Blog

Två svenska rekord på en vecka

Två svenska rekord på en vecka


Wilma Nielsen slog sitt eget svenska rekord på en engelsk mil inomhus – och Carmen Cernjul satte nytt juniorrekord på 1 500 meter.

Nielsens start på 2026 har sannerligen varit stark. Efter att först ha varit nära rekordet slog hon det svenska rekordet på en engelsk mil för två veckor sedan. Under alla hjärtans dag var det dags igen.

Vid tävlingarna i Boston sprang Nielsen in på 4.21,04 och förbättrade sitt eget rekord med två sekunder. Tiden räckte till en meriterande tredjeplats i loppet som vanns av världsmästaren Elle Purrier St. Pierre.

Resultatet innebar också ett nytt skolrekord för University of Oregon och förde upp henne till andra plats genom tiderna i NCAA:s historia.

Översatt till 1500 meter motsvarar tiden ungefär 4.03 – en nivå som endast Abeba Aregawi har överträffat i Sverige.

37 års väntan

I nästan fyra decennier hade Malin Ewerlöf det svenska juniorrekordet på 1 500 meter inomhus. Nu, efter 37 år, är det slaget.

Vid Bannister Winter Classic sprang Cernjul 4.11,24 och förbättrade det gamla rekordet med en halv sekund.

Hon har därmed fyra svenska juniorrekord: 1 500 meter och 3 000 meter inomhus samt 800 meter och 5 000 meter utomhus.

Trots rekordloppet var hon inte bästa svenska i tävlingen. Före henne, på andra plats, kom Yolanda Ngarambe med tiden 4.10,81.

Alla resultat från Bannister Winter Classic hittar ni här

Fjärde svenska juniorrekordet för Cernjul. FOTO: DECA Text & Bild

Sevilla: Mengsteab trea genom tiderna

I Sevilla Maraton gjorde Samrawit Mengsteab succé när hon sprang in som trea genom tiderna i Sverige med 2.26.33. 

Även Ebba Tulu Chala gjorde ett fint lopp och blev 16:e man på hans näst bästa tid i karriären: 2.08.48. 

Vill man läsa mer om Sevilla maraton kan man göra det här

USA och Irland

Armagh International 5k kallas ofta för världens snabbaste 5-kilometerslopp. Det var här för ett år sedan som Sebastian Lörstad slog till med 13.36 och gick upp som näst bästa U18-europé genom tiderna. 

I år var han tillbaka på banan och hade med sig landsmännen Emil Danielsson och Karl Ottfalk. 

Allra bäst gick det för Danielsson som blev åtta på 13.46. Bakom honom kom Ottfalk på 13.48 och sen Lörstad på 13.53. 

Alla resultat hittar ni här

Vi avslutar också där vi började, på en engelsk mil på andra sidan Atlanten. Samma dag som Nielsens satte nytt svenskt rekord sprang även Vera Sjöberg distansen fast i North Carolina. För henne blev det fina 4.29,14 och vinst, en sekund från hennes personbästa.

Finsk seger och svensk succé i Sevilla

Finsk seger och svensk succé i Sevilla


Tillsammans med ASICS har Runners World rest till Sevilla för lanseringen av Superblast 3 och Sevilla Maraton. Där fick vi se finska Alisa Vainio vinna på nytt finskt rekord och Samrawit Mengsteab ta sig upp som trea genom alla tider i Sverige.

Det är en av Europas snabbaste maratonbanor. Den platta sträckningen och de svepande svängarna gör att topptider ofta noteras här – och idag var inget undantag. 

I de närmaste perfekta förhållanden fortsatte det finländska stjärnskottet Alisa Vainio att imponera. 28- åringen var femma i VM förra året och har startat 2026 på samma sätt. 

Efter ett fint disponerat lopp där hon passerade halvvägs som trea på 1.10,34 kom hon i mål som vinnare på 2.20,39. Det innebar inte bara nytt finskt rekord med nästan tio sekunder, utan också den sjunde snabbaste tiden i Europa någonsin

Bakom henne gjorde Samrawit Mengsteab ett topplopp när hon blev tia på 2.26,33. Tiden gör att hon klättrar från femte till tredje plats bland de snabbaste svenska maratonlöparna genom tiderna.

Tuff duell på herrsidan

Bland herrarna blev loppet en nagelbitare ända in på upploppet. Sida vid sidan kastade sig de båda etiopierna Shura Kitala Tola och Asrar Hiyrden Abderehman över mållinjen. 

Till slut skiljde det endast hundradelar i Tolas favör- segertiden blev 2.03,59.

Bakom duon gjorde Ebba Tula Chala en fin prestation när han blev 16:e man på 2.08,48. Visserligen en minut från det personliga rekordet, men samtidigt hans näst bästa maratonlopp i karriären. 

Alla resultat från Sevilla maraton hittar ni här

Träna tabata – för ett starkt säte!

Träna tabata – för ett starkt säte!


GÖR SÅ HÄR!

Kör övningarna enligt intervallformen tabata, med 20 sekunder maximalt jobb och 10 sekunder vila. Du kör alltså övning 1 i 20 sekunder, vilar i 10 sekunder, kör övning 2 i 20 sekunder, vilar i 10 sekunder – och så vidare tills du har gjort alla.

Ge 100 procent under varje tabataintervall! Lyckas du nå bristningsgränsen varje gång så kommer du upptäcka att din styrka, uthållighet och kondition blir mycket bättre ganska snabbt.

1. Superutfall på bräda

Du behöver: En stepbräda och en medicinboll.
Gör så här: Stå vänd mot ena kortsidan på stepbrädan. Placera ena foten mitt på brädan och låt den andra nudda golvet bakom dig. Gör utfall på båda sidor om stepbrädan med det bakre benet, utan att lägga ner för mycket vikt på den bakre foten.

2. Dubbla knäböj med boll

Du behöver: En stepbräda och en medicinboll.
Gör så här: Hoppa upp på brädan, sänk bollen till bröstet och utför knäböj med fötterna höftbrett. Kliv eller hoppa ner med fötterna på varsin sida om stepbrädan. Håll bollen över huvudet och gå ner i djupa knäböj tills rumpan nuddar stepbrädan. Börja om från början.

3. Utfallshopp på låda

Du behöver: En stepbräda.
Gör så här: Stå med ryggen mot brädan. Ha ena foten på brädan, den andra på golvet. Böj ståbenet och håll ryggen rak. Tryck ifrån och gör ett litet hopp. Hjälp till med armarna. Let it burn! Byt ben och fortsätt likadant.

4. Sumopump

Du behöver: En medicinboll.
Gör så här: Håll medicinbollen med båda händerna. Stå med fötterna bredare än axelbrett och pekande 45 grader utåt. Böj på benen ner i en djup knäböj med rak rygg och vikten på hälarna. Pumpa i bottenläget. Det är en liten rörelse upp och ner.

TÄNK PÅ DET HÄR OM DU VILL TRÄNA MER RUMPA!
Se till att hålla vikten på hälarna i knäböjen. Tårna ska nästan lätta från underlaget. Då får rumpan jobba lite extra. Om du går ner riktigt djupt blir det också mer fokus på rumpan. Annars är det lätt att framsidan på låren tar över.

 

Kontrollera formen med hjälp av intervaller

Kontrollera formen med hjälp av intervaller


Hur ligger du till med formen efter vinterns löppass? Coach LG Skoog tipsar om ett enkelt pass för att kolla av dagsläget och följa upp hur din löpning utvecklas framöver.

Intervaller är inte bara en bra träningsform för att utveckla din löpning. De kan också vara ett bra verktyg för att testa din dagsaktuella löpform. För att kolla löpformen har jag under många år sprungit ett pass som jag kallar formkontrollsintervall, ett slags testlopp som både är effektivt och roligt.

Genom att springa formkontrollsintervall kan du se hur din form utvecklas. Du får besked om din löpträning ger önskat resultat och dessutom om hur hårt du vågar springa på nästa tävling.

Så här gör du

Det första du behöver göra är att välja en valfri runda på 3–5 kilometer. Värm upp med 15 minuter löpning följt av dynamisk stretching och gör sedan några stegringslopp innan du börjar springa intervallerna.

Intervallerna ska springas hårt, på 90–95 procent av din tävlingsfart på fem kilometer, och vara en minut långa. När du har sprungit den första intervallen stannar du och drar ett streck på marken för att du ska se var du ska starta nästa intervall.

Joggvila sedan på stället i en minut innan du springer nästa intervall. Därefter springer du en minut igen, stannar, drar ett streck på marken dit du hann och joggvilar på stället i en minut.

Upprepa detta tills du har sprungit hela rundan och anteckna hur många intervaller du sprang för att ta dig runt din bana. Om du till exempel sprang 12 intervaller och kanske behövde 30 sekunder på den 13:e för att ta dig i mål så blir din referenstid 12.30. Nästa gång kanske det tar 12.20 att springa passet med samma ansträngning, vilket naturligtvis är ett kvitto på att träningen går åt rätt håll.

Tänk på det här!

Tänk dock på att det inte handlar om en tävling utan försök springa så avslappnat och med så jämn fart som möjligt. När jag var aktiv körde jag själv det här passet två gånger per månad. Oftast körde jag intervallerna på en tisdag eller onsdag om jag tävlade på helgen för att se vilken form jag var i.

Naturligtvis kan man ändra längden på både på intervallerna och vilotiden. Jag har bland annat ibland kört ovanstående formkontrollsintervall men halverat vilan till 30 sekunder, vilket ger en sämre sluttid på grund av den kortare återhämtningen.

Nya Asics Superblast 3 – kungen av supertrainers

Nya Asics Superblast 3 – kungen av supertrainers


I samarbete med ASICS har Runner’s World rest till Sevilla för lanseringen av deras nya sko: Superblast 3. En sko de själva kallar för ”kungen av supertrainers”. 

Skon har en ökning med över 15 % studs än tidigare, trots att modellen fortsatt saknar karbonplatta. 

– Jag tycker att Superblast är ett bevis på att karbonplattan inte är ett måste i en träningssko, säger Anna Marchena, Produktspecialist inom marknadsföring på Asics EMEA. 

Enligt Anna gör avsaknaden av karbonplatta skon mer tillgänglig för fler löpare.  

– Superblast 3 bevisar att du kan få mycket studs utan någon ”platta” men med ett bra skum. Jag tycker att det är bra att den inte har någon karbonplatta för det gör skon tillgänglig till fler personer. 

Dubbel OS- medaljören Beth Potter var på plats under lanseringen av Superblast 3. FOTO: Asics

Blivit en ikon”

I december har det gått fyra år sedan den första Superblast- modellen lanserades av Asics. Modellen presenterades då officiellt som en helt ny ”super-bouncy”-träningssko. 

– När vi lanserade den blev vi till och med förvånade över hur väl den mottogs. Den har blivit en ikon för Asics. Idén bakom var att ta tekniken från våra tävlingsskor till en träningssko och samtidigt göra den mer stabil. Det är bland annat därför vi har ett mjukare skum i toppen och ett hårdare i botten, säger Anna. 

Till den tredje modellen, som släpps i butikerna i slutet av mars, har en del hänt. 

– Den senaste modellen är ännu studsigare – över 15 % mer – utan att kompromissa med stabiliteten, eftersom det är en träningssko. 

Samtidigt har de ändrat ovansidan av skon och gjort den lättare. Allt det här har fått den att kallas för ”kungen av supertrainers”. 

Så får du en nybörjare att börja springa!

Så får du en nybörjare att börja springa!


Du har löptränat ett tag, blivit snabbare och mer uthållig och kanske deltagit i något lopp. Nu har dina vänner blivit inspirerade och vill haka på. Men det är tungt att börja från noll – är du för entusiastisk är risken stor att du pressar dem så hårt att de blir avskräckta och slutar springa. Här är tipsen som hjälper dem att börja!

Välj löprunda
Undvik om möjligt trafikerade vägar och välj i stället park-, gång- eller cykelvägar med få backar. Försök att hitta så lugna omgivningar som möjligt, så att ni kan springa sida vid sida och prata med varandra.

Välj ett lämpligt nybörjarpass
Börja med löpsekvenser på 5-10 sekunder med 50-55 sekunder gångvila emellan. Var uppmärksam på andningen – din kompis ska kunna prata utan att kippa efter andan när ni springer. Om kompisen flåsar häftigt, dra ner tempot eller börja gå. Det här passet ska inte vara längre än 15 minuter.

Gör en träningsplan
Uppmuntra din kompis att genomföra träningspasset ovan två till tre gånger i veckan. Efter en vecka eller två är det dags att lägga till ett par minuter på varje pass, men behålla samma fördelning mellan gång- och löpsekvenserna. När din kompis kommit upp i 30-minuterspass totalt, är det dags att lägga till 10-20 sekunder på löpsekvenserna och minska gångsekvenserna med motsvarande tid. Tipsa kompisen att öka löpsekvenserna och minska gångpauserna varannan vecka tills han eller hon kan springa 30 minuter utan gångavbrott.

Håll löpglädjen vid liv
Hjälp din kompis att behålla motivationen genom att gemensamt söka nya löpslingor som ni kan springa tillsammans. När din kompis har sprungit några månader är det också dags för sporrande utmaningar: korta tempoökningar, lite backträning, terränglöpning och något eller några 5-kilometerslopp. Variationen i träningen är mentalt stimulerande och påskyndar både din och din kompis formutveckling.

Min kompis slutade efter vårt första löppass, var det mitt fel?
Du kan ha pressat din kompis lite för hårt. Bli aldrig förvånad över hur långsamt en nybörjare kan behöva springa. Om din kompis inte kan prata utan att flåsa när ni springer så springer ni för fort. Många nybörjare oroar sig över att de springer för långsamt, så de ökar tempot med följden att löprundan blir så plågsam att de tappar sugen direkt. Försök igen och lova kompisen en kort runda i ett tempo som bara känns lätt och skönt.

Min vän har inget tålamod.
Sätt små delmål. Nybörjare tappar lätt träningslusten när formutvecklingen går för långsamt. Uppmuntra din kompis att öka träningsdosen med 1-2 minuter på varje löppass. Varefter man blir starkare går det bra med ytterligare några minuter per pass. Det finns få träningsresultat som motiverar mer än att upptäcka att man klarar att springa allt längre.

Försämrar det min löpform att springa med en långsam kompis?
Nej då. Gör den långsamma kompislöpningen till en uppvärmnings- eller nedvarvningsrutin i samband med dina vanliga löprundor. Du kan också planera dina ”mentorpass” så att de infaller efter dagar då du kört ett tempo- eller långpass. De långsamma passen påskyndar nämligen din återhämtning så att du är i bästa möjliga form inför ditt kommande löppass.

Snuva förkylningen i vinter

Snuva förkylningen i vinter


En nyckel till bra motståndskraft är givetvis att ha ett starkt immunförsvar. I träningssammanhang handlar det mycket om tajming gällande energiintag och vätska. Mitt tips är att se till att du alltid har något lättillgängligt mellanmål innehållande både lite snabba kolhydrater och protein att ta direkt efter avslutat pass, särskilt om det har varit lite tuffare.

Vintertid gäller det också att undvika att bli kall i samband med träningen. Se därför till att direkt efter avslutat pass få på dig en torr tröja – särskilt viktigt efter ett svettigt pass.

Tänk på det här på gymmet

När det är riktigt kallt tycks förkylningsrisken öka gällande såväl gymträningen som utomhusträningen. När det gäller just gymträning tycker jag att du ska ha med dig dricka på passet, så att du både kan hålla en god vätskebalans och luftvägarna fuktiga.

På gymmen är det ju ofta mycket folk i omlopp så det gäller också att vara noga med handhygienen. Du behöver inte överdriva, men ta gärna med en liten handduk som du kan torka dina händer med, och rengör handtagen på redskapen innan och efter användning.

Håll luftrören fuktiga och varma

När det gäller utomhusträningen kan kylan anstränga luftrören eftersom luften blir torrare och föroreningarna ökar när det är kallt. Då är det smart att skydda luftvägarna med en halsduk, buff eller sjal över munnen. Precis som inför inomhuspass på gymmet bör du vara noga med att dricka ordentligt före träningen för att undvika uttorkning av luftvägarna.

Utöver dessa försiktighetsåtgärder gäller givetvis de allmänna: att ha en god balans mellan vila, träning och livet i övrigt. Får du inte den återhämtning du behöver så sänks garden mot virusinfektioner och baciller.

Träna – eller inte träna?

Frågan gällande om man kan träna trots att man är förkyld är knepigare. Läkarvetenskapen avråder från träning vid halsont, feber och djupare hosta. För egen del innebär sådana symptom total vila från träningen. Först när halsont och eventuell feber är över brukar jag börja träna igen, även om en viss snuva hänger kvar. 

Om jag bara är lite förkyld brukar jag också träna – förutsatt att mitt allmäntillstånd är bra. Det viktiga är att lyssna på kroppen och att inte pressa den hårdare än den orkar. Kör därför försiktigt och spara alla tuffare pass tills du känner dig helt frisk.

Den lätta träningen upprätthåller ändå träningsstatusen ganska bra och ger dessutom en skön mental tillfredsställelse. Men med det sagt vill jag åter betona att det gäller att lyssna på kroppen – riskera inte din hälsa för träningen.

/Anders Szalkai

Snölöpning: Passen du måste testa!

Snölöpning: Passen du måste testa!


Distanspass i all ära, men visst går det att köra tuffare pass med mer fart i snön också. Här är ett par av våra favoritupplägg – där snön ger extra träningseffekt!

Intervaller
Intervaller, tröskelträning och backträning kan du absolut köra i minusgrader. Blir det mycket kallt får däremot luftrören slita ont, så då kan det vara klokt att köra delar eller hela passet inomhus på en löparbana eller på löpband.

Vid mycket låga temperaturer ska den torra och kalla luften både hinna värmas till kroppstemperatur och bli fuktig, vilket är en utmaning vid hög intensitet när mycket syre ska omsättas i lungorna. Risken att få problem med luftvägarna eller utveckla kronisk astma vid träning i kyla är låg om man inte är elitidrottare eller har känsliga luftvägar – men man kan förstås uppleva obehag eller få hosta.

Tips på intervallpass: 5 x 3 minuter i 80-85 procent av din maxpuls är ett bra intervallpass, det är en intensitet som sparar luftrören i kylan.

Snöpulsning
Snöpulsning, det vill säga löpning i lite djupare snö, är en annan lysande variant. Då tvingas du lyfta knäna högre, vilket frestar på lårmusklerna och ökar pulsen ordentligt. Pröva på en snötäckt gräsmatta, en fotbollsplan, i en park eller liknande där du vet att underlaget under snön är plant.

Tips på snöpulspass: Värm upp med 15 minuter löpning på vägen till en snötäckt fotbollsplan. Spring 8 x 1 minuter något snabbare än din vanliga distansfart, med 30 sekunder gångvila mellan intervallerna. Spring sedan 15 minuter i riktning mot hemmet. Passet blir då totalt cirka 45 minuter.

Tänk rätt – och undvik de vanligaste löparskadorna

Tänk rätt – och undvik de vanligaste löparskadorna


Bygg dig ett sinne starkt som stål och undvik de vanligaste löparskadorna. Jo, din inställning har betydelse för hur benägen du är att skada dig – och hur snabbt du kan komma tillbaka efter en skada.

Det suger att vara skadad, det vet nog de flesta löpare. Att det påverkar oss mentalt är kanske inte så märkligt. Men forskning pekar också på att vår mentala hälsa i sig kan ha betydelse för hur hög risken för skador är – och för hur bra möjligheter vi har att återhämta oss från en skada.

En studie från 2013 visade till exempel att patienter som är mentalt inställda på att bli återställda efter en operation och upplever sig ha kontroll över processen också har större chanser att återhämta sig helt. Och en översikt av elva forskningsstudier visade att känslor som rädsla och tvivel bromsade återhämtningen hos skadade idrottare, medan de som tvärtom var motiverade och självsäkra också återhämtade sig snabbare.

I en tredje studie, från Linköpings universitet, tittade forskarna på 278 löpare, varav vissa var skadade men inte alla. Då såg man att risken för skador var större i den grupp som oftare klandrade sig själva för att inte vara tillräckligt tuffa och ihärdiga i sin träning. Den faktorn verkade dessutom ha större betydelse för skaderisken än antalet kilometer löparna sprang.

– Givetvis finns det alltid biomekaniska faktorer som spelar in, men faktum är att vissa löpare i princip alltid drabbas av skador – eftersom de faller offer för sina egna beteenden om och om igen, säger Toomas Timpka, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.

– Våra hjärnor anpassar sig allt eftersom symptomen förvärras, så att löpare med riktigt tjocka pannben till slut klarar av att ignorera smärtsignaler i stället för att ta itu med problemet bakom dem, säger han.

Men det omvända gäller också – rätt attityd kan minska skaderisken och förbättra möjligheterna att återhämta oss. Här är åtta tips på hur du kan tänka.

1. Lyssna på kroppen

Blir du ofta skadad? Brukar du strunta i dina småkrämpor? Börja med att notera dina känningar i träningsdagboken, för att få fram vilka mönster och beteenden som framkallar dem. När du ser ett mönster kan du också göra nödvändiga justeringar för att försöka undvika framtida skador.

2. Skaffa stöd

Det verkar finnas ett samband mellan stress och skadebenägenhet bland aktiva idrottare.

Att ingå i en positiv social kontext är en faktor som motverkar negativ stress, vilket både kan minska risken att drabbas av skador och påskynda återhämtningen, enligt forskning. Var inte heller rädd för att ta hjälp av ett proffs – idrottspsykologer lär bland annat ut tekniker för att hitta rätt balans mellan prestation och hälsa.

3. Erkänn din ångest

Ingen löpare gillar att sitta på soffan – och att erkänna för dig själv att du tycker att det är jobbigt kan vara befriande. Skriv ner din besvikelse på ett papper, och försök sedan att gå vidare. Tänk positivt även om det är svårt: ”Det här varar inte för alltid.”

4. Hitta nya mål

Okej, så det blev inget av årets målsättning eftersom du åkte på en skada. Byt fokus och formulera nu ett nytt mål som utgår ifrån din rehabiliteringsprocess. Välj ett där du kan ha kontroll över vägen mot målet – som till exempel att göra dina dagliga rehab-övningar.

5. Lyssna på rätt röster

Fundera på vad du skulle säga till en skadad vän i samma situation som du är i – och börja sedan att tala till dig själv med samma omtanke. En positiv inställning kan hjälpa dig att förändra de beteenden som har gjort att du hamnat här från början, och skynda på återhämtningen.

6. Kom tillbaka på topp

Det är skönt att vara i gång med träningen igen efter en skada – men att påbörja den processen kan i sig skapa ångest och rädsla för bakslag och nya skador. Visualisera dig själv löpandes med ett kraftfullt löpsteg för att bygga upp ditt sköra självförtroende.

7. Ta rygg

Har du någon i din närhet som du ser upp till och som har lyckats komma tillbaka från en skada? Eller har du någon idol som har gjort en rehab-resa? Låt dem inspirera dig med allt från hopp till kunskap!

8. Rätt målsättning påverkar

Forskning har visat att idrottare som drivs av en inre passion för sin sport har lättare att motivera sig under en rehabilitering än vad löpare har som drivs av externa belöningar i form av pengar, resultat eller prestige. Fundera därför på varför du vill springa igen. Om du drivs av djupare mål är chansen större att du också lyckas motivera dig själv över tid.

Hur vet jag att jag är skadad?

Det är inte alltid helt enkelt att kunna skilja på smärta kopplad till träningsbelastningen, och smärta som riskerar att utvecklas till en skada. Men om du är i riskzonen för att bli skadad så finns det några signaler att hålla utkik efter. Känner du igen någon av dessa tre så är det läge att vila från löpningen. Blir det inte bättre efter vila så bör du gå till en expert för att få hjälp.

Var uppmärksam om smärtan …

  • … ökar i intensitet medan du springer.
  • … hänger i en dag eller två efter ett pass.
  • … gör att du förändrar ditt rörelsemönster eller löpsteg.
10 steg till mer grönt på tallriken

10 steg till mer grönt på tallriken


Oavsett vad anledningen är (kinkiga barn och vuxna eller bara dålig fantasi), så är sanningen att väldigt få av oss faktiskt äter de rekommenderade 500 grammen frukt och grönt varje dag. Men det går ju att göra det lite lättare, att ta genvägar till att få i sig mer grönt varje dag. Det behöver inte vara så svårt, nämligen. Här är tio tips på vägen.

  • Fruktboosta din frukost. Ät fruktsallad i stället för müsli till din yoghurt eller en blodgrape som final på frukosten.
  • Ja, det är uttjatat men faktum är att grönsaksstavar före middagen verkligen funkar för både barn och vuxna. Skär upp morötter, gurka, paprika och lägg rädisor i en skål. Det behövs inte ens dipp när folk är hungriga.
  • Grytor är perfekt höstmat och perfekta att gömma grönsaker i. Krossade tomater, bönor och lök försvinner nästan i mustiga grytor och åker ner i även den kinkigaste magen.
  • Fyll ut din köttfärssås med finriven morot, zucchini eller rättika. Man blir förvånad över hur mycket morot man faktiskt kan stoppa i utan att det varken syns eller känns. Krydda lite extra bara. Det är bra för dig som också vill dra ner lite på köttkonsumtionen.
  • Pimpa din vanliga sallad. Att knapra isbergssallad, tomat och gurka blir inte många särskilt glada av. Nej, ansträng dig lite när du gör sallad. Blanda ner finriven vitkål (varför inte syrad?), smakrika salladsblad, söta småtomater i olika färger, krämig avokado och toppa med knapriga frön eller nötter.
  • Använd grönsaker som sås. Ät guacamole eller en ratatouille till dina köttfärsbiffar eller din kyckling.
  • Ät soppa! Om du bara visste hur mycket grönsaker du kan sätta i dig om du gör en krämig grönsakssoppa. Koka potatis, purjolök, vitlök, morötter, rotselleri i grönsaksbuljong. Mixa slät och red av med lite grädde. Toppa om du vill med knaperstekt bacon.
  • Glöm inte lunchlådan! Många av oss äter en portion mat helt utan grönsaker när vi äter lunch på jobbet. Släng ner lite bönor eller andra grönsaker som inte gör något om de blir varma så kan du värma alltihop på en gång.
  • Mosa, mosa, mosa. Varför bara potatis i potatismoset? Mosa ner lite palsternacka, rotselleri eller blomkål i moset också.
  • Testa att byta ut potatisen, pastan och riset mot stekta gröna bönor, ugnsrostade rotsaker, blomkålsris eller en grönsaksröra.
Inomhussäsongen rullar vidare

Inomhussäsongen rullar vidare


Femke Bol har debuterat på 800 meter, Samuel Pihlström har sprungit sitt första 1 500-meterslopp – och i Portugal har det varit terrängtävling. 

Det var fullsatt i friidrottshallen i Karlsruhe när Samuel Pihlström avslutade galan med sitt första 1 500-meterslopp för säsongen. 

Loppet vanns av Azeddine Habz på 3.33,36, och “Pilen” slutade sexa med 3.36,52, hans tredje bästa inomhustid någonsin. 

I övrigt bjöd galan på ett brittiskt rekord när Georgia Hunter-Bell vann damernas 1 500 meter på 4.00,04. 

Alla resultat hittar ni här

Ingen hets i Metz

Söndagen bjöd också på tävlingar i franska Metz. Där fick vi se Jonathan Grahn springa in som sexa på 3 000 meter med 7.54,39. 

Det mest minnesvärda från den tävlingen är dock att nederländskan Femke Bol gjorde sitt första 800-meterlopp efter bytet från 400 meter häck. Och det blev succé direkt. 

Nederländskan vann på 1.59,07 – nytt nationsrekord och en av de 30 bästa tiderna i Europa genom tiderna. 

Resultaten från galan hittar ni här

Femke Bol har tre VM-guld på meritlistan. FOTO: DECA Text & Bild

Från Portugal till Belgien

Louvain-la-Neuve är en stad i centrala Belgien där både Saga Provci och Carmen Cernjul sprang 1 500 meter under veckan. Med 4.15,84 tog Carmen Cernjul hem segern i loppet, sju sekunder före Provci som blev sexa. 

Innan vi avrundar veckan ska vi ta oss ner till Portugal och Europacupen i terräng för klubblag. Hässelby var det enda svenska laget till start och slutade tolva. Individuellt blev Axel Djurberg bäst med en 33:e plats. 

Sex tips för ett bättre 2026

Sex tips för ett bättre 2026


A och O för en löpare är faktiskt att må bra, att ”ha hälsan”. Man gör bäst resultat om allt runt löpningen också fungerar. Det vill säga att man bör sova, äta och träna rätt, samt se över sina prioriteringar … är till exempel ytterligare avsnitt av Netflix-serien viktigare än att sova?

En viktig del i ett hållbart ätande och tränande är att alltid lyssna på kroppen, hitta en plan som passar och inte fundera så mycket på vad alla andra gör. Var källkritisk när du ser ny information, och tänk på att alla trender och tips inte kommer att passa dig. Mat och träning ska inte vara en stress – utan något som gör att du mår bra.

Som de flesta redan vet finns det inga genvägar till bra löpresultat, eller löpkänsla om man inte funderar så mycket på tider. Här kommer några tips på hur du kan justera dina vanor för att eventuellt förbättra löpningen.

Jag vill poängtera att du får den största träningseffekten om du har energi-, närings-, och vätskebalans, tränar rätt och sover tillräckligt. Då kan mina tips här eventuellt ge dig ytterligare prestationsförbättringar.

1. Periodisera ditt matintag!

De flesta äter ungefär samma mängd mat varje dag, oavsett om man tränar eller inte. Men börja periodisera ditt intag! Mer träning betyder mer mat, svårare än så är det inte. Ha ett ”basintag” – frukost, lunch, mellanmål och middag (detta varierar beroende på energibehov och schema). Sedan lägger du till måltider utefter träningsmängd. Tränar du två timmar på eftermiddagen behöver du ett större mellanmål och ett kvällsmål efter middagen, jämfört med dagar när du inte tränar.

2. Lyssna på kroppen – och kolla järnnivåerna!

Lär känna din kropp och lyssna på den. Är du sliten – vila eller ta ett lugnare pass. Se också till att du har optimala järnnivåer. Trötthet och försämrad löpning kan bero på att du har järnbrist. Gå till din vårdcentral och be om att få mäta både Hb (hemoglobinvärde) och det lagrade järnet (ferritin). Har du järnbrist kommer du att få järntabletter på recept. Man ska inte chansa och ta järntillskott utan en diagnos, eftersom för mycket järn inte är bra för kroppen.

Har man järnbrist kan det ta två–tre år att återställa nivåerna med enbart järnrik mat. Oavsett om man har normala nivåer eller järnbrist så är ett bra tips att byta ut isbergssalladen, som är näringsfattig, till spenat som innehåller järn och det omtalade ämnet nitrat (finns även i rödbetor). Nitrat kan eventuellt hjälpa prestationsförmågan genom att kroppens kraftverk, mitokondrierna, blir effektivare. Att äta mera spenat och rödbetor kan alltså hjälpa löpningen. Man ska naturligtvis inte enbart äta spenat och rödbetor, men det är ett bra val på salladsbordet!

3. Bygg muskler med rätt mängd protein!

Vill du optimera din muskelproteinsyntes (muskeluppbyggnaden)så bör du dela upp ditt proteinintag under dagen. Man kan inte lagra protein på samma sätt som kolhydrater och fett, så ät något proteinrikt vid varje måltid. Bäst muskeluppbyggnad sker vid cirka 25–40 gram protein per måltid (se rutan om hur lätt det är att få i sig 25 gram protein).

Återinför också kvällsmålet. Det finns bevis för att man kan få en ökad muskelproteinsyntes om man får i sig protein innan man går och lägger sig, om man tränat på kvällen. Att bygga muskler medan man sover är ju alltid välkommet, så om du dricker ett glas mjölk innan sänggåendet hjälper du dina muskler. Löpare är sällan ute efter stora bulkiga muskler, men oroa dig inte, muskeluppbyggnaden som sker är inte så drastisk.

4. Drick tillräckligt mycket!

Lär dig hur mycket vätska du förlorar under ett träningspass – förlorar du omkring 2 procent av din kroppsvikt i vätska så kan det påverka löpningen. Väg dig före passet och notera hur mycket du dricker under passet. Väg dig sedan efter träningen. Väger du 70 kilo före och 67 kilo efter har du tappat 3 kilo, detta är cirka 2 procent av din kroppsvikt, och då bör du dricka lite mer under träningen för att inte tappa i prestationsförmåga.

5. Få i dig kolhydrater under träningen!

Det är allmänt känt att kroppen behöver kolhydrater för att kunna prestera vid högre intensitet, och mycket forskning visar även att kolhydrater under träning kan hjälpa prestationsförmågan, samt att man upplever träningen som mindre jobbig. Det spelar ingen större roll om man dricker eller äter sina kolhydrater (fast eller flytande föda) under aktiviteten, gör det som du mår bäst av.

Ett tips, om man inte vet om man kommer att orka den sista kilometern eller om man springer ett kortare lopp (5 kilometer) och behöver en extra kick, är att skölja munnen med något kolhydratrikt. Detta triggar kroppen och kan eventuellt förbättra din löpning med någon procent i några minuter.

6. Dra ner på fibrerna!

Fibrer är en viktig del för en bra tarmfunktion samt att man blir mättare av dessa. De flesta uthållighetsidrottare äter mycket fibrer. Men behöver du äta stora mängder mat och kolhydrater för att matcha din energiförbrukning kanske du bör dra ned på fibrerna något. Välj ett mittemellan-grovt bröd och vanliga havregryn i stället för fibergrynen, uteslut frön etcetera. Detta kommer att göra det lättare att få i sig maten.

Ett annat tips är att minska på fiberintaget några dagar innan en tävling, detta upplever många idrottare som att det ger en lättare känsla i kroppen. Det betyder alltså inte att man ska äta mindre mat, utan att man ska dra ned på produkter med högt fiberinnehåll.