbron. Umeålöparen Martin Nilsson kom nämligen placeringen bakom, endast slagen med 17 sekunder.
Martin Nilsson och David Nilsson.
– Det var blåsigt i dag, det blåste konstant i över en mil. Det var en tuff dag, så jag är väldigt nöjd med utförandet, säger herrsegraren.
Det här var därmed andra gången som David Nilsson var snabbast över mållinjen i Broloppet. Han vann även det senaste arrangemanget 2010.
– Att få försvara segern femton år senare är ju lite speciellt, säger David.
Damsegraren – Caroline Carlander
En som däremot njöt, om än kort, av de härliga vyerna från Öresundsbron är Caroline Carlander, den svenska segrarinnan i damklassen. Till skillnad från David Nilsson så hann hon ibland lyfta blicken och kika ut över Öresund.
SvenskanCaroline Carlander var först av alla kvinnor.
När hon kom in på upploppet så hade alltså inga andra kvinnor korsat mållinjen före henne.
– Det känns fantastiskt! Och det var en jättefin publik när man kom in i Malmö. Det stod folk längs hela banan och skrek, så det var jättekul, säger den något överraskade segrarinnan.
Vad tycker du om vinden?
– Den var kraftig…
Caroline Carlander tycker att det var tufft uppför bron och när hon nådde toppen så hoppades hon på en något lättare löpning. En förhoppning som kom på skam omedelbart på grund av de yttre förhållandena.
– Det var nästan som en vägg av vind, så det var tufft även nedför.
Stort intresse för loppet
Det här var åttonde gången som Broloppet arrangerades, men eftersom det var femton år sedan senast så var det ett väldigt stort intresse för tävlingen.
– Vi hängde verkligen på låset och köade ungefär en och en halv timme för att få platserna, säger Monica Ringström och Tina Åstrand från Linköpingsklubben IK NocOut.
Monica Ringström och Tina Åstrand från Linköpingsklubben IK NocOut är mycket stolta över sina medaljer.
I ett par dagar svävade de i ovisshet då de inte visste om betalningen gått igenom, men sedan nåddes de av det glädjande beskedet och kunde därmed boka tågbiljetterna.
Monica och Tina tycker att det bästa med loppet är att det är en unik upplevelse som kanske inte återkommer. Dessutom gillar de den där känslan av att springa mellan två länder. Och utsikten naturligtvis.
– Vyerna var fantastiska. Det är en så vacker bro, säger Monica och Tina.
Kö till målgången
Med 40 000 löpare som ska ta sig i mål på den svenska sidan så kan det naturligtvis bli vissa organisatoriska problem. Under Broloppet uppstod det till och med köbildning på upploppsrakan.
Linköpingslöparna Tina Åstrand och Monica Ringström har förståelse för att Broloppet är ett gigantiskt logistiskt projekt och menar att det var en del köande, men att de åtminstone själva kunde springa in i mål obehindrat. Och framförallt kommer de att minnas höjdpunkterna från loppet.
Christina och Malin Strandberg sprang Broloppet i år. För 25 år sedan stod de vid sidan av loppet och hejade på – då var Malin endast 3 månader gammal.
Hör du det här, Gunder? Såg du det, Gärderud? Musse, var du på plats? Det har skett igen.
I slutet av sommaren kommer det att vara ett decennium sedan DN- galan blev Bauhaus- galan. Då, för tio år sedan, var sensommarkvällen mörk och kall. Galan saknade stjärnor och svensk friidrott famlade i mörkret. Ärligt talat, vem brydde sig om den där kvällen.
Idag var stämningen något annat. Solen sken, på flera plan, och läktarna var i stort sett fulla. Startlistorna proppade med OS- medaljörer och på invigningen gick självaste Usain Bolt ut tillsammans med Ingemar Stenmark. Ingen ville missa det här.
Almgren ljuger inte
Andreas Almgren är ärlig på ett oarogant sätt. När han säger att formen är bra menar han det för han har tänkt. Det krävs inte många sekunder med 30- åringen för att förstå att det är en ingenjör som pratar. Killen har koll, inget han gör eller säger är en slump.
När klockan stod nio minuter efter sju startade därför Stadions inferno. Tillsammans med ett gäng världslöpare ingen brydde sig om drog Almgren iväg från 5000 meters- starten, Daniel Ståhl gick in i diskusburen och juste, jävlar, Mondo Duplantis la upp ribban på 6.28. Friidrotten levde och arenans puls var tillräckligt hög för att överrösta en Håkan Hellström- konsert.
Runt 19.25 skulle man kunna tro att piken var nådd. Äntligen hade det skett. Duplantis efterlängtade världsrekord på hemmaplan. Vilken grej! Wow! Kan vi gå till baren nu? Nej för f*n alla är ju kvar!
Det såg så lätt ut
På rundbanan hade Almgren precis blivit huvudperson i 5000 metersloppet. Han som målats upp som det stora hotet, OS- guldmedaljören Cole Hocker, var borta, stekt och rökt i en Grand Slam track- eld. Kvar var bara Kuma Girma, etiopiern som gjorde 12.46 för några dagar sedan, men helt ärligt, vem bryr sig om det?
Inte Andreas Almgren i alla fall. Han dunkade på från tät och med 800 meter kvar var vinsten klar. Klockan var kvar i kampen och ljusharen hans enda vän. Men med ett varv kvar hade han lämnat även dem bakom sig.
På sista varvet agerade Daniel Ståhl klackledare på sin raka och med 100 meter kvar lämnade 30- åringen den kurva där allt kunde ha slutat för nio år sedan. Mållinjen korsades, Almgren föll ihop, klockan stannade på 12.44 och svensk friidrotts största minuter sedan gulden i Athen hade precis inträffat.
Platsen förpliktigar
Att tro att allt är klappat och klart och att vägen mot VM- medalj nu ligger öppen för Almgren är att blunda för historien. Killen har haft fler skador än vad Gyllene tider haft comeback- turnéer.
Men kanske är det så att han lärt sig nu, jag vet inte. Oavsett så vill jag våga drömma nu för den här kvällen tillåter det och platsen förpliktigar det.
För nio år sedan kunde allt ha slutat här. När hans båtben gick av på stafett-SM var han nere för räkning. Historien om hans otaliga comebacks är som en Rocky- film.
Men jag nöjer mig inte med att stanna vid att det här var en kväll för Andreas Almgren. Det här är större än så. När Almgren korsar mållinjen syr han en söm mellan det gamla och det nya.
För 80 år sedan dominerades löparbanan av en svensk från Hemsjö. Gunder Hägg slog världsrekord på världsrekord vart han än sprang och Stadion fylldes för honom. För 50 år sedan var det Gärderuds tur och för snart 20 stod jag själv och skrek när Mustafa Mohammed gick upp i ledning i DN- galans huvudnummer. Jag vågar nästan säga att vi i Sverige blir exalterade så fort vi ser en spiksko på en röd tartanbana.
“Ska ta henne hit”
Men det är som att Almgren sett historien, synat den och höjt insatsen. Supertalangen som trillat ner i skiten, kommit tillbaka och alltid blivit bättre. Thrillern, som är hans karriär, nådde sin hittills största pik idag och historien om den kommer att berättas i generationer.
Min morfar brukade prata om hur Ingemar Johansson vann världsmästartiteln i boxning 1959, min pappa om Anders Gärderuds OS- guld i Montreal 1976. Själv har jag inga barn (än) men är lyckligt lottad med ett syskonbarn. En dag ska jag berätta om allt det här. Om svensk löpnings ständiga comeback- kid och vad han gjorde här på Stockholms stadion den 15:e juni 2025.
Han gjorde det igen, 30-åringen från Sollentuna. Stockholms stadion stod upp när Almgren korsade mållinjen på 12.44,27.
Armand Duplantis hade knappt hunnit landa i stavhoppsmattan innan det var dags för nästa svenska friidrottsstjärna att skriva historia.
Med 12.44,27 fick Andreas Almgren hela Stadion i extas när han slog Mohammed Katirs två år gamla Europarekord på 5 000 meter – ett rekord med en parentes kring sig då spanjoren nu är avstängd för brott mot dopningsreglerna.
Almgrens rekord är hans andra Europarekord och gör att han nu är tolva genom alla tider på sträckan.
Samuel Pihlströms vecka kommer (sjukt nog) i skymundan en sådan här kväll. Hällelöparen smällde redan i torsdags till med svenskt rekord på en engelsk mil när han gjorde 3.49,70 på Diamond League- tävlingarna i Oslo.
I dag var det 1 500 meter på schemat och “Pilen” flög igen. Med 300 meter kvar gick han upp i tät och drog ifrån de övriga. När han passerade mållinjen stannade klockan på 3.31,53, en tid bara han själv i den svenska historien sprungit snabbare än.
Även för Vidar Johansson blev kvällen på Stadion lyckad. I hinderloppet slutade han åtta på det nya personliga rekordet 8.17,89.
Andreas Kramer gjorde sin andra 800:ing för veckan. Efter fina 1.43,73 i Oslo blev det nu stabila 1.44,08.
Samuel Pihlström i sitt Hälle-linne. FOTO: DECA Text & Bild
Cernjul och Provci
I Oslo sprang både Carmen Cernjul och Saga Provci 1 500 meter. Efter ett tufft upplopp där unge Cernjul blev instängd slutade hon trea på 4.10,64, den näst bästa tiden av en svensk junior genom tiderna. I samma lopp blev Saga Provci nia på det nya PB:et 4.15,86.
Under söndagen, i Stockholm, möttes de igen och duellen fick ombytta roller. Efter ett fint upplopp var det Provci som korsade mållinjen först på 4.13,40, följt av Carmen Cernjul på 4.15,37.
Efter de internationella mästerskapen brukar NCAA-finalen i universitetsmästerskapen i USA räknas som det mest prestigefyllda. Under helgen har den avgjorts – och det med svenska framgångar.
På damernas 5 000 meter tog Vera Sjöberg silver efter en mycket fin avslutning där hon rundade stora delar av fältet på sista varvet. Klockan stannade på 15.34, vilket är sju sekunder från hennes PB men en sekund efter segraren.
Extra imponerande är att hon på samma mästerskap också sprang 1 500 meter. Där tog hon sig till final tillsammans med Mia Barnett och slutade elva på 4.11,42. Barnett blev tolva på 4.13,43.
Vera Sjöberg under Inomhus-VM i vintras. FOTO: DECA Text & Bild
Söndag den 15 juni är 40 000 löpare från 33 länder anmälda till halvmaran Broloppet över Öresundsbron. Loppet, som är en del av firandet av Öresundsbrons 25-årsjubileum, startar i Tårnby i Danmark med målgång i Malmö.
Senast ett lopp över Öresundsbron genomfördes var 2010 i samband med 10-årsjubileet, då med 30 000 deltagare. I den här skalan genomfördes det även vid invigningen av Öresundsbrons öppnande år 2000. Då var hela bron avstängd, och 80 000 löpare upplevde bron – utöver både gångtrafikanter och cyklister. Därefter arrangerades mindre Brolopp fram till 2006.
Denna gång springer löparna i norra körfältet. Södra körfältet blir dubbelriktat för trafik. Löparna har maximalt tre timmar att ta sig de 21,1 kilometerna från start till mål.
Av 40 000 anmälda är 25 000 löpare från Sverige, varav merparten (17 000) från Skåne. Men alla landets regioner, från norr till söder, är representerade i startlistan.
Broloppet i siffror
· 60 000 bananer ger energi under loppet · 4 km staket, bara i målområdet · 24 kubik vatten · 33 länder · 620 toaletter · 21 regioner i Sverige är representerade (alla) · 2 arrangerande föreningar (MAI + Sparta) · 1 värd (Øresundsbron) · 843 880 mil springer löparna tillsammans, vilket ger 21,5 varv runt jorden · 844 miljoner steg tas över bron* · 1 000 funktionärer (bara från Sverige) · 1,8 km buss som sköter transporterna Sibbarp<–>Hyllie<–>Tårnby
* baserat på en genomsnittlig steglängd om en meter per steg
Löparinformation (länder och antal)
Sverige 25 282 (61,8%) Danmark 8 792 (21,5%) Tyskland 1 277 (3,1%) Storbritannien 1 208 (2,0%)
Övriga nationer
Holland, Norge, Polen, Spanien, Frankrike, USA, Irland, England, Italien, Island, Finland, Tjeckien, Belgien, Österrike, Ungern, Litauen, Schweiz, Canada, Ukraina, Australien, Brasilien, Portugal, Rumänien, Indien, Mexiko, Skottland, Grekland, Kina, Nya Zeeland.