Blog

Sista tipsen inför maran – mentalt, praktiskt och peppande film från adidas

Sista tipsen inför maran – mentalt, praktiskt och peppande film från adidas


Nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon fortsätter tillsammans med adidasrunning och nu är det bara ett dygn kvar till adidas Stockholm Marathon – och det här blir sista delen i min nedräkning där jag ger några tips inför starten och förhoppningsvis lite pepp till dig som ska springa.

Lyft det positiva – inte det som saknas

Jag börjar med att försöka få mig själv och alla andra som ska springa att nu, med ett dygn kvar till loppet, lyfta det positiva och inte det som du och jag tycker saknas. Jag vet att många, precis som jag själv, känner att träningen kanske inte blev exakt som man tänkt. Man blev sjuk. Missade något pass. Hade ont någonstans. Fick inte riktigt till det där långpasset. Men försök tona ner det negativa bagaget och lyfta det positiva. Ofta finns det tillfällen då man kanske haft en sämre period eller varit sjuk – men ändå hittat en bra känsla och presterat bättre än väntat. Försök hitta tillbaka till den känslan. Tänk att det är den känslan som kommer på tävlingsdagen och i loppet. Det som varit kan vi inte ändra på. Men vi kan påverka hur vi går in i loppet, och den mentala biten betyder faktiskt mycket i ett maraton.

Se fram emot utmaningen – hitta ditt mantra

Samtidigt som man ska gå in med en positiv känsla behöver man också acceptera att det kommer bli tufft. Det kommer finnas perioder där benen känns tunga, där det tar emot eller där man tvivlar – och det hör ju till maran tycker jag. Det är lite av tjusningen, kampen man får ha med sig själv. Det gäller inte att undvika det jobbiga, utan att vara beredd på att det kommer och veta att man kan ta sig igenom det. Kanske redan nu, om du inte redan gjort det, fundera på ett mantra du kan ta med dig under loppet.
Jag pratade nyligen med äventyraren Aron Andersson, som tagit sig an extrema utmaningar, och på lopp använder han tanken: ”En lyktstolpe till, en liten bit till” när det blir jobbigt.

Själv brukar jag tänka att jag gör det här för mig själv – och att jag är lyckligt lottad som får göra det. När det börjar ta emot försöker jag påminna mig om att jag faktiskt får göra det här, och att jag hör till de utvalda som får utmana mig själv.

Testa att byta steg när det går tungt

Ett annat tips, som jag inte alltid själv lyckas hitta in till, är att testa att byta steg om det går tungt. När jag sprang London Marathon senast försökte jag ibland bryta mönstret genom att byta steg. Kanske springa lite snabbare eller lite mer spänstigt under 50–100 meter. Det kan låta enkelt, men ibland räcker det för att hitta muskelkraft som inte riktigt varit aktiverad, och med det kan det komma ny kraft. Ett annat knep är att bara “starta om” kroppen. Spänn upp axlarna en stund och släpp ner dem igen. Spänn, släpp…. Kanske gör det att du hittar tillbaka till ett mer avslappnat löpsteg. Lyft blicken lite framåt. Små detaljer kan göra stor skillnad. Ibland behöver man faktiskt också göra en mental omstart. Stanna till kort om det behövs, ta energi och vätska, och tänk Nu startar jag om mitt lopp härifrån.

Skippa tidstankar för en stund och fokusera bara på att hitta tillbaka till rytmen. Det är aldrig för sent att vända en dålig känsla till en bättre. Se också till att du har mer än en plan. Ha en A-plan, men också en lite snällare B-plan – och kanske till och med en C-plan att växla över till om det inte riktigt är din bästa dag.

Ladda upp med att fixa tävlingskittet – känn att detta är du på loppet

Racekittet redo – det blir Spårvägen linne, shorts med plats för gels och lätta, snabba EVO Pro 1 från adidas.

Att plocka fram det man ska springa i är också en del av slutuppladdningen. Ta fram dina skor – skorna som du verkligen känner: det här är min maratonsko. Ta fram kläder, strumpor och allt annat i god tid så att du känner dig trygg i det. Sätt på nummerlappen som du vill ha den och känn att det här känns rätt för dig. Nu när prognosen pekar mot varmare väder kan det vara läge att tänka lite extra på klädval. Fundera över attribut som keps och solglasögon om det blir soligt. Välj ett luftigt linne eller tunnare plagg – och eventuellt ljusare kläder om det blir riktigt soligt eftersom mörka färger drar till sig mer värme. Men det är detaljer, välj framför allt det du känner är rätt för dig och plagg, inklusive strumpor, som känns optimala för ett tufft löpjobb.
Har du någon tendens till att kläder eller skor kan ge skav – smörj in känsliga ställen med någon form av hudkräm. Själv brukar jag faktiskt smörja hela fötterna innan jag sätter på strumporna när det är varma lopp.

Och till sist…STORT LYCKA TILL

Stort lycka till på lördag, oavsett om målet är en viss tid, att ta sig hela vägen till Stadion eller bara få uppleva känslan av att springa genom Stockholm försök njuta av det också, det kommer bli tufft ibland. Men det är också det som gör att känslan efteråt blir så speciell. Tro på det du gjort, lita på kroppen och försök hitta tillbaka till det positiva när det börjar ta emot.

Vi ses ute längs banan – eller förhoppningsvis inne på Stadion och som lite extra pepp kolla in brandfilmen från adidas nedan med härlig historia.

Med 25 000 löpare, ett nytt deltagarrekord för adidas Stockholm Marathon, hittar du här @adidasrunning senaste brand film. Byggd på arkivmaterial från det första loppet 1979 fram till idag hyllar och inspirerar filmen varje löpare, från startlinjen till mållinjen.

LÄS OCKSÅ:
1. 27 målgångar senare – därför älskar jag fortfarande adidas Stockholm Marathon
2. Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon på en vecka – går det att kombinera?
3. Klassiska 5 km-test gav mig hopp inför adidas Stockholm Marathon
4. adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
5. Anders Szalkai: ”Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”
6. Anders Szalkai: ”Så kan du tänka kring adidas Stockholm Marathons nya bana”
7. Energin under maraton – gels, sportdryck och salt

Energin under maraton – gels, sportdryck och salt

Energin under maraton – gels, sportdryck och salt


Nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon fortsätter tillsammans med adidasrunning och nu med en dag kvar till loppet sätter vi fokus på energi intaget under själva loppet. Att tillföra energi under ett maraton handlar det om att ge kroppen energi innan depåerna börjar sina, och att göra det på ett sätt som magen klarar av.

Hur mycket energi behöver man?

Vill man räkna går det att prata om 80–90 gram kolhydrater per timme, men i praktiken kan det vara svårt att veta exakt hur mycket man får i sig via sportdryck på vätskestationerna. Elitlöpare räknar ofta väldigt noggrant på sina gels och sitt intag. Världsrekordlöparen på årets London Maraton Sebastian Sawe hade exempelvis ett energiintag på klart över 100 gram kolhydrater per timme. Samtidigt är det väldigt individuellt hur mycket magen klarar av.

Tidigare pratade man om att kroppen hade ett tydligt tak för hur mycket kolhydrater den kunde ta upp, men i dag vet vi att många klarar mer än man trodde förr. Samtidigt gäller det att hitta en balans, ju mer man trycker i sig, desto större är risken att magen protesterar.
För de flesta motionärer tycker jag att det viktigaste är att faktiskt få i sig energi under loppet, inte att jaga perfekta siffror.
Har man med sig fyra–fem gels vet man att varje gel ofta innehåller runt 25–30 gram kolhydrater. Tar man kanske två gels i timmen plus sportdryck kan man sannolikt hamna någonstans runt 60–80 gram kolhydrater per timme.

Ta energin tidigt – och komplettera med salt

Jag tycker man kan köra på upplägget att ha som mål att ta lite mer energi i första halvan av loppet än i andra för det är oftast mycket lättare att få i sig energi när man fortfarande är pigg. När man börjar bli sliten efter 30 kilometer tycker i alla fall jag det blir svårare att få i sig. Så utgå från att börja tidigt i loppet och sen köra på med devisen hellre lite och ofta än mycket och sällan. Små doser brukar också vara snällare för magen än att ta mycket på en gång.

Just nu pekar prognosen mot omkring 17-18 grader på maratondagen. Det är inte extremvärme – men det kommer nog ändå kännas när man springer och såklart kommer man svettas. Så för att kompensera för det salt svetten tar med sig från kroppen kommer jag själv ta salttabletter under loppet – sannolikt tre stycken, ungefär var 40 minut. Jag tycker det har känts som det hjälpt mig på varma lopp och ser ingen nackdel ta det nu även om det inte ser ut att bli riktigt varmt. Man tappar mycket salt via svetten, och min känsla är att saltet hjälper kroppen att binda vätska bättre så att det inte bara “rinner igenom”. Det kan annars bli så att man dricker mycket, men ändå inte riktigt tillgodogör sig vätskan på bästa sätt. Sen gäller samma sak här som för dels och energi, lagom är bäst.

Så fungerar vätskestationerna på Stockholm Marathon

På årets lopp finns det 13 vätskestationer och Enervit är officiell sportdryck – med apelsinsmak. Om det blir varmt brukar jag rekommendera att blanda lite. Ett enkelt knep är att ta en mugg sportdryck och sedan späda ut med vatten.
På Stockholm Marathon kommer sportdrycken på borden som kommer först vid vätskestationen och vattnet kommer på borden efter. Då kan man ta sportdrycken först och sedan komplettera med vatten för att få en lite mer utspädd lösning, något jag själv tycker fungerar bättre när det är varmt.

Gel efter 17 km – och banan för känsliga magar

Efter 16,9 kilometer, ute vid Skansen, serveras en gel från Enervit. Har man med sig egna gels i fickan, shortsen eller sport-bh kan man komplettera med den och planera sitt upplägg därefter. Utöver det finns även banan längs banan – något som kan vara väldigt snällt för magen. När jag själv sprungit ultralopp och varit ute länge tog jag gärna banan. Under mina snabbare maratonlopp höll jag mig oftare till flytande energi i form av gels och sportdryck, men för den som är ute längre tid kan banan vara ett väldigt bra sätt att få i sig extra energi utan att magen protesterar. Dessutom finns saltgurka efter 24 km och druvsocker längre fram.

Aldrig testat gel – ta om det är kris

Man kan absolut springa på vatten hela loppet. Men jag tror att de flesta har nytta av att få i sig någon form av energi under ett maraton. Är man helt ovan vid gels ska man kanske inte experimentera för mycket på tävlingsdagen. Men samtidigt är dagens produkter ofta betydligt snällare mot magen än förr.

Jag pratade nyligen med en nutritionist från Maurten inför Göteborgsvarvet och hans tanke var faktiskt att även den som inte brukar använda gels kan våga testa om energin verkligen börjar ta slut under loppet, just för att många moderna produkter fungerar förhållandevis bra för magen.

Kramp – hjälper salt och magnesium?

En del upplever att salt kan minska risken för kramp. Ett annat knep som vissa använder är att buffra med magnesium dagarna innan loppet – via tabletter eller till och med magnesiumkräm. Det finns kanske inga tydliga vetenskapliga bevis för att det fungerar, men samtidigt verkar det heller inte finnas någon direkt negativ effekt. Så om man haft tendens till kramp på andra lopp, eller långa långpassen, kan det absolut vara värt att testa.

LÄS OCKSÅ:
1. 27 målgångar senare – därför älskar jag fortfarande adidas Stockholm Marathon
2. Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon på en vecka – går det att kombinera?
3. Klassiska 5 km-test gav mig hopp inför adidas Stockholm Marathon
4. adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
5. Anders Szalkai: ”Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”
6. Anders Szalkai: ”Så kan du tänka kring adidas Stockholm Marathons nya bana”

Smarta lifehacks för löpare

Smarta lifehacks för löpare


Här är 21 tidsbesparande tips och tricks som gör livet som löpare enklare, snabbare, smartare – och hälsosammare!

När man väl har blivit löpare märker man snabbt att löpning är beroendeframkallande – man vill inte missa sina pass. Men bristen på tid gör att träningen liksom bra mat och sömn ibland måste prioriteras bort. Här kommer därför några tips som både sparar tid och kan förenkla vardagen lite. 

Planering är A och O för den som vill leva hållbart, både när det gäller att minska matsvinn och att förbättra hälsa och prestation. Börja därför ditt nya, smartare liv med att planera in veckans träning i kalendern – då är det lättare att den verkligen blir av. 

Planera även in veckans måltider och åk sedan och storhandla – det blir billigare och det spar tid. Välj en tid att handla när inte alla andra gör det så slipper du trängsel (eller handla mat på nätet). Det är smart att handla när man är mätt, då är det lättare att hålla sig till inköpslistan (att storhandla direkt efter långrundan är inte heller toppen, varken för din återhämtning eller humöret). 

En idrottare sa till mig att hennes räddning har varit att beställa matkassar på nätet.

En idrottare sa till mig att hennes räddning har varit att beställa matkassar på nätet. Om du har dålig fantasi och/eller dåligt med tid är detta förstås också ett smart val. Ett tips där är att välja några portioner extra så att innehållet även räcker till din lunchlåda.

Investera i bra matlådor

Att göra handling och matlagning smidigare är något alla uppskattar men det finns även andra tips och tricks som kan underlätta livet för oss som tränar. Bra burkar eller matlådor med lock är till exempel bra att ha hemma, både till resterna samt till matsäcken eller lunchen dagen efter. 

Ha också en liten kylväska, kylda kylklampar samt en termos lättillgängligt. Detta underlättar om du behöver ta med ett återhämtningsmål att äta efter träningen. (Du bör äta inom två timmar efter avslutat träningspass, gärna snabbare om du kört ett tuffare eller längre pass.) Att ha en matsäck att äta direkt efter träningen är ju också guld värt om dagen är fullbokad.

Energi under rundan

Att ha tillgång till energi, till exempel i form av gels, under längre löpturer är bra. Rekommendationen för kolhydratintag är 30–60 gram kolhydrater i timmen om du springer över 75 minuter. Du kan bära med dig dem i löparjackans fickor eller liknande.

Ett annat alternativ är att investera i ett löparbälte eller en ryggsäck som har fickor för förvaring. Dessa finns i olika varianter – prova gärna i butik genom att hoppa lite så att du känner att de sitter bra. Både bälten och ryggsäckar/löparvästar har ofta en förvaringslösning för både mobilen och nycklarna.

Se till att dricka

Vid pass under en timme klarar de flesta sig utan vatten om man är i vätskebalans och det inte är väldigt varmt. Men att få i sig tillräckligt med vätska under varma långa rundor kan förstås vara en utmaning, och då kan ett vätskebälte vara en vettig investering. De flesta vätskebälten har också plats för nycklar, mobil och gel. 

Personligen har jag svårt med vätskebälte, så jag har köpt små flaskor som får plats i mitt löparbälte – ett ”lifehack” som har gjort mitt liv som löpare lite lättare. 

Alla har lika mycket tid att disponera men genom att planera och använda smarta tips och tricks – ”lifehacks” – kan du frigöra tid så att träningen blir av och återhämtningen förbättras. Här är några av mina bästa tips när det gäller matplanering och idrottsnutrition!

1. Planera in din återhämtning

Många missar detta. Återhämtningen är lika viktig som träningen du genomför.

2. Löpare behöver kolhydrater

Pimpa till exempel din fil, gröt och sallader med torkad frukt.

3. Sprid ut ditt proteinintag

Ät 20–30 gram protein 4–5 gånger om dagen. Detta främjar din muskeluppbyggnad jämfört med att äta protein vid ett eller ett par tillfällen under dagen.

4. Ät tillräckligt

Tränar du mycket? Ät ett kvällsmål så att du inte vaknar upp hungrig under natten.

Ät ett kvällsmål om du tränar mycket – så slipper du vakna hungrig.

5. Skölj munnen med energi …

En klunk med saft/sportdryck som du sköljer munnen med under fem sekunder innan en intervall kan förbättra prestationen.

6. … men var rädd om tänderna

Använder du sportdryck/gels under träningen? Tänk på tandhälsan – ta med en liten flaska med flourskölj och använd efter passet.

7. Har du järnbrist?

Undvik att ta en järntablett under timmarna efter träning eftersom järnupptaget är försämrat då.

8. Gör gröten i förväg

Gör i ordning din grötblandning i en stor burk så slipper du fixa med det varje morgon. Blanda till exempel havregryn, rågflingor, nötter, frön, kanel, torkad frukt.

Förbered en mumsig frukostgröt.

9. Förbered havregrynsgröten

Gör det redan kvällen innan. Blanda med mjölk eller vatten i en kastrull, lägg på ett lock och ställ in i kylen. Koka gröten nästa morgon. (Du kanske behöver fylla på med lite mer vatten innan du kokar eftersom vätskan sugs upp av grynen).

10. Addera ett ägg

Blanda i ett rått ägg i havregrynsgröten mot slutet av koktiden, rör om tills det är klart. Detta gör gröten mer mättande och du får i dig protein redan på morgonen, vilket annars kan vara lätt att missa. Fungerar även med mannagrynsgröt och andra grötvarianter.

11. Koka många ägg

Koka flera ägg samtidigt och ha dem i kylen. Kokade ägg håller minst fem dagar med skalet på – perfekta att ta med och lägga på mellismackan till exempel.

12. Gör en snabb omelett

Det går fort att göra i en skål som tål mikro: rör ihop 2 ägg med 1–2 msk mjölk + ev. riven ost + salt och peppar. Mikra 1 minut, rör om och mikra sedan ungefär en minut till. Servera med bröd och grönsaker.

Gör en snabb omelett i mikron – både nyttigt och gott!

13. Ta vara på resterna

Frys alltid in rester så att du har ett lager med lunchlådor till stressiga dagar.

14. Laga extra mycket

Lagar du kyckling- eller laxfiléer? Gör fler när du ändå håller på, och styckfrys dem. Det är praktiskt att kunna ta fram och tina vid behov. Pasta/ris/mathavre eller liknande är lätt att koka som tillbehör.

15. Frys in frukt och grönt

Frys in frukt/grönsaker till smoothies i portioner. Då kan du snabbt ta fram en portion och fixa en smoothie.

16. Förbered frukt och grönt i portioner

Skär upp frukt och grönsaker i bitar/stavar så att det finns lättillgängligt. Förvara i glaslådor med tätt lock i kylen.

17. Välj bättre bladgrönsaker

Byt ut isbergssallad mot bladspenat eller rucola som har mer näring.

18. Testa nytt

Våga testa nytt ibland när det gäller frukt och grönsaker – det är lätt att man fastnar i vanebeteenden. Du kanske hittar nya favoriter.

19. Testa poké bowl

Det är supersmidigt att göra själv direkt i en burk med lock, som du kan ta med till jobbet eller äta efter löprundan. Fyll skålen med överblivet ris, grönsaker, kanske mango, nötter, frön, kokt ägg, bönor eller en kyckling-/laxfilé. Jag gillar att toppa med shirachamayo som finns att köpa färdigblandad. Använd gärna fryst mango/avokado/sojabönor – det fungerar som kylklampar om du ska äta din bowl senare under dagen.

Har du ris över? Fyll på med grönsaker och gör en smaskig poké bowl!

20. Laga sötpotatis i mikron

Sötpotatis kan du ”baka” i mikron. Stick några hål i potatisen med en gaffel innan du ställer in den i mikron. Värm på full effekt i fem minuter, vänd på potatisen och baka cirka fem minuter till (beroende på storlek).

21. Ha en vattenflaska vid skrivbordet

Det gör det lättare att komma ihåg att dricka under dagen. Smaksätt vattnet med citron, apelsin, frysta bär, mynta eller liknande om du vill göra det lite aptitligare.

Anders Szalkai: ”Så kan du tänka kring adidas Stockholm Marathons nya bana”

Anders Szalkai: ”Så kan du tänka kring adidas Stockholm Marathons nya bana”


Nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon fortsätter. Här tittar chefredaktör Anders Szalkai närmare på den nya banan och resonerar kring hur man kan lägga upp en mental strategi för att ta sig igenom ett maratonlopp.

[ANNONSSAMARBETE MED ADIDAS] Den nya banan är enligt mig lite flackare och snabbare än tidigare – men det betyder inte att man ska springa för hårt tidigt. Det gäller fortfarande att springa smart och spara energi till slutet.

Jag tycker också att det är väldigt bra att ha en mental bild av hur en maratonbana går och göra en indelning av den. Man kan använda sig av femkilometersdelar, olika stationer att se fram emot eller kanske platser där man vet att familj och vänner står och hejar.

Här går jag igenom den nya banan på adidas Stockholm Marathon indelat i olika avsnitt – häng med!

Starten till 5 km: Stressa inte

Starten går som tidigare på Lidingövägen utanför Stockholms Stadion – som man sedan längtar tillbaka till under hela loppet fram till målgången. Första delen via Valhallavägen, Odengatan och Sveavägen är relativt lättlöpt. Det man ska ha med sig är att inte stressa i starten – låt fältet sprida ut sig.

De första tre kilometerna är faktiskt lite mer lättlöpta än man kanske tänker. Det är lite mer utför än uppför, även om det kommer något litet motlut. Det passar bra, eftersom det så här tidigt i loppet handlar mycket om att springa kontrollerat och inte bränna för mycket energi.

Efter Kungsgatan svänger man bort från city en kort sträcka, men till skillnad från förra årets bana vänder man sedan nästan omgående in tillbaka mot Centralstationen och sedan vidare mot Gamla Stan där man når femkilometerspasseringen – ett bra första delmål.

5–10 km: Fortsatt relativt lättlöpt

Efter att man rundat Gamla Stan fortsätter banan bort mot Strandvägen, och här är det fortfarande relativt lättlöpt. När man sedan viker av upp mot Karlaplan via Narvavägen kommer det första längre och större motlutet.

Här tycker jag att man kan ta det lite lugnare uppför för att spara energi – det är fortfarande tidigt i loppet. För vissa kan det till och med vara läge att bryta av med några korta gångsteg här för att inte få en för hög pulshöjning och inte bränna för mycket energi. Passeringen av 10 kilometer kommer strax innan man touchar Stadion igen, innan man sedan springer ut mot Gärdet.

10–15 km: Djurgården och Manillavägen

Ut mot Gärdet och Djurgården är det relativt lättlöpt, även om det är lite böljande och vissa delar går både uppför och utför. Samma princip gäller här: ta det lite lugnare uppför och spring med ett lite mjukare steg utför så att du inte slår sönder benen alltför tidigt. När vi kommer över Djurgårdskanalen och börjar närma oss 15 kilometer kommer Manillavägen med ett ganska kraftigt uppförslut.

Det positiva med den nya banan är att man får den här delen tidigare i loppet i år, när man förhoppningsvis fortfarande är piggare. Men det gör också att det kan vara lite farligt att springa på för tufft. Så korta ner steget och bryt gärna av med gång om det behövs även här.

En boost här kan vara att det serveras gel efter cirka 17 kilometer ute vid Skansen. Är du van vid att äta gel kan det vara ett bra läge att få i dig lite extra energi här.

15–21 km: Hitta rytmen tillbaka mot stan

Efter Djurgården springer man tillbaka mot stan och passerar då Strandvägen igen. Här tycker jag att det kan vara bra att börja dela upp loppet mentalt. Nästa delmål kan då bli att åter passera Gamla Stan. Den här gången springer vi åt andra hållet jämfört med den första passeringen. Snart når vi halvvägsmarkeringen som kommer precis innan man ska ta sig upp till Slussen.

21–25 km: Uppför Katarinavägen

Nu kommer en av de tuffare delarna av banan. Från Slussen och upp längs Katarinavägen är det ganska kraftigt uppför, även om lutningen är någorlunda löpvänlig (men tuff). Många har faktiskt nytta av att bryta av med gång här – man sparar energi och kraft och tappar inte så jättemycket fart.

Är man stark och snabb går det självklart att springa på, men försök att korta ner steget lite och hitta ett bra flyt uppför. Det positiva jämfört med tidigare bansträckning är att den här delen nu kommer lite tidigare i loppet, vilket gör att man förhoppningsvis fortfarande har lite piggare ben.

25–30 km: Söder och Västerbron – en mentalt viktig sträckning

På Söder är det lite böljande, men inga jättelånga backar förrän man kommer bort mot Lundagatan – men den backen är å andra sida tuff. Nästan i nivå med Västerbron skulle jag säga. Men när man gjort den så har man faktiskt klarat av väldigt mycket av det jobbigaste när det gäller backarna.

Västerbron kommer visserligen sedan vid 28 kilometer – men tänk positivt här. Vi behöver bara klara av den en gång. När man sedan kommer ner mot Norr Mälarstrand och Kungsholmen är det relativt flackt och fint hela vägen fram mot Stadshuset.

30–37 km: Ta det bit för bit

Nu handlar det mycket om det mentala. Fleminggatan kan kännas lite seg. Försök att tänka att det ”bara” är tio kilometer kvar här – även om det inte alltid känns så. För mig handlar det mycket om att ta den sista milen bit för bit. Tänk inte för långt fram, utan fokusera på nästa station, nästa delmål eller kanske nästa plats där någon du känner står och hejar.

Sedan väntar en sista sväng runt Gamla Stan och Strandvägen innan vi börjar närma oss slutet..

37–42,2 km: Målet på Stadion väntar

Vid 38 kilometer ska man kanske inte säga att man är hemma – jag har själv haft tillfällen då de sista kilometrarna varit väldigt långa. Men mentalt ska man ändå känna att man har gjort det mesta av loppet. Det kan vara bra att rent mentalt vara inställd på att det blir en sväng upp mot Karlaplan och en runda bort mot Valhallagrillen innan man vänder tillbaka och springer in på Stockholms Stadion. Det är något speciellt att få komma in här och gå i mål.

Mitt viktigaste tips: Ha en mental bild av banan

Det är bra att ha en mental bild av hur banan går, och att dela upp den i mentalt hanterbara avsnitt. Det kan vara femkilometersdelar, vätskestationer att se fram emot eller platser där familj och vänner står. Att tänka bit för bit brukar göra att loppet blir mycket lättare att hantera rent mentalt. Och även om banan är lite snabbare i år så gäller det fortfarande att springa smart – spara din energi till slutet.

Så här slingrar banan på adidas Stockholm Marathon sig fram!

LÄS OCKSÅ:
1. 27 målgångar senare – därför älskar jag fortfarande adidas Stockholm Marathon
2. Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon på en vecka – går det att kombinera?
3. Klassiska 5 km-test gav mig hopp inför adidas Stockholm Marathon
4. adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
5. Anders Szalkai: ”Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”

Hur springer man snabbare?

Hur springer man snabbare?


Med de här fyra knepen lär du dig att springa snabbare – perfekt träning inför ditt lopp.

Många löpare har en tendens att genomföra sin distansträning i ett löptempo som antingen är för snabbt för att bygga en solid uthållighet eller för långsamt för att ge positiv effekt på tempoförmågan.

Om du dessutom vill spetsa formen inför ett kommande lopp är det extra viktigt att distanspassen går i en kontrollerad fart. Faller du för frestelsen att gå på för hårt under distansträningen – bara för att bevisa för dig själv eller andra att du kan trycka på – betyder det indirekt att du inte kommer kunna hålla den fart som krävs för de viktiga formskapande tempopassen.      

Känner du dig villrådig inför hur du på bästa sätt ska förvalta din grundkapacitet och ta steget till snabbare löpning? Då kan detta upplägg ge dig vägledning!

1. Gör din träning mer differentierad 

För att orka hålla uppe farten under snabbare träningspass som intervaller, fartlek, snabbdistans och testlopp måste du anpassa distansträningen så att återhämtningen blir tillräcklig. Har du byggt en god grund med många och långa distanspass under vinterhalvåret är det nu läge att minska omfånget något, för att ge plats för träningspass med intensiv, fartbetonad löpning. 

Då sådan träning innebär en större belastning på såväl syretransporterande organ som på hela rörelseapparaten behövs längre återhämtning efter att du genomfört ett sådant pass. I praktiken kan du därför byta ut ett eller två medellånga distanspass i din träningsplan mot kortare tempopass, vilket betyder att din totala veckomängd reduceras något.

Om du genomför två tempopass under samma vecka bör de placeras så att det ligger flera dagar med lättare distansträning eller hela vilodagar mellan de intensiva träningsdagarna. Som påpekats i inledningen är det då viktigt att du disciplinerat håller tillbaka farten i de kvarvarande distanspassen. 

2. Börja tempoträningen med stegringslopp

För att försiktigt vänja kroppen vid högre löptempon än ditt normala distanstempo gäller det att skynda långsamt. Snabbare löpning innebär per definition att man utmanar kroppens förmåga – och därmed ökar också skaderisken. Kortare stegringslopp är därför en utmärkt introduktion till snabbare löpning och ett säkert sätt att få känna på den högre farten i en lagom dosering. 

Så gör du: Värm upp (och varva ned) enligt förslaget längst ned på sidan. Efter uppvärmningen kör du stegringslopp om 20 sekunder löpning, med gång eller långsam jogg tillbaka till startpunkten (45–60 sekunder). Börja med sex upprepningar och stegra successivt till tio. Löp ut ordentligt i varje fartökning, men se till att alltid bibehålla en avspänd löpteknik.

3. Lägg in 400-metersintervaller

När du vant kroppen vid stegringsloppen (ovan) är det dags att lägga in ett mer regelrätt tempopass i form av 400-metersintervaller. Har du tillgång till en löparbana med ett exakt 400-metersvarv är det givetvis bra. Men du kan också genomföra denna träning på ett jämnt, flackt och fast grusunderlag i exempelvis en park eller på en asfalterad cykelbana. 

Så gör du: Värm upp (och varva ned) enligt förslaget längst ned på sidan. Spring sedan 400 meter långa fartsekvenser i en fart som motsvarar din tävlingsfart på 10 kilometer. Börja med fem upprepningar och öka successivt till åtta allteftersom formen stiger.

Är du osäker på din kapacitet på milen? Sikta på att springa i en fart som motsvarar en ansträngningsgrad på RPE 7–8.*

Vilan mellan varje intervall ska vara 2 minuter i början. Efterhand kan den minskas till 1,5 minut och slutligen 60 sekunder. 

4. 1 000-metersintervaller

”Tusingar” är något av en intervallklassiker. Sträckan är tillräckligt lång för att man ska hinna hitta en jämn rytm och få en känsla för hur krafterna bör disponeras – vilket också är huvudsyftet. Mentalt känns tiden i hög fart samtidigt tämligen överkomlig, i vetskapen om att det snart kommer en återhämtande vila.

Precis som med 400-metersintervallerna måste inte den här träningen genomföras på en löparbana – ett slätt, jämnt och flackt underlag fungerar lika bra. 

Utmaningen med så här pass långa fartavsnitt är att hålla farten uppe genom hela passet. Börja därför något återhållsamt på de två första – och kör dig inte helt i sank på den sista upprepningen (bara för att det är den sista). Målsättningen är att hela passet ska genomföras i hög, jämn fart – men med en avspänd löpteknik. Undvik hårt knutna händer, högt uppdragna axlar och grimaserande anletsdrag. 

Så gör du: Värm upp (och varva ned) enligt förslaget längst ned på sidan, men lägg till 2–3 stegringslopp. 

Spring sedan 1 kilometer långa fartsekvenser i en fart som motsvarar din tävlingsfart på 10 kilometer. Börja med tre upprepningar och öka successivt till sex allt eftersom formen stiger.

Är du osäker på din kapacitet på milen? Sikta på att springa i en fart som motsvarar en ansträngningsgrad på RPE 8.*

Vila 2,5 minut mellan varje intervall. Efterhand kan du minska vilan till 2 minuter och sedan 90 sekunder.

*RPE står för ”rate of perceived exertion” och kan översättas med ”grad av upplevd ansträngning”. Utformningen är en tiogradig skala, med vars hjälp man subjektivt kan skatta hur ansträngande en viss fysisk aktivitet känns. På skalan motsvarar 1 lätt gång och 10 betyder maximal ansträngning, som man endast kan klara under 30 sekunder. 

Upp- och nedvarvning i samband med tempopass

Uppvärmning 
Långsam jogg under fem minuter. Öka sedan farten successivt till normalt distanstempo under ytterligare fem minuter, innan du övergår till att göra dynamiska rörlighetsövningar under cirka fem minuter: armpendlingar, sidvridningar, framåtböjningar, knäböjningar, utfallssteg, benpendlingar framåt-bakåt och sidledes etcetera.

Därefter kör du korta sekvenser (20–30 meter) med löpskolningsövningar: höga knälyft, hälkick, skipping, sidlöpning med översteg, låga studshopp etcetera.

Avsluta uppvärmningen med tio minuter löpning i lätt distanstempo. Totalt tar uppvärmningen cirka 30 minuter.   

Nedvarvning
Mycket lätt jogg under 10 minuter. Avsluta med statiska tänjningar för vader, lår och ljumskar samt lätta avslappningsövningar för övriga kroppen. 

Viktigt om dynamiska och statiska rörlighetsövningar!
Undvik statiska töjningar (där muskeln hålls uttänjd under ett antal sekunder) under uppvärmningen. Statiska töjningar eliminerar nämligen en del av muskelns naturliga elasticitet, vilket får en negativ inverkan på kraftutvecklingen i löpsteget. Under uppvärmningen ska därför fokus ligga på dynamiska rörlighetsövningar.
Som en del i nedvarvningen kan du däremot med fördel tänja statiskt för att återställa ”slaglängden” i muskeln. Intensiv löpning orsakar nämligen en sammandragning i framför allt benmuskulaturen, vilket ofta upplevs som en påtaglig stelhet en stund efter avslutad träning.

Anders Szalkai: ”Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”

Anders Szalkai: ”Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”


Chefredaktör Anders Szalkai fortsätter sin nedräkning mot adidas Stockholm Marathon. Så här gör han för att ladda upp med kolhydrater och energi inför loppet på lördag.

[ANNONSSAMARBETE MED ADIDAS] Jag hade ett webinar tidigare i veckan om förberedelserna inför adidas Stockholm Marathon och fick väldigt positiv respons på det. Här är ett litet utdrag från det som handlar om kolhydratladdningen och hur jag själv tänker sista dagarna inför loppet.

Den sista träningsveckan handlar mycket om kolhydratladdning – att fylla glykogenlagren utan att stressa magen. När jag själv var som bäst inledde jag ofta laddningen med en kolhydrattömning. På tisdagen åt man mindre kolhydrater för att tömma kroppen lite, eftersom studier då visade att man i teorin kunde fylla på extra mycket efteråt.

Senare forskning har dock visat att om du är van att träna mycket och köra långpass så är kroppen redan väldigt effektiv på att lagra kolhydrater när den får extra tillgång. Därför har jag tonat ner själva tömningsfasen. Risken är att man blir lite för sliten och mer mottaglig för virus eller förkylningar – och det vill man absolut inte sista veckan. Däremot så gör jag kanske en liten variant själv, mest som en mental trigger att ”nu är något på gång”. Men jag är också noga med att undvika sjuka människor.

Laddningen börjar i dag

Själva laddningen börjar egentligen i dag onsdag, men framför allt fokuserar jag på att få i mig extra kolhydrater under torsdag och fredag. Jag tycker inte att man ska överäta, men gillar man att räkna kan man sikta på ungefär 500–800 gram kolhydrater per dag beroende på kroppsstorlek och muskelmassa.

För att komma upp i det kan man lägga till extra mellanmål eller använda någon form av kolhydratdryck/laddningsprodukt tillsammans med vanlig mat där fokus ligger på kolhydrater.

Det viktiga är att inte experimentera. Har du aldrig testat laddningsdrycker tidigare kanske det inte är läge att börja nu. Då är det säkra kort som gäller: ris, pasta och potatis. Och glöm inte att det även finns kolhydrater i sådant som godis och glass, så det kan funka också om du gillar det och om du vet att det är okej för din mage.

Inte bara kolhydrater

Fokus ska alltså ligga på kolhydrater, men utan att för den sakens skull helt glömma fett och protein. Samtidigt är magen viktigast – allt ska fungera på tävlingsdagen.

Det kan också vara klokt att få i sig lite extra salt torsdag och fredag, särskilt om det ser ut att bli varmt på tävlingsdagen. Vissa tycker det räcker att salta maten lite extra, andra använder salttabletter. Jag har själv upplevt att salttabletter fungerat bra för magen, särskilt under ultralopp och belastning under längre tid.

Normalt säger jag att man inte ska testa nya saker sista veckan, men just salttabletter kan vara en sådan grej man eventuellt kan lägga till – kanske en till två tabletter per dag inför loppet för lite extra buffert.

Tävlingsdagen – energi och frukost

Just adidas Stockholm Marathon är lite speciellt eftersom starten inte går tidigt på morgonen utan mitt på dagen. Det gör att man har längre väntan fram till start från det att man vaknat.

Börja med att sova ut så gott det går. Många sover sämre natten innan ett lopp på grund av nervositet, men lägg ingen energi på det. Har veckan i övrigt varit bra spelar en sämre natt mindre roll än man tror.

Jag brukar rekommendera att man går upp i god tid så att det inte blir stress på förmiddagen. Under min elitkarriär gillade jag att ta en liten promenad med lite småjogg och rörlighet för att väcka kroppen innan frukost.

Om starten går runt tolvtiden som på adidas Stockholm Marathon tycker jag att frukost vid åtta är ganska lagom. Då hinner maten lämna magsäcken innan start.

Frukosten ska vara något du är van vid – gärna lite mindre fibrer än vanligt för att minska risken för magproblem. Vitt bröd med honung eller sylt, cornflakes, yoghurt och banan fungerar ofta bra. Jag brukar undvika granola och väldigt fiberrika alternativ.

Gillar man att räkna kan man sikta på ungefär 75–150 gram kolhydrater till frukost.

När jag sprang London Marathon nyligen berättade vinnaren Sabastian Sawe att hans frukost var väldigt enkel. Han åt vitt bröd med honung och drack sedan en energidryck med cirka 70–80 gram kolhydrater innan start.

Fyll på med energi fram till start

Under en timme före start brukar jag själv bara dricka vatten – ofta mellan cirka 10.00 och 11.00 – för att inte ligga för högt i varv för tidigt. Sedan börjar jag sippa på sportdryck eller annan energi igen sista timmen före start.

Eftersom starten är sen tycker jag också att ett lätt mellanmål två timmar före start kan vara bra, inte minst för löparen som kommer vara ute i många timmar. För de som springer under tre timmar kan nog frukosten och sportdryck/laddningsdryck räcka bra. 

Sista energiintaget brukar jag rekommendera 10–15 minuter före start. Det kan bestå av en gel om du är van vid det, eller lite extra sportdryck. Många elitlöpare tar en koffeingel här, så det kan också vara en bra ingång till loppet – men bara om du testat det tidigare och vet att magen klarar det.

Hur laddar man för ett maraton?

Hur laddar man för ett maraton?


Ska du springa ett maraton eller något annat långlopp? Grattis till en inspirerande utmaning! Här kommer några matnyttiga tips på vägen.

Veckan innan ett maraton eller ett annat långlopp har du gjort allt du kan träningsmässigt. Nu kommer den jobbigaste tiden – att vänta och att träna mindre. Utnyttja den här perioden med mindre träning till att finslipa din mat- och dryckesplan för loppet. Läs informationen noga så att du vet vad du kan förvänta dig och när du kan få mat och vätska under loppet. Fundera också på om du behöver ta med något själv. 

Man bör inte prova något nytt dagen innan tävling eller på tävlingsdagen så välj mat och dryck som du vet fungerar för dig och din mage. Serveras ett märke på sportdryck och gels som du inte har provat så bör du testa dessa på ett träningspass innan loppet – sportmatsprodukter kan ge mag- och tarmproblem eller göra att du mår illa. 

Så mycket kolhydrater behöver du äta

Du bör få i dig 60 gram kolhydrater i timmen ungefär var 30:e minut (alltså cirka 30 gram per tillfälle). Börja därför att fylla på med kolhydrater redan efter 30 minuter. Att inta kolhydrater under loppet kommer minska risken för att du springer in i ”väggen”, alltså att energin tar slut. Detta brukar ske mot slutet av långa lopp, men risken för att det ska ske blir alltså mindre om du börjar fylla på med kolhydrater tidigt. Väljer du dessutom sportdryck eller saft vid vätskestationen så slår du två flugor i en smäll då du får i dig både vätska och kolhydrater. 

Även om du använder loppets vätske- och energistationer så kan det vara bra att ha med lite nödproviant. När du har några kilometer kvar eller när du kommer in i en dålig period så är det toppen att ha till exempel gel tillgängligt, det kan göra underverk när motivation och ork börjar tryta. 

Att skölja munnen med någon form av kolhydratskälla är ännu ett trix att ta till när du kommer till sista kilometern. Att få något sött i munnen att ”skölja” med några sekunder kan öka din prestationsförmåga några procent under några minuter. Det kan vara den energikick du behöver för att klara din tidsgräns. 

Gör en vätskestrategi

Ju närmre ditt lopp kommer desto bättre koll kan du få på vilket väder som kommer infinna sig på tävlingsdagen. Denna kunskap kan du nyttja för att finslipa din vätskestrategi under loppet. 

Se oavsett till att starta loppet i vätskebalans – kontrollera att färgen på ditt kiss är helt klar till lätt ljusgul. Drick fem deciliter vätska ungefär två timmar innan start. Tänk också på att du måste fylla på med vätska även om det är kallt under loppet. En bra plan är att dricka vid varje station oavsett väderförhållande. 

Rekommendationen är att inte förlora mer än två till tre procent av din kroppsvikt under ett lopp. Man har sett att de bästa manliga maratonlöparna förlorar upp mot fem procent eller mer i vätska under ett maraton som de springer på cirka två timmar. Men då du kommer vara ute längre än de är (om inte – grattis till världsrekord och/eller svenskt rekord) vilket betyder att din prestation kommer kunna försämras under fler timmar på grund av vätskebrist än vad fallet är för elitlöparna. 

Drick lagom mycket

Att dricka för mycket under loppet är däremot inte bra. Det kan leda till hyponatremi vilket betyder att du har för lite salter i relation till vätska i kroppen. Symptomen är ungefär samma som vid vätskebrist, bland annat yrsel och huvudvärk – vilket många kopplar till vätskebrist. Detta gör tillståndet både svårtolkat och farligt.

Ett tecken på att man har druckit för mycket vatten är att man har gått upp i vikt under loppet. Att dricka sportdryck eller Resorb, som innehåller elektrolyter, kan motverka hyponatremi. 

Smart tips om det blir varmt

Ser det ut som att det blir riktigt varmt under ditt lopp så kan isstrumpor hjälpa dig att sänka kroppstemperaturen. Detta kräver dock att du har support efter banan. Isstrumpor är helt enkelt långa nylonstrumpor som fylls med is och används för att kyla ned dig under loppet. Du hänger dem runt nacken någon kilometer – detta kan vara guld värt om värmen är hög.

Så gör du isstrumpor 
Klipp av benen på ett par nylonstrumpbyxor, fyll benen med is, knyt ihop – nu har du en iskorv. Lägg dessa i kylväskor och be ditt supportteam att ge dig dem efter halva loppet – eller mot slutet av loppet när värmen börjar bli olidlig.

Ladda eller inte ladda?

Ska man kolhydratladda eller inte inför ett långlopp? Den frågan får jag ofta. Du behöver inte göra en kolhydratuppladdning på det sätt som var populärt förr i tiden, det vill säga avstå från kolhydrater under veckan före loppet för att sedan äta väldigt mycket kolhydrater på kort tid. Detta kan leda till mag- och tarmproblem och ger ingen bättre effekt. 

Därför ska du äta kolhydrater
Vikten av att inta kolhydrater och vätska tydliggjordes i samband med det första försöket att komma under två timmar på maraton (i det Nike-sponsrade projektet Breaking2). Då noterade man att Eliud Kipchoge, som vann loppet, inte fick i sig den mängd kolhydrater samt vätska som man hade beräknat att han behövde.
Det första försöket avslutades på 2.00.25. Försöket upprepades några år senare, med ett lyckat resultat på 1.59.40. Det är alltså av stor vikt att få till en bra mat- och vätskestrategi under långa lopp – oavsett nivå. Planering ökar chansen att loppet blir bra och till största delen roligt.

Däremot ska du vara noga med att äta ordentligt med kolhydrater dagarna före samt på själva tävlingsdagen. Se till att dina måltider innehåller kolhydrater samt lägg till kolhydratrika mellanmål och kvällsmål några dagar före loppet och fram till loppet. 

Välj mat smart

Ett tips är att minska ditt fiberintag dagarna innan start, detta leder till en ”lättare” känsla i kroppen under loppet. Det är alltså viktigt att du bibehåller ditt kolhydratintag, men du minskar mängden fibrer. Avstå från frön och nötter, välj vanlig vit pasta eller ris i stället för råris eller fiberberikade pastavarianter. Detsamma gäller fiberhavregrynen – välj i stället de med mindre fibrer.

Avstå även från jordgubbar och hallon som innehåller frön, och välj ett ljusare bröd. Linser, bönor och liknande är också fiberrika och även gasbildande (vilket inte är optimalt när det är dags för tävling). Du kan även med fördel välja mejeriprodukter med lägre fetthalt samt välja fisk eller kyckling i stället för rött kött.

Får du inte till ditt lopp helt perfekt så får du justera och finslipa till nästa gång. Fungerar allt toppen – ja, då är det bra att skriva ned hur du gjorde så att du kan använda samma plan nästa lopp. Lycka till!

Läs också: Så toppar du formen

Så börjar du träna igen efter graviditeten

Så börjar du träna igen efter graviditeten


Det finns många fördelar med att försöka börja om med träningen efter förlossningen. Träningen hjälper kroppen att bygga upp bäckenbotten igen och gör att du får tillbaka styrka, rörlighet och balans. Den gör dig också piggare och mer rustad att orka vardagen med ett litet barn. Här förklarar barnmorskan Jennifer Berglund hur du börjar om – i åtta säkra steg.  Dessa råd är menade som en riktlinje för hur du kan tänka kring träningen och upptrappningen av den, men självklart finns mycket stora individuella skillnader. Om du är en van löpare som sprungit även under graviditeten går det sannolikt att…
adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews

adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews


Inför lördagens adidas Stockholm Marathon presenterar @adidasrunning THE LINE-UP. En hyllning till de crews, elitklubbar och profiler som driver löparvågen i Stockholm framåt.

[ANNONS FRÅN ADIDAS] I år växlar @adidasrunning upp sina samarbeten med @dopestrunners, @yorunningclub, @stockholmrunclub, @fasttrack.runclub och @gorditoathleticgroup genom att lansera unika race kits för varje community – något som tidigare varit reserverat för fotbollsklubbar.

Race kitten har tagits fram tillsammans med varje crew och speglar deras identitet, energi
och uttryck. Första gången de syns är där det betyder som mest – på race day.

Dopest Runners.
Yo Running Club.
Stockholm Run Club.
Fast Track Run Club.
Gordito Athletic Club.
Daniel Pärmenäs.
Spårvägens Friidrottsklubb.
Hässelby SK Friidrott.
Vad är den bästa tävlingsstrategin?

Vad är den bästa tävlingsstrategin?


För att få ut maximalt av den träning du lagt ner så kan en tävlingsstrategi vara bra att ha. Här är fyra varianter!

Det gäller att få ut så mycket som möjligt under sitt lopp, och då är det framför allt fyra byggstenar som avgör hur bra slutresultatet blir. Träningen är förstås den viktigaste byggstenen, följt av formtoppningen som gör att du känner dig pigg och väl förberedd på tävlingsdagen. 

Kost- och vätskeuppladdningen dagarna innan samt på själva tävlingsdagen är också de mycket viktiga, särskilt ju längre lopp du springer. Till sist bör strategin under loppet och upplägget av det vara genomtänkt – och gärna också testad på något mindre lopp. 

När det gäller strategin spelar både din öppningsfart och hur du disponerar loppet stor roll. Det skiljer däremot en del i disposition om du springer distanser på 10 till 21 kilometer eller om du springer maraton och längre terränglopp. 

Här kommer fyra bra exempel på tävlingsstrategier som du kan testa. Samtliga utgår från en löpare som gör milen på 50 minuter (5.00 min/km). Justera farterna efter din egen kapacitet på milen för att anpassa strategierna efter dig och dina målsättningar. 

1. Den trygga fartstrategin

Vad är det? Den här strategin bygger på att du håller en lugn öppningsfart så att du kommer in i loppet på ett tryggt sätt. Tävlingsstressen släpper efter någon kilometer, och då börjar också musklerna komma igång. Med den här strategin kommer du att känna ett flyt i löpningen och efterhand våga öka farten ju närmare målet du kommer. 

För vem? Den här strategin passar bra för mindre erfarna löpare eller om du har varit skadad/sjuk under en period och är osäker på din kapacitet. Den passar extra bra på längre lopp som halvmaraton och uppåt. 

Gör så här: Öppna i en fart som är betydligt lugnare än din planerade snittfart under loppet. Löp i jämn fart, undvik knuffar och trängsel. När du känner att kroppen fungerar och är igång så höjer du farten till din tänkta snittfart. Ju närmare målet du kommer kan du höja farten ännu mer. Exempel: Starta i 5.15 min/km, löp i 5.00-fart i mitten, avsluta i sub 5.00 min/km.

2. Den jämna fartstrategin

Vad är det? Den här strategin bygger på att du löper i så jämn fart som möjligt. Du har tränat många pass i denna fart och vet hur kroppen ska kännas, vilket ger en viss trygghet. Att du inte rusar iväg i starten gör också att du inte drar på dig mjölksyra tidigt, vilket annars kan hämma din prestation resten av loppet. 

För vem? Strategin passar löpare som är vana att löpa efter klocka och som redan känner sina farter. 

Gör så här: Här finns det utrymme för fartökning sista kilometerna. Öppna till exempel i 5.00 min/km, håll sedan detta tempo i större delen av loppet för att sedan avsluta starkt i 4.45 min/km-fart.

3. Starta hårt-strategin

Vad är det? Denna strategi bygger på att du skaffar dig en bra position i långt fram i loppet, och den ger dig också en liten tidsbuffert när du blir trött. Strategin kan ge en positiv känsla när du kanske ligger längre fram i fältet än du hade trott och klockan pekar mot en väldigt bra tid. Men det finns en risk att du tappar steget när tröttheten kommer och att kilometertiderna då sänks markant. Men friskt vågat, hälften vunnet. Om det håller kan strategin ge dig ett rejält personrekord.

För vem? Denna strategi passar erfarna löpare och är bäst på kortare distanser som 5–10-kilometerslopp, men absolut inte på maraton eller längre terränglopp. 

Gör så här: Öppna i till exempel 4.30–4.45 min/km. Dra sedan ned lite på farten till 4.45–5.00 min/km i mitten och försök att överleva ända till mål. Glöm inte att spurta för publikens och dina anhörigas skull.

4. Negativ split-strategin

Vad är det? Denna strategi bygger på att första halvan av loppet går långsammare än den andra halvan. 

För vem? Att springa med en negativ split är vanligt på maratonlopp bland elitlöpare som ligger i klunga och bevakar varandra för att sedan försöka avgöra loppet under sista halvan. För en motionär kan den också fungera eftersom den ger tryggheten i att man känner sig stark halvvägs in i loppet. Det gör att man förhoppningsvis vågar trycka på under sista halvan när mållinjen är inom räckhåll. 

Gör så här: Öppna till exempel i 5.00–5.05 min/km. Efter halva loppet skruvar du upp farten successivt till 4.55–4.50 min/km, ju närmare målet du kommer.

Tio toppentips inför Stockholm Marathon

Tio toppentips inför Stockholm Marathon


Det finns mycket att tänka på när du bestämt dig för att springa ett maraton – speciellt om det är din premiär på sträckan. Därför kan det vara bra att få lite tips inför starten så att du inte behöver slösa onödig energi. Här är tio råd som vi gärna delar med oss av.

1. Preppa utrustningen kvällen före loppet

Ta fram din outfit och dina löparskor, fäst nummerlappen på din tröja/linne. Den innehåller ditt tidtagningschip och ska vara fullt synlig på bröstet under loppet. Bokstaven (A–J) anger vilken startgrupp du tillhör. Fyll i ditt namn och telefonnummer till anhörig på baksidan av nummerlappen. Skriv även om du medicinerar eller har någon åkomma. Detta underlättar för första hjälpen-personal om du skulle få problem under loppet.

Tänk också igenom vad mer som du vill ha med dig till starten som till exempel överdragskläder, regnskydd och tejp samt eventuell energi i form av gels och dylikt.

2. Ät en ordentlig frukost

Eftersom Stockholm Marathon startar klockan 12.00 passar det utmärkt att börja dagen med en ordentlig frukost. Ät sådant du vet att din mage klarar av så du blir mätt men överdriv inte. Se också till att vara färdigäten senast 3 till 4 timmar innan start.

3. Drick ordentligt

Drick både sportdryck innehållande salter och vatten ända fram till starten. Vätska och energi behöver du också fylla på under själva loppet – speciellt om vädret är varmt och fuktigt.

4. Var ute i god tid

Till Stockholms Stadion tar du dig enklast med tunnelbana eller buss på tävlingsdagen. Se till att vara på startplatsen i god tid. Kolla också gärna in kartan över startområdet i förväg så att du vet på ett ungefär var allt ligger.

5. Gå på toaletten – även om du inte behöver

Köerna till toaletterna blir ofta längre ju närmare startögonblicket kommer. Passa därför på att gå på toa direkt när du kommer till startområdet så minskar risken för att du behöver stressa i sista minuten.

6. Leta upp rätt startfålla 

Tillhör du inte den yppersta eliten gäller det att hålla koll på var insläppet till den egna startfållan finns och när den öppnar. Speciellt om du vill hamna långt fram och få en bra start på loppet.

7. Ta det lugnt från start

Ett maraton är så pass långt att du tjänar betydligt mer på att springa defensivt och öka på slutet än att tjuvrusa från början och riskera att gå in i väggen. Det är efter tre mil som maran börjar. För att du ska orka hela vägen gäller det att ha tålamod och is i magen. Trots att adrenalinet flödar, publiken hejar och du känner dig i kanonform.

8. Fyll på vätska redan från början

Börja dricka vatten och sportdryck som innehåller salter du förlorar genom svettning redan vid den första vätskekontrollen. Du fungerar precis som en bil: väntar du för länge med att fylla på bränsle riskerar du att få soppatorsk.

9. Ha roligt och njut – det är det här du har kämpat för så länge

Njut av den natursköna banan och de tiotusentals åskådarna som hjälper dig mot målet. Ta vara på godbitarna, det hjälper dig!

10. Dela upp loppet

Att 42 195 meter är långt är det ingen som betvivlar – men du klarar mer än du tror. Om det börjar ta emot så är det viktigt att tänka positivt. Du är inte ensam. Ta dig till nästa vätskekontroll, gå en stund och se till att få i dig energi. Spring sedan till nästa kontroll och så vidare. Innan du vet ordet av börjar Stadion att närma sig.

Lycka till!

 

Svenskt maratonrekord av Abeba Aregawi

Svenskt maratonrekord av Abeba Aregawi


I sin maratondebut sprang Abeba Aregawi in på 2.23.12 och slog Isabellah Anderssons 15 år gamla svenska rekord. Dagen innan krossade dessutom Carmen Cernjul sitt eget svenska juniorrekord på 5 000 meter. Samtidigt blev det dubbla svenska segrar i Göteborgsvarvet.

Den 21 januari 2011 sprang Isabellah Andersson 2.23.41 på maraton och satte därmed nytt svenskt rekord. Året innan hade hon blivit femma på EM – senare uppgraderad till bronsmedaljör – och samma år slutade hon sjua på VM.

Det skulle dröja 15 år innan rekordet föll. I dag hände det.

I Ottawa debuterade Abeba Aregawi på maratondistansen och satte direkt nytt svenskt rekord med nästan 30 sekunders marginal. Tiden 2.23.12 är dessutom klart under kvalgränsen till sommarens EM.

Aregawi tog VM-guld på 1 500 meter 2013, men hade ett längre uppehåll mellan 2015 och 2024. Förra året gjorde hon comeback i Finnkampen och nu har hon alltså även kvalat in till EM.

Suldan segrare igen i Göteborgsvarvet

Göteborgsvarvet bjöd upp till folkfest. Omkring 55 000 löpare stod på startlinjen och när loppet väl avgjordes blev dramatiken ungefär så spännande som vi hade hoppats på.

Snacket inför årets lopp handlade framför allt om duellen mellan Suldan Hassan och Sondre Moen. Förra året levde kampen hela vägen över mållinjen – och fortsatte till och med efteråt när Moen diskades.

I år blev det återigen Suldan mot Sondre på upploppet, och ännu en gång slutade det med svensk seger genom Suldan Hassan. Han knäckte norrmannen och korsade mållinjen på 1.03.30, nio sekunder snabbare än förra året.

Även på damsidan blev det svensk seger genom Meraf Bahta, som vann på 1.13.03. Hon var knappt en minut före tvåan Samrawit Mengsteab.

Alla resultat från Göteborgsvarvet hittar ni här och på vår instagram finns filmer från tävlingen

Cernjuls sommar fortsätter

För två veckor sedan slog Carmen Cernjul Inger Knutssons 53 år gamla svenska juniorrekord på 3 000 meter. I helgen var det dags igen – den här gången på 5 000 meter i Belgien.

Med tiden 15.06,71 förbättrade hon sitt eget rekord med nästan 30 sekunder och avancerade till tredje plats genom tiderna i Sverige, alla kategorier.

Tiden innebär dessutom att hon just nu är Europas bästa U20-löpare på distansen den här säsongen.

Det var också flera andra svenskar som tävlade på samma tävling. Bland annat sprang Benjamin Åberg 1.49,09 på 800 meter och Elsa Sundqvist 15.48 på 5 000 meter.

Almgren bröt i Kina

Det blev ingen succé på Diamond League i Xiamen för Andreas Almgren som satte svenskt rekord på 3 000 meter för en vecka sedan. 

Efter ungefär halva loppet klev han av. Till SVT berättade han efter loppet att det inte var på grund av en skada utan att han varit sliten de senaste dagarna.

Vann gjorde istället etiopiern Addisu Yihune på 12.58,32.

Övrigt

I övrigt bjöd veckan på Europacupen på 10 000 meter där Oliver Löfqvist sprang in på 29.03,88. 

Och som avslutning avgjordes Spåret 5000 på Stockholms stadion där Sebastian Lörstad blev bäste svensk med en femteplats på 23.45,86. 

Simon Sundström startade även hindersäsongen med att springa 8.24,89 i ett stökigt lopp.