Så slipper du håll
Blogg

Så slipper du håll


Som löpare har du säkert känt stickningar lokaliserade någonstans under revbenen. Omkring en femtedel av alla löpare drabbas av detta under ett lopp och nästan 75 procent upplever det under ett år.

Foto: Emma Simpson / Unsplash

Forskarna kallar det Exercise-Related Transient Abdominal Pain, eller ETAP. En del säger mjälthugg, andra håll (71 % säger håll enligt min omröstning just nu på Instagram, så då skriver jag håll fast jag säger mjälthugg). På engelska kallas det side stitch, på finlandssvenska stickningar. Island vinner dock med hlauparstingur.

Smärtan känns oftast på höger sida och i mitten till övre delen av buken. 76 procent av alla löpare som drabbas drar ner på tempot, 12 procent bryter och 12 procent springer genom smärtan.

håll
Här känner löpare håll. Högersidan dominerar (för äldre men inte för yngre). Bild Sports medicine.

Vätska och mat

I en studie fick 23 individer springa på ett löpband två olika dagar efter att ha druckit stora mängder vätska. 64 av dem fick håll vid båda tillfällena, 23 procent vid ett tillfälle, och endast 13 procent klarade sig helt och hållet. Det förklarar varför håll ofta infaller efter en vätskekontroll. Mat innan träning gav upphov till håll hos 52 procent. Mycket vätska och/eller mat i magen verkar alltså vara en bidragande orsak till håll.

håll
Vätskekontroller är en känd hållplats. Bild.

Flera studier visar att unga är mest mottagliga för ETAP. Före 20 års ålder drabbas 77 procent av håll jämfört med endast 40 procent efter 40 års ålder. Både förekomsten och smärtan minskar med stigande ålder.

Mellangärdesnerven och håll

Det finns ett samband mellan håll och smärta i skuldran på samma sida av kroppen. Mellangärdesnerven (latin: nervus phrenicus) går till skulderspetsen, men även till diafragman och till områden i buken.

håll
Mellangärdesnerven (phrenic nerve). Wiki.

Som bilden visar går mellangärdesnerven från hjärnstammen ner till lungorna. Den förgrenar sig och en nervgren går in i din lever. Om du inte andas tillräckligt djupt kan du uppleva refererad smärta, dvs att smärtans orsak finns någon annanstans än där du upplever den. Det kanske vanligaste exemplet på refererad smärta är smärta i vänster arm i samband med en hjärtinfarkt.

Det är förmodligen därför det gör så ont att springa och att olika personer upplever smärtan från olika ställen. Mellangärdesnerven är en av de viktigaste nerverna i kroppen på grund av sin roll i andningen. Den aktiverar lungornas andningsmuskulatur.

När du springer förändras andningen. Andningen kanske blir mer ytlig och ojämn. Det stör signaleringen från nervgrenarna och det leder till att du upplever smärta, oftast i sidan av kroppen.

Andas med magen

Det bästa sättet att sätta stopp för problemet är att ändra andningsmönster i några minuter. Andas in två gånger genom näsan och sedan en lång utandning genom näsa eller mun (in – in – uuut). Upprepa några gånger. Du behöver inte stanna utan kan fortsätta springa medan du andas.

Du kan testa detta andningsmönster under långa träningspass. Jag började med 3-2 andning för åtta år sedan och sedan dess har jag nästan aldrig drabbats av håll (åldern spelar kanske också viss roll). En av fördelarna med rytmiska mönster som 2-1 och 3-2 är att du samordnar fotnedslag med inandning och utandning i ett udda mönster (2+1=3 och 3+2=5) så att du landar omväxlande på höger och vänster fot i början av varje utandning när diafragman är aktiverad. På så sätt kommer chockeffekterna från fotlandningen att delas lika mellan båda sidor av kroppen.

Lyssna på kroppen och träna kroppen

När det är varmt på sommaren ges välvilliga råd om att du ska dricka mycket. Det är lätt att tolka mycket som för mycket, alltså utöver törst. För mycket vätska (gäller särskilt sportdryck) ökar risken för håll som studien ovan visade. Det är bäst att dricka som vanligt, alltså efter törst. Kroppen är inte dum i huvudet. Om man svettas mycket blir man törstigare och dricker mer.

Det kanske går att förebygga håll genom att bygga upp musklerna runt bålen, särskilt den tvärgående magmuskeln – transversus abdominis – som ligger djupast av magmusklerna och trycker mot ryggraden som en korsett. Det fungerar åtminstone bättre än att ta upp och hålla i en sten, som var standardtipset när jag växte upp. Ibland fungerade det, ibland inte. Ungefär som placebo.


9 misstag som nästan alla löpare gör
Blogg

9 misstag som nästan alla löpare gör


Som nybörjare gör du misstag. Det gäller allt, även löpning. När du är ny vet du ingenting och det bästa sättet att lära är att testa, misslyckas, reflektera och korrigera. Sedan testar du igen. Det är en av livets många evighetsloopar. Lärandet tar aldrig slut.

Foto: Manfred Richter / Pixabay

När det inte går som du tänkt ska du inte se det som ett misslyckande, utan som en chans att utvecklas. Ett misstag är en lärdom. Fysiska och mentala hinder är utmaningar, inte anledningar att ge upp.

Jag tror det handlar om flera saker: om mindset, om att förenkla din träning och att inte ta sig själv på för stort allvar. Testa nya saker. Våga gå utanför din komfortzon och att våga misslyckas.

Jaga inte de som springer snabbare. Öka inte farten bara för att du är omgiven av snabba, mer erfarna, löpare. De är inte bättre än dig, de har bara tränat mer. Anpassa dina förväntningar. Om du känner ångest inför träningen är du på fel spår. Det håller inte i långa loppet. Lyssna på de som tränat mer, men det är du som avgör vad som känns rätt för dig.

1. Att inte lära av sina misstag

Det allvarligaste misstaget är att inte lära sig av sina misstag. Sedan du föddes har du lärt dig genom att testa och misslyckas. Barn som lär sig gå följer ingen träningsplan. De tror de kan. De testar och ramlar och testar igen. De testar tills de kan gå.

För att bli bättra bör du sträva efter barnets dynamiska mindset. Använd gärna någon typ av dagbok/träningsbok. Börja med att skriva om träningen och lägg sedan till andra delar av ditt liv, för löpning är en del av livet och allt som händer i livet påverkar din löpning. När du misslyckas skriver du varför och ändrar en del till nästa gång. Testa. Reflektera. Testa igen.

2. Öka för snabbt

Som nybörjare är du väldigt motiverad. Du sneglar på de som är bättre och vill träna som dem. Tankar är blixtsnabba, men löpning är en långsam process. Det tar tid att anpassa sig. Konditionen förbättras dessutom snabbare än din kropp. För mycket för snabbt leder till skador.

Lyssna på kroppen och låt den komma ikapp i sin egen takt. Ändra en parameter i taget.

3. Statiska planer och mål

För att bli bättre är det bra med någon form av plan. Men planen är inte lag. När något inte fungerar måste du ändra på planen, annars kommer du att bli skadad eller tappa lusten.

Som nybörjare drömmer du kanske om att springa på en viss tid eller ett visst lopp, men planer och mål som bygger på drömmar tar energi från verkligheten. En dröm saknar kropp. Det är kroppen som måste göra det.

Det finns också en risk att du tappar lusten om du inte når ditt mål eller missar en träningsvecka i din plan.

En plan måste vara flexibel och samma sak gäller mål. Ett mål är inte ett slut, utan ett steg på vägen. Det är du som avgör riktningen.

Låt planen formas i takt med återkopplingen från din träning och dina värderingar. Reflektera. Uppdatera. Om du inte tar tag i hindren på vägen till ditt mål bör du byta mål.

4. Tidshets

Jaga inte tider på varje pass. Se tider som avstämningar, inte som mål.

misstag
Låt kroppen styra mer än klockan. Foto: Luke Chesser / Unsplash

Som en nybörjare är det enkelt att fokusera på att springa fortare på varje träningspass. Men tiden inte är allt. Det är bra att mäta sina framsteg, men bättre tider är bara en av många indikatorer på att du är på rätt väg.

5. För lite variation

När du börjar springa är det nytt och spännande. Du kanske slutar med andra aktiviteter. Men du utförde andra aktiviteter för att det var värdefulla. Det förändras inte av att du börjar springa. Att ha andra intressen är viktigt om du tappar lusten eller under ett frivilligt eller ofrivilligt uppehåll. Ett liv utan variation tar död på lusten.

Många löpare springer alla sina pass i samma tempo. Man kör sitt favoritpass om och om igen. De lugna passen blir för hårda och de hårda passen för lugna. Men träning är en evolutionär, adaptiv process. Det handlar om att anpassa kroppen till olika utmaningar. Om du gör samma sak slutar kroppen snart att anpassa sig.

Polarisera träningen genom att sakta ner lugna pass och när du är redo kan du pressa dig upp till 85-95 procent av sin maxpuls på hårda pass. Inkludera styrketräning och löpövningar.

6. Följa andra

Det är så lätt att följa andra på Strava, läsa blogginlägg och anta vad som fungerade för någon annan fungerar för mig. Sanningen är att det finns många faktorer som påverkar prestanda. Du ser inte genetiken, epigenetiken, livsstilen och bakgrunden. Sociala media är en kuliss.

misstag
Följ gärna andras fotspår men gå inte i dem. Skapa dina egna fotspår. Foto: Jehyun Sung / Unsplash

Det finns inte ett rätt sätt att träna. Alla tränare och löpare lånar från andra. Lär dig av andra, men våga lita på det som fungerar för dig.

Se på ”experter” men sund skepsis, särskilt när de utlovar snabba förbättringar.

7. Genvägar

Det är frestande att ta den kortaste vägen för att nå ett mål. Du kan ta en genväg, men kroppen kan inte gena. Genvägar ökar skaderisken. Kroppens processer måste ta ett steg i taget. Cellerna måste anpassa sig på en molekylär nivå.

Uthållighetsträning kräver tålamod. Det tar flera år av skadefri träning innan du förstår hur bra du kan bli. Fokusera på träningsprocessen.

8. För lite återhämtning

För att bli bättre måste du träna. Men träning bryter ner kroppen och för mycket träning leder till överträning. För att bli bättre krävs både träning och vila. Kroppen får en impuls att anpassa sig av träning, men det är mat och vila som gör att kroppen anpassar sig.

Ge dig själv chansen att sova 8 timmar varje natt. Om du ska upp klockan 6, lägg dig senast kl 22. Ät tillräckligt med mat. Lämna mobilen i ett annat rum när du äter, sover, tänker och umgås.

9. Fokus på kroppen

Löpning är en kroppsfokuserad aktivitet. Det handlar om hjärta, lungor och muskler. Det pratas om ”tröskel”, ”VO2 max”, ”aerob” och ”anaerob”. Men din hjärna är inte skild från din kropp. Självbild, självförtroende, självkänsla och mindset påverkar din prestation.

Jobba med positivt självprat på träning. Skapa rutiner. Reflektera över ditt mindset. Ett statisk mindset är ett av de största hindren i livet och i träningen. Fundera på varför du gör det du gör. Vad vill du? Vad är det som hindrar dig att komma dit du vill? Jobba med dessa hinder.

Livet är en resa

Jag har varit bra på att lära av mina misstag. Jag är inte rädd för att göra fel. Det snabbaste sättet att lära är att göra fel och ju tidigare jag gör fel, desto bättre. Det gäller allt förutom matlagning. Jag vågar inte misslyckas med mat (mat är för gott) och därför är jag ganska dålig på att laga mat.

Förra veckan vandrade jag 7 dagar i Sarek. Det var en svår vandring och vi gjorde många misstag och lärde oss massor. För att bli ännu bättre fjällvandrare måste vi kanske pröva något mer utmanande nästa gång, men vad är mer utmanande än Sarek i ösregn?

Rastar vid Rapadalen
En kort paus vid Rapaälven. Sarek i aug 2021.

5 regler för löpare
Blogg

5 regler för löpare


Som löpare kommer du långt med några få regler: Spring hårt på hårda pass. Spring lugnt på lugna pass. Se till att återhämta dig. Däremellan kan du styrketräna. Glöm aldrig varför du springer. Håll liv i din motivation så att träningen känns rolig och meningsfull. Prioritera sömnen. Om du följer dessa enkla råd kommer du att kunna springa i flera år.

Om du byter träningsprogram för ofta ändrar du på förutsättningarna. Då tappar du den viktiga kopplingen mellan orsak och verkan. Du tappar riktningen.

Du kan lära dig av andra men jämför dig aldrig med andra, för andra är inte du och om du blandar ihop dig själv med någon annan kanske du glömmer varför du en gång började att springa.

När du vet varför du springer behöver du inte vänta på eller leta efter din motivation. Den finns där. Du behöver bara påminna dig själv ibland. Motivation är det driv du skapar när du gör det du måste göra för att komma dit du vill.

Här är mina fem regler för löpare:

1.Träna lugnt på lugna pass

För att bygga upp din uthållighet bör omkring 80 procent av träningen utgöras av lugna pass. Ett lugnt löppass motsvarar 55–70 procent av din maxpuls. Det är så lugnt att du kan prata med fullständiga meningar. 

En del tycker lugna pass är tråkiga, men de är nödvändiga för att bygga en stark aerob bas. De finslipar din uthållighetsmotor. När du springer lugnt flödar elektronerna i dina mitokondrier med maximal effektivitet. 

Lär dig njuta av de här passen. Lyssna på en bok eller pod. Upptäck omgivningarna. Spring med en vän. Meditera.

2. Träna hårt på hårda pass

För att bli bättre måste du lämna din komfortzon. Du kan springa backintervaller, fartlek, korta eller långa intervaller. Det är bra med variation. Ungefär 20 procent av din träning bör ligga i den hårda zonen. Ett hårt pass ligger runt 85-95 procent av maxpulsen. Det är för hårt för att prata, så du får vänta med pratet till efter passet.

Om du springer två pass i veckan kan du köra lite utmanande fartökningar på ett av passen.

regler för löpare

3. Vila på vilodagen

Efter ett hårt pass är det bra att lägga in en vilodag. Du kan springa lugnt eller gå om du upplever det som återhämtning, men jag tror det är bra att släppa träningen helt och hållet. Gör något som är kul som inte är kopplat till din löpträning. Variation är nyckeln till all utveckling och du behöver vila för att bygga upp kroppen. Efter en hård dag är cellerna slitna och vila och mat ger cellerna tid och materia för återuppbyggnad.

De är också bra med en längre säsongsvila. Det ger dig tid att göra och tänka på något annat än löpning under några veckor. Det ger dig också tid att reflektera över varför du springer. När du släpper ditt fokus blir du mer kreativ och du kanske ser en annan väg. En längre paus håller därmed liv i din motivation.

En gång per dygn sker den viktigaste återhämtningen i form av sömn. Under djupsömnen skapas dina minnen inklusive dina muskelminnen. Ge dig själv chansen att sova 7-8 timmar varje natt. Om du ska upp kl 6, lägg dig senast klockan 22.

4. Träna alla muskler.

Människan har 640 muskler och de finns för att vi behöver dem. De flesta muskler används om du är aktiv i vardagen, men lägg gärna till två styrkepass i veckan för mer specifik styrketräning.

5. Fokusera på varför du springer

I slutändan är det de som gillar att springa som springer bäst och håller längst. Om du vet varför du springer och älskar att springa, finns det ingenting som stoppar dig. Fokusera på vad som får just dig att springa. Reflektera och uppdatera.

löpare regler

Mina 5 regler för löpare

Ta det lugnt när du springer men utmana dig ibland. Vila när du känner dig trött och prioritera nattsömnen. Använd alla muskler. Reflektera och uppdatera hela tiden ditt varför. Håll dig till några få grundregler. Förändra lite i taget. Det är några av grundreglerna i mitt liv och min träning. Jag är inte du, men förhoppningvis fick du kanske några nya perspektiv på din egen träning.

(Bilder från Pixabay)


Somrig fotnot
Blogg

Somrig fotnot


Äntligen sommar och semester. Jag tar av mig fotbojorna och försätter mig själv på fri fot. Jag springer så fot jag kan.

Efter fotsläppet springer jag fritt med spritt springande nakna fötter. Mina fötter vill alltid fotsätta. Gräs, berg och klippor är bäst, men jag springer på i stort sett alla underlag. Jag har alltid bra fotfäste.

fötter

Mina fötter är av märket Homo och modellen kallas sapiens. Det är en fotmodell som utvecklats från tidigare fotfolk som erectus och habilis. Jag har burit mina Homo sapiens hela livet. Jag föddes med dem.

Fötterna går alltid bra. När jag springer är de mina känselspröt. De är på tårna. De reagerar utan att jag är medveten om det. De undviker vassa stenar och luriga rötter. De är i stort sett självgående.

fötter

Mina fötter är slitstarka. Om de går sönder lagar de sig själva. Jag har aldrig tappat eller glömt dem. Jag behöver inte ta av mig dem när jag ska sova. De kan tvättas i olika temperaturer och de torkar på ett ögonblick.

Jag behöver inte olika par för olika årstider. Mina fötter är gratis. Ingen kan sko sig på dem. De tål väta och sol, värme och kyla. De blir bättre ju mer jag använder dem. De behöver inte knytas. Det är ingen risk jag sätter en vänsterfot på högerfoten. Jag kommer aldrig köpa ett par nya fötter. Passformen är otrolig. De sitter perfekt. De har alltid suttit perfekt.

Jag behöver inte låsa in dem i fotvalvet. Ingen kan stjäla dem från mig. De har livslång garanti. Jag kommer att dö – precis som jag föddes – med fötterna på.

fötter

 

 


Kan löpning minska antal gråa hår?
Blogg

Kan löpning minska antal gråa hår?


Hos de flesta ökar antalet gråa hår med stigande ålder. Det är en gradvis process – det är ingen risk att du blir grå över en natt; hårstrån som vuxit ut ur hårsäcken ändrar inte plötsligt färg. Men varför blir hår grått? Studier visar att negativ stress ökar antalet gråa hår, och i en ny studie såg man att det gick att återfå färg genom att minska negativ stress.

Att bli gråhårig sägs vara ett tecken på åldrande. Men det är inget tydligt tecken. Grått hår beror både på gener och miljö. Vissa blir gråa tidigt, medan andra aldrig tycks få ett enda grått hårstrå.

Din hårfärg bestäms av melanocyter i roten av hårsäckarna. Dessa celler är programmerade att producera en viss blandning av färgämnet melanin. Melanocyterna avgör om ditt hår är svart, blont, rött eller grått.

Du blir inte gråhårig över en natt

I folktron har gråa hår sedan länge kopplats till negativ stress. Det sägs att Marie Antoinettes hår vitnade natten innan hon halshöggs 1793. Som så ofta finns det en kärna av sanning i folktron. Stress tycks öka risken för att håret ska vitna, men det går som sagt inte över en natt. Håret får sin färg innan det växer ut ur hårbotten, vilket alla som färgar håret är bekanta med.

gråhårig
Det sägs att Marie Antoinettes hår vitnade natten innan hennes avrättning. Antingen bytte hon peruk eller så är det en skröna. Det tar tid att byta hårfärg. Fri bild Wiki.

I en studie på möss – som har hår över hela kroppen – såg man att aktivering av mössens flykt- och kampbeteende gav dem gråa hår. Denna stress ledde till att stamceller i hårsäckarna som utvecklas till pigment-producerande melanocyter försvinner för alltid.

Men människor är inte möss. Vi har för det mesta det mesta håret på huvudet och vi blir inte alltid stressade på samma sätt som möss.

En bra semester kan ge hårfärg tillbaka

I en studie som publicerades 22 juni 2021, använde forskarna en ny, exakt mätmetod för att analysera människohår från 14 individer. Hårfärgen jämfördes sedan med respektive individs stressnivå. Det visade sig att färgen i hårsäckarna återfick sin ursprungliga färg när stressen minskade, vilket man aldrig sett tidigare. Till exempel kom en av testpersonerna tillbaka med mörkare hår efter en semester.

Hårstråna som växer ut ur ditt huvud kan liknas vid ett träd. Ett träds årsringar ger information om trädets livshistoria. På samma sätt ger ditt hår information om din biologiska historia. När håret befinner sig i hårsäckarna påverkas de av allt som händer i kroppen, som exempelvis stresshormoner. Dessa effekter lever kvar när hårstråna växer ut, vilket påverkar hårets pigment. Åldrande är inte en linjär process. Du blir inte en dag äldre för varje dag. Din kropp åldras lite hit och dit beroende på din livsmiljö och ditt beteende.

gråhårig
Årsringar berättar om trädets historia. På samma sätt kan håret berätta om en människas liv. Foto. Lars_Nissen from Pixabay

Mitokondrierna sätter färg

När forskarna undersökte samtliga proteiner i håret upptäckte de att 300 av dessa påverkades när hårfärgen förändrades. Forskarna spårade källan till denna förändring till mitokondrierna. Det tycks som stress påverkar mitokondrierna, vilket får håret att tappa färgen. Mitokondrier är mycket mer än cellens kraftverk; de fångar också upp och svarar på en mängd olika signaler, som t ex psykologisk stress.

En av följderna av negativ stress är att mitokondrierna ökar produktionen av fria radikaler som t ex väteperoxid (samma väteperoxid som några kanske använde i sin ungdom för att bleka håret). Syftet med väteperoxid är att skydda cellerna mot ännu farligare radikaler, men priset är bland annat vitare hår.

Mindre grå med löpning och meditation

Oavsett hårfärg är det bra att lära sig hantera stress. Stress är varken negativ eller positiv i sig själv. Frågan är snarare om stressen ökar eller minskar dina överlevnadschanser. Negativ stress är kopplat till en rad problem, medan positiv stress – när du står inför en utmaning – är kopplat till lärande och utveckling.

Löpning lindrar negativ stress eftersom löpning är en form av bra stress. När du springer anpassar sig kroppen. Löpning är också en form av meditation, ett tillfälle att fokusera på andningen och att vara där du är.

Träning kan också bidra till stress om du har alltför mycket fokuserad på resultat. I värsta fall kan det leda till överträning. Det är negativ stress. Det skadar mitokondrierna. Det kan också ge dig gråa hår.


Huvudbild: Lisa Wall / Unsplash


Därför luktar det svett av dina träningskläder
Blogg

Därför luktar det svett av dina träningskläder


Som löpare vet du att svettiga träningskläder luktar illa. Men varför luktar de illa? Och hur kommer det sig att syntetmaterial luktar extra illa? Svaret är att bakterier frodas i näringsrika träningsplagg. Olika material passar dessutom olika bakterier. De som gillar bomull trivs inte i syntetmaterial och vice versa.

Du har två sorters svettkörtlar: apokrina – som finns i armhålor, ljumskar och underliv – och ekkrina – som finns på resten av kroppen. De ekkrina svettkörtlar producerar svett som mest består av vatten och salt. Eftersom bakterier inte kan leva på saltvatten är den svetten luktlös. Om du svettas på ryggen, pannan eller i händerna är det som att bada i saltvatten. Den andra sorten – de apokrina svettkörtlarna – producerar däremot näringsrik svett för bakterier. När bakterierna bryter ner denna näring luktar det illa. Det ”luktar svett”.

svett
Om du svettas på ryggen, pannan eller i händerna är det som att bada i saltvatten. Foto: Hans Reniers / Unsplash

Lukten beror på mängd och sammansättning av bakterier. Det sägs att stafylokocker luktar lök, brevibacterium (fotsvett) ost, anaeroba bakterier kummin, medan corynebakterier luktar get.

Skillnaden mellan bomull och syntet

För några år sedan gjordes en studie där forskarna undersökte skillnaden mellan olika träningskläder. Det visade sig att stafylokocker gillade bomull, medan illaluktande mikrokocker föredrog syntetkläder. Det kan bero på att syntetmaterial inte är lika absorberande, vilket innebär att mer svett fastnar på ytan och göder mikrokockerna. Dessutom släpper syntetkläder in mer luft/syre, vilket skapar en gynnsam aerob miljö för mikrokocker.

Tyvärr är det svårt att bli av med lukt eftersom det är svårt att bli av med bakterier. Ju mer du tvättar, desto motståndskraftigare bakterier överlever och sprider sig (samma problem som med antibiotika). Skulle du lyckas göra helt rent så har du i princip bara skapat plats för nya bakterier. En fuktig, frodig armhåla kommer alltid vara ett paradis för en rad olika bakterier.

Det kan vara så att allt tvättande gjort att bra bakterier har ersatts av dåliga bakterier. Det tycks, enligt en studie, som att de stinkande bakterierna i armhålan en gång levde på andra ställen som ansiktet och bidrog till bättre hy.

svett
Bakterier är i princip odödliga eftersom de skapar kopior av sig själva genom delning. Bild: Arek Socha / Pixabay

Minimalism

För att slippa lukt är det en bra idé att inte lämna träningskläder i väskan. Se till att skölja av och tvätta kläderna så snabbt som möjligt. Vinäger och värme kan också hjälpa. Undvik syntetiska material. Ju naturliga desto bättre. Att träna med så lite kläder, strumpor och skor som möjligt är bäst, men det är inte alltid det passar.

Bakterier är i princip odödliga eftersom de skapar kopior av sig själva genom delning. Dessutom delar de sig väldigt fort och de kan också dela motståndskraftigt genetiskt material med varandra. Så oavsett hur du gör kommer bakterierna tillbaka. Du kan inte besegra dem, men du kan ändra på balansen mellan olika typer av bakterier så att de som doftar lite bättre dominerar över de som luktar illa.

Huvudbild: un-perfekt / Pixabay

 


Träning ökar hjärnans gråa och vita hjärnsubstans
Blogg

Träning ökar hjärnans gråa och vita hjärnsubstans


De senaste åren har flera studier visat att konditionsträning är bra inte bara för kroppen utan också för hjärnan. Ett sätt att se det är att både den grå och den vita hjärnsubstansen ökar när du springer.
Huvudbild: Gerd Altmann / Pixabay

Löpning ökar grå hjärnsubstans

Den grå hjärnsubstansen är grå för den består av nervcellens kropp. Det är där information bearbetas. De grå cellerna kan sägas vara hjärnans datorer. De används vid muskulär aktivitet och när du använder syn, hörsel, tal, minne, känslor och självkontroll.

Tyvärr minskar mängden grå celler med åldern. Det är en minskning som är förknippad med åldersrelaterad kognitiv nedgång. Som tur är kan du påverka denna utveckling. I en studie skannades 2000 personer mellan 21 och 84 år och forskarna såg då ett starkt samband mellan kondition och hjärnans gråa substans och totala volym.

För att maximera den går hjärnsubstansen bör du träna 150 minuter per vecka, skriver forskarna. När hjärtat jobbar, sätts de grå cellerna i arbete och det tycks de må bra av.

Löpning ökar vit hjärnsubstans

Den vita substansen består av nervtrådar som löper som kablar från de grå nervcellerna. Runt dessa nervtrådar finns ett skyddade, isolerande vitt fettlager som kallas myelin. Syftet med myelin är att förbättra signalerna från nervcellerna. Ett nyfött barn staplar fram, några år senare rör de sig obehindrat. Det beror på myelin som får signalerna att gå upp till 200 gånger snabbare och mer exakt så att rörelserna hänger samman.

hjärnsubstans
Ju mer du tränar på något, desto mer myelin runt nervsignalerna. Oligodendrocyter simmar runt som bläckfiskar i hjärnan och lindar sina armar runt nervtrådar som har mycket signaltrafik. Bild Wikipedia cc-sa 3.0

I en stor studie om kondition och hjärnhälsa skannades mer än 1200 hjärnor på yngre personer i 20-årsåldern. Forskarna var på jakt efter myelin. Det visade sig att 20-åringar med bra kondition hade mer vit hjärnsubstans i hjärnan och tänker bättre än 20-åringar som inte tränar.

Träning är lärande

Träning är egentligen bara ett annat ord för lärande. När du springer lär du kroppen att springa. När du aktiverar datorerna i dina grå celler ökar flödet i den vita hjärnsubstansen kablar. Den ökade aktiviteten fungerar som en signal till myelinproducerande oligodendrocyter att öka sin produktionen av myelin. Ju mer du tränar på något, desto mer myelin runt nervsignalerna. Det leder till bättre – och mer exakta – rörelser och tankar.


Då är risken att träffa väggen störst
Blogg

Då är risken att träffa väggen störst


Om du sprungit ett maraton känner du säkert till väggen som uppenbarar sig kring 30 km. Du kanske har sprungit in i den eller känner någon som gjort det. Det sker så plötsligt och effekten är så påtaglig att det brukar liknas vid att springa in i en vägg. Den faller ner som en bila från skyn. Ingenting kan rädda dig. Det är bara att gå i mål.

Det är så väggen beskrivs, men vad är en vägg egentligen? Hur vanligt är det att springa in i en vägg? I en studie svarade hälften av alla löpare att de sprungit in i väggen. Kruxet med den typen av studier är att du inte är särskilt objektiv när det gäller dig själv, inte minst när det gäller din löpning. Det kanske känns bra för stunden att förklara ett dåligt resultat med att det kom en vägg i vägen. I efterhand blir det en sanning.

Väggdefinition

För att gå till botten med väggen krävs objektiva data. Professorn i datavetenskap, Barry Smyth, har samlat ihop data från nästan 2 miljoner maratonlopp för att hitta svar på vilka som som springer in i väggen och varför de springer in i väggen.

Smyth definierade en vägg som en försämring med minst 25 procent jämfört med det genomsnittliga tempo i minst 5 km. Baserat på denna definition upptäckte Smyth en signifikant skillnad mellan andelen manliga och kvinnliga löpare. I bilden nedan ser man att kvinnor väggar i betydligt lägre grad.

väggen
Andelen manliga och kvinnliga löpare som sprang in väggen åren före och efter personbästa. Fler män än kvinnor ”väggar”, men det är samma mönster. Figur från studie. I (a) ska det nog stå F längst upp till höger.

Väggen byggs i närheten av ditt personbästa

En annan intressant upptäckt var att fler springer in i väggen åren före och efter sitt personbästa. För män och kvinnor är risken 25 resp 15 procent till tre år innan personbästa, därefter ökar den till 40 resp 30 procent. Risken är fortsatt högre, 30 resp 20 procent, i tre år efter personbästa. Därefter sjunker den till 20 procent för män och drygt 10 procent för kvinnor.

Det beror sannolikt på att du tar större risker när du befinner dig nära ditt personbästa. Du ligger på gränsen och när du överskrider din kombination av motivation och upplevd ansträngning ger du upp. Det är inte värt det.

väggen
Foto: Denise Denicolo / Pixabay

Studien visar att risken fortsätter att vara hög flera år efter personbästa, sedan sjunker risken. Du inser till slut att du aldrig kan springa så fort igen. Därmed pressar du inte dig själv lika mycket. Om du inte slagit ditt personbästa på tre år är sannolikheten ganska låg att göra det igen. För att lyckas krävs ökad motivation och mer och/eller smartare träning, men det är inget som kommer automatiskt. Det är något du måste göra själv.


Så här mycket ska du träna för att bli smartare
Blogg

Så här mycket ska du träna för att bli smartare


Som löpare vet du att det knappast finns något bättre för tankeförmågan än en löptur. Efter löpning kommer klarhet. Kropp och hjärna hänger ihop, men hur ser kopplingen ut? En ny studie ger en del nya svar på den frågan.

Huvudbild: Pete Linforth / Pixabay

Konditionsträning förbättrar tankeförmågan. Men hur mycket träning krävs det och går det att träna för mycket? I en ny studie har forskare försökte svara på det genom att testa 21 vältränade cyklister och triatleter (11 män, 10 kvinnor). Alla testpersoner körde samma protokoll vid två olika tillfällen: först 15 minuter cykling med måttlig ansträngning följt av fyra minuter kognitiva tester, sedan ytterligare 30 minuter måttlig cykling och samma kognitiva tester. Till sist körde de ett cykelpass till utmattning och därefter en sista omgång kognitiva tester. De kognitiva testerna bedömde reaktionstid och förmåga att motstå impulser genom ett så kallat stroop-test.

träna smartare
Stroop-test går ut på att säga färgen, inte själva ordet, vilket kräver att du motstår impulsen att reagera på texten. Till exempel, om ordet ”röd” visas i blå bokstäver, ska du säga ”blå”.

45 är bättre än 15

Det visade sig att 45 minuters träning gav bättre kognitiv prestanda än 15 minuter för dessa vältränade individer. Det kanske bara gäller vältränade idrottare, för inte heller att köra till utmattning försämrade kognitiv prestanda (de gjorde testet 2 minuter efter cyklingen).

träna smartare
I grafen visar staplarna effektens storlek jämfört med baslinjen före träning: De tre tidpunkter motsvarar 15 minuter, 45 minuter och att köra till utmattning. De tre staplarna per tidpunkt representerar olika kognitiva resultat: reaktionstid och två varianter av strooptest. Studie.

Inte sämre av 2 procent vätskeförlust

Försökspersonerna fick inte dricka något under testet. De förlorade i snitt två procent vätska, vilket är över den gräns som påstås leda till kognitiv försämring. Med tanke på att de tvärtom förbättrade sin kognitiva prestanda verkar en mindre vätskebrist inte vara något problem. Tidigare studier visar att människan är tålig mot uttorkning. Det är snarare upplevelsen av törst än ett strikt procenttal som påverkar fysisk och kognitiv prestation.

Träna smartare

Ju bättre kondition du har, desto bättre kondition har din hjärna. Dessutom kan du, precis som du tränar dina muskler, träna din hjärna. En vältränad hjärna är en hjärna som utvecklas genom lärande.

Om du vill lära något av det du läst i denna artikel hjälper det inte att stryka under och läsa om, det skapar bara falsk igenkänning. Att känna igen en text är inte lärande. Det är bättre att sammanfatta texten med egna ord. Förklara texten för dig själv. En löptur kan vara ett bra tillfälle att klargöra det du läst för dig själv. Skriv gärna några ord efteråt. De ger stöd till synapserna. Sedan repeterar du dina egna formuleringar med allt längre mellanrum.

Det är jobbigare sätt att lära än att stryka under och läsa om understrykningarna, men precis som fysisk träning krävs det ett visst mått av ansträngning för att bli bättre. Du måste skapa kopplingarna mellan ny kunskap och den kunskap du har. För att lära måste du dra om och både stärka och försvaga hjärnans kopplingar. Det går inte att glida runt med en gul markeringspenna. Det gäller både fysisk och mental träning.


Backlöpning gör dig starkare
Blogg

Backlöpning gör dig starkare


Om du springer för att slå ditt personbästa undviker du backar och berg. Du vet att backar kostar energi. Du tappar rytmen. Andning och löpsteg kommer i otakt. Du ser hur ditt personbästa skyndar vidare utan att vänta på dig. Det rusar över kullarna och försvinner i fjärran.

Foto: Gordon Plant / Unsplash

Backar och berg är jobbiga, men det är utmaningar som leder till utveckling. I uppförsbackarna måste du använda dina benmuskler. På platt mark studsar du fram genom att återanvända energi som lagras i benens gummiband, men så fort lutningen ökar tappar du studs – till och men känguruer kämpar i uppförsbackarna. Du måste skapa kraft med dina muskler. Du måste pressa kroppen uppför. Det är därför det är jobbigt. Det är därför en bergslöpare har en annan fysik än en banlöpare. Det är olika löpsätt.

Backlöpning är en kamp mot gravitationen

I platta inomhusmiljöer finns inga rullband. Du går genom korridorer, men när du ska upp eller ner finns det nästan alltid en hiss bredvid trappan. I köpcentra har trapp och hiss smält samman till en rulltrappa. En del kan inte gå, men även de som har fungerande ben använder hissar och rulltrappor för det är jobbigt att röra sig upp genom jordens gravitationsfält. Gravitationen är naturens svagaste kraft, men du är liten jämfört med jordklotet. Det är detta ojämlika förhållande som gör det så jobbigt att springa uppför.

Men varför ska du kämpa mot gravitationen? Jo, dels blir du starkare, dels är en platt yta inte lika stimulerande som en kuperad yta. Rutiner, vanor och att alltid göra samma sak som förra gången kan göra dig uttråkad. En platt yta har två dimensioner, medan en kulle öppnar upp den tredje dimensionen. Det är därmed mer varierat och stimulerande. Ju mer variation, desto större möjlighet att utvecklas.

backlöpning
När du kämpar mot en kraft som gravitationen blir du starkare. Här ser man hur elektromagnetiska krafter kämpar mot gravitationen. Foto Jeff Chabot / Pixabay

När du kämpar mot en kraft som gravitationen blir du starkare. Pulsen stiger. Du kan springa intervaller, köra fartlek eller bara springa upp och sedan ner på andra sidan. Du kan springa eller gå. Det finns fler sätt att ta en kulle än en platt väg.

I en studie från 2017 delades 32 löpare slumpmässigt in i en kontrollgrupp och en experimentgrupp. Båda grupperna tränade lika mycket, men kontrollgruppen tränade enbart uthållighet, medan experimentgruppen tränade uthållighet och backlöpning. Efter 12 veckor visade det sig att experimentgruppen hade förbättrat VO2max, vilopuls. prestation och uthållighet, medan kontrollgruppen inte visade några förbättringar.

Så här springer du i backar

Leta rätt på en backe. Värm upp i 15 minuter. Om du inte sprungit tidigare börjar du med att gå upp och sedan ner några gånger och öka i takt med att du känner dig starkare. Spring inte för snabbt. Försök hålla samma tempo i varje uppstigning.

Jag brukar springa uppför Speckstaberget ett par gånger i månaden. Jag springer fyra minuter upp och joggar ner. Fyra gånger. Det är ett slags norska backintervaller. Sista nedförslöpningen brukar jag springa en ny väg nedför berget. Det finns oändligt många vägar genom tre dimensioner.

Tänk på att öka gradvis. Gör inte för mycket för fort. Se till att återhämta dig. Om du känner dig sliten kan du byta ut backen mot plattlöpning och styrketräning tills du känner dig stark igen. Lyssna på kroppen. Gravitationen är en svag men mäktig motståndare. Den har format hela vårt universum.

backlöpning
På baksidan av Speckstaberget blir det mest klättring.

Stanna upp ibland
Blogg

Stanna upp ibland


En dag för några veckor sedan var det ovanligt många saker som jag var tvungen att ta itu med, både privat och på jobbet. Det var en mix av intressanta utmaningar och tråkiga ”måsten”. Det jag måste göra var bråttom, det som var intressant var inte lika bråttom.

Foto: Fabio Sasso / Unsplash

Det som är bråttom är sällan värdefullt och det som är värdefullt är sällan bråttom. Trots det är det lätt att fastna i det som är bråttom. Dina tankar studsar allt snabbare mellan framtiden och alla måsten. Det finns inte tid att göra det som är värdefullt för det är inte lika bråttom, men du vet att du måste göra det.

Istället för en snabblunch vid datorn och göra det som var bråttom tog jag ett steg tillbaka. Jag sprang en runda i skogen. Ingen klocka. Mobilen i bakfickan. Jag sprang lugnt men blev ändå ganska andfådd. Förmodligen bakgrundsstress. Efter några kilometer kändes det lättare.

Jag jagade ingen tid för jag ville att löpningen skulle ta den tid jag behövde.

stanna upp
Foto: Motoki Tonn / Unsplash

Jag stannade till vid en sjö. Jag tittade och lyssnade på vågorna som taktfast slog mot stranden. Efter en stund andades jag i samma takt. Jag var inte längre andfådd. För varje andetag var det som om jag fick ett fastare grepp över mina tankar.

Stanna upp och ta ett löpsteg tillbaka

En löptur och en stund vid sjön var precis vad jag behövde. Jag behövde sakta ner och komma i takt med nuet. Att vara i det som är förändrade den dagen. Jag tog tag i det som var viktigt och värdefullt. Jag insåg att det som var bråttom inte ens var bråttom. Det är så lätt att hitta på anledningar till att inte göra det som värdefullt, för det som är värdefullt och viktigt är också jobbigt. Det är så lätt att uppfinna bråttom och måsten för att slippa ta ansvar för sitt eget liv.

När du springer är det fötterna som tvingar ut dig i ljuset och nuet. Du är där du är, inte i framtida måsten eller förflutna misstag.

Ta ett löpsteg tillbaka ibland. Spring tills du hittar en bra plats för nuet. Det fungerar nästan alltid.


Likheten mellan graviditet och extremidrott
Blogg

Likheten mellan graviditet och extremidrott


Ultralöpare som springer tvärs över den amerikanska kontinenten har knappast problem med sin motivation. Ju längre de sprungit, desto starkare blir motivationen att komma över till den andra sidan. Men vad avgör då vem som klarar det när alla drivs av ungefär samma motivation?

Foto: Roy Buri / Pixabay

En studie som publicerades för 2 år sedan visade att det är den upplevda ansträngningen som avgör och den upplevelsen hänger ihop med hur mycket mat som kan omvandlas till energi i form av ATP. Det är ATP som driver musklerna. Utan ATP står kropp och tankar stilla.

Kroppar är ett resultat av en evolutionär bytes- och organhandel. Tyrannosaurus Rex utvecklade kraftiga bakben för att springa ikapp byten och ett enormt huvud för att få plats med tänder att slita sönder bytet med. Priset för det var taniga framben. Människan utvecklade också ett stort huvud för att få plats med en stor, energikrävande hjärna. Priset för det var små tänder, en mindre lever och en ännu mindre mage. Vi kan inte äta hur mycket som helst.

graviditet och extremidrott
Kroppar är ett resultat av en evolutionär byteshandel. Stort huvud mot små armar.

Extrema idrottare

Men hur klarar då människor av extrema prestationer? Prestationer kräver mycket näring. För att ta reda på det testade evolutionsantropologen Herman Pontzer några löpare som skulle springa tvärs över USA. Pontzer bytte ut en del av väte- och syreatomerna i löparnas dricksvatten mot isotoper. Därmed kunde han mäta exakt hur mycket koldioxid löparna producerade – ett indirekt mått på kaloriförbrukningen. Atomer är pålitligare än frågeformulär.

Efter insamling under loppet och analys efter loppet, jämfördes resultatet med data från triathlon, ultralopp, Tour de France och arktiska expeditioner. Resultatet blev en kurva där energiförbrukningen, oavsett typ av extrem aktivitet, planade ut efter ungefär 20 dagar till cirka 2,5 gånger vilometabolismen. Mer än så kan inte kroppen absorbera. Därmed finns ett biologiskt tak för mänsklig prestanda. För att ta sig vidare måste löparna använda sina fettreserver.

graviditet och extremidrott
Se förklaring av grafer i studie. Samtliga extrema prestationer från arktiska expeditioner till graviditet ligger längs samma linje. Kurvan (fig B) planar ut kring 2,5 gånger vilometabolism.

Eftersom löparna bibehöll sin vikt under loppet minskade kroppen energin till annat, som exempelvis immunförsvaret. Hjärnan och benmusklerna fick den energi de behövde, medan resten av kroppen gick på sparlåga.

Graviditet och löpning

Forskarna upptäckte också att en mänsklig graviditet ligger längs samma kurva som extrema idrottsprestationer. En nio månader lång graviditet styrs av samma metaboliska begränsningar. Pontzer kastar fram en spekulativ hypotes om att evolutionen utvecklade uthålliga människor som orkade skaffa fler och större barn. I så fall finns det en evolutionär koppling mellan ultralöpning och graviditet. Det är en djärv gissning som visar att det finns hur mycket som helst att forska vidare på.