Blog

Reza och Maeva snabbast i Förbifartspremiären

Reza och Maeva snabbast i Förbifartspremiären


Mohamedreza Abootorabi och Maeva Staub Olofsson blev de historiska vinnarna när 12-kilometersloppet avgjordes på den nya E4:an Förbifart Stockholm.

Cirka 33 500 deltagare hade anmält sig till Förbifartspremiären i lördags, som arrangerades på den första etappen av E4 Förbifart Stockholm innan den ska öppnas för biltrafik senare i år. Loppet gick på delsträckan mellan Häggvik och Hjulsta med start och mål vid nya trafikplats Akalla. Därmed blev premiärloppet också det enda som någonsin kommer att avgöras på vägsträckan.

För eliten handlade det om tolv kilometer. Mohamedreza Abootorabi var snabbast på herrsidan och sprang på 35.51. Först av damerna var Maeva Staub Olofsson på 42.40.

Alla resultat från loppet finns här.

Nu börjar terrängsäsongen

Samtidigt börjar terrängsäsongen smyga igång. Om tre veckor är det dags för terräng-SM i Västerås.

I Göteborg avgjordes DM i terräng. Jonathan Grahn var snabbast bland herrarna på fyra kilometer med tiden 12.03, medan Sofia Abrahamsson vann damklassen på 14.37.

Nya rön om kost och träning

Nya rön om kost och träning


På senare tid har forskningsvärlden kommit med riktigt spännande ny kunskap om hur allt från protein till kolhydrater påverkar löparens prestationsförmåga. 

Du som är intresserad av kost och träning har säkert märkt att trender kommer och går. Ibland ger ny forskning verkligen bättre kunskap om hur kroppen fungerar. Andra gånger dras det för stora växlar på bristfälliga studier – eller så når den nya kunskapen inte ända fram till oss löpare. 

Men vetenskapen bidrar hela tiden till att våra kunskaper fördjupas om allt från kost till träning. En stor förändring under de senaste åren är till exempel att det görs forskning på kvinnor i större utsträckning än tidigare. Vi har till exempel fått mer kunskap om menscykeln och hur den påverkas genom träning. 

Liksom jag har många kvinnliga idrottare fått höra att utebliven mens är ett tecken på att man har tränat mycket och bra. Men i dag vet vi bättre – mensen ska inte försvinna vid hög eller ökad träningsbelastning. Om den gör det så är det troligen ett tecken på att idrottaren inte är i energibalans. Vår kunskap om detta har ökat mycket. 

Nej, mensen ska inte försvinna vid hård träning. Det vet vi nu. Foto: Getty Images

Numera är det inte heller tabu att prata om menstruation. I dag kan manliga tränare fråga sina kvinnliga adepter om de har regelbunden mens utan att det är några konstigheter. Idrottare kan till och med prata om mens i en tv-intervju utan att reportern börjar skruva på sig och skratta nervöst. 

Och det här är bara början. Vi kommer att få ännu större förståelse för hur den kvinnliga idrottskroppen skiljer sig från den manliga nu när mer forskning görs på kvinnor.

Sportteknologin kommer starkt

Ett annat område som är på framfart är ”sports tech”. Det finns inte många löpare som tränar utan någon form av smart träningsklocka i dag. Många använder även appar och andra tekniska lösningar för att registrera och analysera allt från sömn, kost, träning, stress och återhämtning – och allt annat som kan mätas. Ibland kanske vi till och med får för mycket information, så att mängden data blir svår att hantera eller att den skapar stress. 

En trend just nu som har blivit populär bland löpare är så kallade CGM-mätare, det vill säga ett mätverktyg som mäter glukos (blodsocker) kontinuerligt. En CGM-mätare visar inte ditt kaloriintag eller ditt energibehov, utan hur ditt blodsocker fluktuerar. Verktyget i sig är däremot inget nytt, det har använts av diabetiker länge. 

En löpare kan använda en CGM-mätare för att förstå hur blodsockret reagerar efter olika måltider, vilket kan vara till hjälp för att till exempel optimera kosten inför träning eller tävling. Ett annat användningsområde är att man kan se i realtid när blodsockret sjunker under löpningen, och därmed också när det är dags att fylla på med kolhydrater för att inte prestationsförmågan ska sjunka.

Det pratas mycket om … protein!

I träningskretsar har det också pratats mycket om vikten av protein under senare år. Du har säkert hört påståenden som att den som vill bygga muskler eller som styrketränar måste äta mycket proteinrik mat eller proteintillskott. Proteinpulver är fortfarande en storsäljare och många tror att det är bättre än proteinkällor från mat. Men så är inte fallet – mat som proteinkälla kommer du långt med. 

Foto: Getty Images

Forskningen visar mycket riktigt att det är viktigt att få i sig protein om man tränar – men man behöver inte lika mycket som man tidigare trodde. För de flesta som tränar så räcker det att inkludera proteinrika livsmedel i fyra av dagens måltider för att främja muskeluppbyggnaden. Det som däremot kanske kommer som en överraskning är att löpare behöver ungefär lika mycket protein som någon som tränar styrketräning. 

Karnivor – eller vegan?

Apropå protein – en av de senaste årens kosttrender som jag får många frågor om är ”the carnivore diet”. Det handlar alltså om en kosthållning med enbart animaliska produkter, som hävdas vara bra för viktnedgång och blodsockerkontroll. 

Tyvärr saknas vetenskapliga bevis för dessa påståenden – och kosthållningen i sig utesluter också många näringsämnen som kroppen kräver för både hälsa och prestation. Tittar vi lite extra på de behov som vi löpare har så saknas till exempel kolhydrater, som är en viktig bränslekälla. Därför rekommenderar jag inte någon att testa denna kosthållning – oavsett om du tränar eller inte.

Att en diet enbart baserad på animaliska eller veganska produkter gynnar prestationen finns det få vetenskapliga belägg för. Foto: Getty Images.

Motsatsen till ”the carnivore diet” kom för sex, sju år sedan efter att en amerikansk dokumentär om vegansk kosthållning visade hur det påverkade prestationsförmågan positivt. Det tog inte lång tid innan denna så kallade forskning blev sågad – flera av påståendena som framfördes i dokumentären var helt enkelt vetenskapligt bristfälliga. 

Så vad kan man lära sig av dessa till synes motsatta och extrema kosttrender? Vi kan konstatera att man inte behöver anamma en extrem kosthållning för att kunna springa bra – men att variation är toppen för både hälsa och prestation. Att inkludera vegetarisk eller vegansk kost är förstås bra ur ett klimathänseende, men det behöver inte betyda att vi inte kan äta animaliska produkter.

Ätfönstret är … inte viktigt för alla

”The window of opportunity” kanske du har hört talas om? För runt tio år sedan var vikten av att äta direkt efter ett träningspass för att maximera återhämtningen mer eller mindre en sanning. Vissa sa till och med att det inte var någon mening att träna om man inte åt direkt efter träningen. 

I dag pratar vi inte om ”the window of opportunity” på samma sätt. Tränar du dubbla pass på en dag eller om du har sprungit hårt eller långt så är det absolut viktigt att äta nära inpå avslutat pass. Men om du tränar varannan dag så räcker det ofta att tajma dina löpturer eller träningspass med dina vanliga måltider. Det räcker gott och väl för att du ska hinna återhämta dig till nästa pass – förutsatt att du täcker ditt energibehov.

Tuffa löpare äter kolhydrater

Något annat som jag hörde mycket under en period var att ”om du springer utan vätska eller kolhydrater så blir du en tuffare löpare”. Löpare är generellt ett tufft släkte, det är en idrott som är svettig, smutsig och ibland oerhört jobbig. Men vi blir faktiskt inte tuffare av att undvika vätska och kolhydrater som förbättrar prestation, återhämtning och löpkänsla. 

I dag använder de flesta någon form av kolhydrat och vätska när de springer långa pass. Numera vet vi nämligen att om du använder kolhydrater under träning så blir du också bättre på att använda dessa under tävling. Vi vet också att du blir sämre på att använda kolhydrater om du inte gör det under träning eller tävling. 

… men du behöver inte kolhydratladda

Kolhydratladdning inför långa lopp är också något som justerats med åren. För många år sedan så inkluderade en kolhydratsuppladdning att man avstod från att äta kolhydrater under en period inför loppet, en så kallad kolhydratstömning. Därefter skulle man äta stora mängder kolhydrater dagarna innan loppet. 

Nu för tiden tar man inte bort kolhydrater under en period innan ett längre lopp – man ökar enbart på kolhydratsintaget. Detta har visat sig fungera bättre. Dels eftersom många löpare inte mådde bra under tömningen, dels eftersom de sedan fick ont i magen när de fyllde på med stora mängder kolhydrater.

Ketoner – en trend med baksidor

Ketoner har det också pratats om i uthållighetskretsar, kanske främst bland cyklister. Att ketoner kan fungera som alternativt bränsle för kroppen och hjärnan under vissa förhållanden, som till exempel vid svält eller lågt kolhydratsintag, vet vi i dag.

Vid långvarig svält använder hjärnan till exempel ketoner som bränsle i stället för glukos, som annars är den bränslekälla som hjärnan föredrar. Forskare har därför funderat på om man kanske kan tillföra ketoner i form av ett tillskott och använda detta som energi tillsammans med kolhydrater. 

I dag finns inte tillräckligt bra vetenskapliga bevis för att ketoner kan förbättra din prestationsförmåga. Det är också väldigt dyrt och smakar illa. Tillskott med ketoner innehåller därför ofta en liten mängd – men den är för liten för att spela någon roll för prestationen. Större mängder skulle kunna fungera, men leder oftast till akuta mag- och tarmbesvär som kräver snabb löpning till toaletten. Detta gör att det helt enkelt är svårt att få i sig tillräcklig mycket för att göra skillnad. 

Mer forskning, både när det gäller funktionen och för att få fram lämpliga, användbara produkter krävs innan ketoner kommer att rekommenderas som tillskott för att förbättra prestationen.

Faktorer som trender, fakta och erfarenhet påverkar hur vi väljer att äta och träna. Det viktigaste är att du hittar det som passar dig och dina förutsättningar bäst – men det är också viktigt att fortsätta vara källkritisk.   

Hur länge ska man vila från löpningen på hösten?

Hur länge ska man vila från löpningen på hösten?


Hösten är här och säsongen börjar lida mot sitt slut. För dig som vill utvecklas som löpare är den här perioden ett utmärkt tillfälle att gå ner lite i varv och ladda batterierna. Så här kan du tänka kring höstvilan. 

Trots att många löpare vet att en viloperiod efter en lång säsong kan vara nyckeln till att slippa onödiga skavanker kommande träningsperiod kan det vara svårt att släppa den härliga löpningen. Men en utvilad kropp och ett mentalt sug efter träning kommer med råge kompensera det lilla fysiska tapp man får av höstvilan.

Oftast pratar man om att en viloperiod bör vara minst två veckor. Men det finns många exempel på att viloperioder upp till fyra-fem veckor gett en oerhört bra effekt på sikt. Så det är du som måste stämma av med dig själv kring vad som känns mentalt bra och hur mycket du vågar vila.

Tidslängden på vilan kan också bero på hur ditt upplägg ser ut. Tar du totalvila från all träning kan viloperioden troligen vara något kortare. Håller du i gång med lättare träning behöver viloperioden troligtvis vara lite längre.

Det enklaste upplägget – att vila helt

Det är inte bara tidslängden på vilan som kan skilja från löpare till löpare utan även upplägget för hur vilan ser ut. Det enklaste och mest konkreta upplägget är att ta helvila, där du inte tränar någonting alls under hela viloperioden.

Fördelen med att vila helt från träningen är att din kropp verkligen får en chans att återhämta sig både fysiskt och mentalt. Sedan kan det också vara en skön känsla att börja bygga upp någonting nytt efter vilan. Oftast svarar kroppen riktigt bra på träningen efter helvilan när du väl kommit i gång.

Nackdelen med att vila helt från träningen är att du ofrånkomligen kommer att tappa lite av din fysiska status. Själva uppstarten efter viloperioden kan också öka risken för skador om du ökar träningen snabbare än vad kroppen är redo för. En period med total vila från träning bör därför inte vara längre än två, tre veckor.

Aktiv vila – med inslag av löpning

Ett annat sätt att vila kan vara att köra en aktiv viloperiod med inslag av löpning. Då behåller du ett till två korta löppass per vecka. Om din normaldistans är en åttakilometersrunda kan du nu dra ner passet till hälften, alltså fyra kilometer.

Farten på passet ska vara riktigt lugn, men mitt i kan du med fördel lägga in några minuters snabbare löpning i bekväm fart. Denna fartökning i ett kortare pass, en gång per vecka, gör att både dina ben och din syresättning får den lilla dos av fart som behövs för att i princip bevara den status du hade innan vilan. Samtidigt får kroppen en chans att återhämta sig genom klart fler vilodagar och kortare och lättare pass än normalt.

Löpningen i sig innebär också att du behåller viss muskulär tonus vilket kommer göra igångsättandet av den nya säsongen lättare och minska risken för skavanker i samband med uppstarten.

Om du en normal vecka har två, tre pass löpning ska du inte ha mer än ett aktivt löppass i veckan under den här viloperioden. Men är du van vid fyra eller fler löppass per vecka kan du ha två av de beskrivna återhämtningspassen per vecka under din viloperiod.

Med ett eller två löppass per vecka blir en sådan här aktiv viloperiod verkligen en vila för de flesta inbitna löpare. Om du väljer att köra ett sådant här upplägg för din höstvila kan perioden gärna vara något längre än om du väljer att vila helt från träningen.

Aktiv vila – med alternativ träning

Om du känner att för många vilodagar verkligen inte känns bra mentalt kan en annan variant vara att vila helt från löpning samtidigt som du aktiverar dig med andra träningsformer som cykel, roddmaskin, längdskidor, simning eller annan konditions- och styrketräning.

Om du väljer att köra den här typen av viloupplägg under hösten är det viktigt att inte köra för hårt när du tränar alternativt. Annars får kroppen inte den fysiska återhämtning som den behöver, även om du vilar från själva löpningen. Om du kör för hårt kommer troligen inte viloperioden ge den effekt som du är ute efter på lång sikt – att börja din grundträning med en utvilad kropp och en motiverad knopp.

Vilken alternativträning är bäst för löpare?

Vilken alternativträning är bäst för löpare?


Under vintern är det inte lika självklart att ge sig ut på långa löpturer eller springa lika snabbt som under resten av året. Då kan du med fördel komplettera med olika former av alternativträning.

Förutom styrketräning, som behövs för att bygga upp kroppen inför kommande säsong, gör du klokt i att rikta in dig på träning som ger effekt på löp- och syreupptagningsförmågan. Då är det smart att träna sådant som påminner om löpning, och där benen används så mycket som möjligt.

Är man ute efter att bygga upp syreupptagningsförmågan funkar visserligen alla träningsformer som man blir trött av. Men om man pratar muskelkondition, alltså kroppens förmåga att syresätta musklerna, är benen viktigast för en löpare.

En kanotist och en löpare kan ha samma syreupptagningsförmåga, men löparen har bättre förmåga att syresätta benmuskulaturen och springer bättre medan kanotisten har bättre förmåga att syresätta muskulaturen i överkroppen.

Här kommer mina förslag på alternativa träningsformer för oss löpare – och exempel på lämpliga träningspass.

CYKEL OCH SPINNING

Foto: Getty Images

Att cykla inomhus eller utomhus är en utmärkt träningsform för syreupptagningsförmågan och benstyrkan. Du skonar benen från stötchocken och kan köra både långa och korta pass. Nackdelen är att du inte lär dig tåla stötarna mot underlaget som löpningen ger. Du kan också bli kort i höftböjaren av att bara cykla. Variationerna är kadensen (trampfrekvensen), belastningen och typen av träningspass. Intensiteten (puls eller upplevd ansträngning) är lika hög som du hade haft under ett motsvarande löppass.

Långpass: 60–120 minuter 
Belastning: Lätt eller medeltungt.
Kadens:
70-80 varv/min.
Intensitet: Gå på känsla eller cirka 70 % av maxpuls.

Långintervall: 4 x 8 min, 5 x 4 min, 8 x 3 minuter 
Vila: Max halva arbetstiden, men gärna kortare (trampa lugnt).
Belastning: Medel. Kadens: 90-95 varv/min.
Intensitet: Hårdare än tröskelpass. Gå på känsla eller cirka 85 % av maxpuls.

Kortintervall: 15 x 1 min, 20 x 45 sek, 25 x 30 sek, 40 x 20 sekunder 
Vila: Lika lång som arbetstiden (trampa lugnt).
Belastning: Medel eller tungt.
Kadens: 100-110 varv/min.
Intensitet: Hårdare än långintervall. Gå på känsla eller cirka 90 % av maxpuls.

CROSSTRAINER

Foto: Getty Images

Crosstrainern är ett skonsamt träningsredskap, där du kan köra med eller utan hjälp av armarna. Du skonar benen från stötchocken och du kan köra både långa och korta pass. Precis som med cykling/spinning är nackdelen att man inte lär sig tåla stötarna mot underlaget som löpningen ger. Men kroppshållningen är bra och det påminner en del om löprörelsen. Variationerna är belastningen (på vissa maskiner lutningen) och typen av träningspass. Intensiteten (puls eller upplevd ansträngning) är lika hög som du hade haft under ett motsvarande löppass.

Långpass: 60–120 minuter
Belastning: Lätt eller medeltungt.
Intensitet: Gå på känsla eller cirka 70 % av maxpuls.

Tröskelpass: 2 x 20 min, 3 x 15 minuter
Belastning: Medeltungt.
Intensitet: Hårdare än långpass. Gå på känsla eller cirka 80 % av maxpuls.
Vila: 2-3 min med lugn tramp/löp.

Långintervall: 5 x 4 min, 8 x 3 minuter
Vila: Max halva arbetstiden. Gärna kortare. Lugn “jogg”.
Belastning: Medel.
Intensitet: Hårdare än tröskelpass. Gå på känsla eller cirka 85 % av maxpuls.

Kortintervall: 15 x 1 min, 20 x 45 sekunder
Vila: Lika lång som arbetstiden. Lugn “jogg”.
Belastning: Tungt.
Intensitet: Hårdare än långintervall. Gå på känsla eller cirka 90 % av maxpuls.

RODDMASKIN

Foto: Getty Images

Roddmaskinen är ett träningsredskap som tränar hela kroppen inklusive rörligheten i knäna, höfterna och bröstryggen. Du slipper dessutom stötchocken mot underlaget. Lämpligt är att köra distanspass upp emot 40–50 minuter samt intervaller. Tekniken är viktig så att du inte jobbar med böjd rygg. Variationen är motståndet (1–10) och hur du håller händerna (över eller underhandsgrepp) samt typen av träningspass.

Distanspass: 45–50 minuter
Belastning: 6–7.
Intensitet: Beror på kapacitet.

Långintervall: 5 x 4 min, 8 x 3 minuter
Vila: Max halva arbetstiden, men gärna kortare (lugn rodd).
Belastning: 7–8.
Intensitet: Hårdare än distans. Gå på känsla eller cirka 85 % av maxpuls.

Kortintervall: 15 x 1 min, 20 x 45 sekunder
Vila: Lika lång som arbetstiden (lugn rodd).
Belastning: 8–9.
Intensitet: Snabbare än långintervall. Gå på känsla eller cirka 90 % av maxpuls.

O’Neills test: Ro så långt du hinner på 4 minuter. Det finns tabeller och referensvärden för att se var du står fysiskt med hänsyn till kön och ålder.

MOUNTAINBIKE

Foto: Getty Images

Att cykla i terräng är förmodligen en ännu effektivare träningsform än landsvägscykel eller spinning, då du belastar fler muskelgrupper – inte minst överkropp och bål. Nackdelen är risken för vurpor när du cyklar i knölig terräng. Lämpliga variationer på passen är samma som under rubriken “cykel/spinning” eller att helt enkelt köra fartlek efter eget huvud.

LÄNGDSKIDÅKNING

Foto: Getty Images

Att åka längd är en fantastisk träningsform som bygger upp syreupptagningsförmågan och styrkan i hela kroppen. Längdskidåkning är skonsamt mot benen och naturupplevelsen ger en positiv mental effekt. Om du dessutom lägger krut på vallningskunskaper och teknikträning blir upplevelsen ännu bättre. Här kan du köra alla träningsmoment som i löpningen: långpass, intervaller och backträning.

Personligen tycker jag längdåkning är den bästa alternativa träningsformen för en löpare. Men då har jag en bakgrund som skidskytt och bor i Umeå där snötillgången är god.

Allt du behöver veta om Förbifartspremiären

Allt du behöver veta om Förbifartspremiären


Cirka 33 500 deltagare har anmält sig till Förbifartspremiären på lördag 3 oktober, som går på den första etappen av E4 Förbifart Stockholm innan den öppnas för biltrafik. Här är allt du behöver veta om det unika engångsloppet.

E4 Förbifart Stockholm är en ny sträckning av E4:an. När hela sträckan mellan Hjulsta och Kungens Kurva står färdig år 2030 kommer det att bli en av världens längsta motorvägstunnlar. 

Senare i år öppnar den första etappen för trafik – delsträckan mellan Häggvik och Hjulsta. Det är här som Förbifartspremiären ska avgöras innan biltrafiken tar över. Start, mål och evenemangsområde utgår från nya trafikplats Akalla.

Lördagen den 3 oktober är det dags för motionslopp Förbifartspremiären att springa den här sträckan – klockan 09.00 ljuder det första startskottet. Inklusive Förbifartspremiären Skoldagen under fredagen den 2 oktober väntas cirka 38 000 deltagare under evenemangshelgen.

Motionsklass och tävlingklass

Förutom tävlingsklass och motionsklass finns också en promenadklass för de som vill gå. Oavsett startgrupp, distans eller klass startar och slutar samtliga deltagare vid nya trafikplats Akalla.

Tävlingsklassen är först ut klockan 09.00. Här springer alla deltagare den längsta sträckan om cirka 12 kilometer. För motionsklassen kan man välja vilken avfart man vill ta mot mål under loppets gång – efter cirka 4, 7 eller 12 kilometer. Därför behöver man inte ange distans vid anmälan, och man kan även delta med någon som springer en annan distans än vad man själv gör. 

I promenadklassen Herr Gårman deltar alla på sträckan 4 km. Även rullstolar och rullatorer är tillåtna i denna kategori. Barn upp till 7 år deltar kostnadsfritt, och ungdomar mellan 8-14 år har reducerat pris. I Herr Gårman har Trafikverket representanter i samtliga startgrupper så att deltagarna kan ställa frågor om det historiska infrastrukturprojektet. 

Banan

Banan går först bort mot Hjulsta innan den vänder tillbaka mot Akalla. Här finns den första avfarten mot mål efter ca 4 kilometer. De som vill fortsätta tar sig vidare bort mot Häggvik.

De som springer 4 kilometer kommer att spendera störst andel av sina lopp i tunnelrör, och möter en total stigning på totalt 72 meter. Som referens är stigningen över Västerbron, från Söder Mälarstrand till Norr Mälarstrand cirka 2 kilometer med en total stigning om 30 meter.

De som springer de längre distanserna, 7 och 12 kilometer, kommer att få uppleva fler partier ovan jord. På 12-kilometersbanan väntar en total stigning på 154 meter (ungefär samma antal höjdmeter som adidas Stockholm Halvmaraton, men på halva distansen). På 7 kilometerssträckan väntar en total stigning på 82 meter.

Deltagarna i siffror

Med 33 500 anmälda deltagare är det här evenemanget det största som Marathongruppen arrangerar i år, och ett av de största genom Marathongruppens historia. Så här ser statistiken över deltagarna ut:

  • Medelålder: 40,8 år
  • Könsfördelning: 45,5% kvinnor, 53,9% män
  • Geografisk spridning: De flesta deltagarna kommer från Sverige – över 33 000
  • Andra nationaliteter: Tyskland, Finland, Storbritannien, Norge, Danmark och Nederländerna
  • Äldsta deltagaren: 94 år
  • Yngsta deltagaren: 0 år

En unik chans att bli en historisk segrare?

De första i herr- och damklassen att passera mållinjen kommer att lämna sitt fotavtryck – bildligt och bokstavligt talat. Förutom att bli de enda vinnarna av engångsloppet kommer de nämligen att få gjuta sitt steg i gips. Installationen kommer sedan att placeras på Trafikverkets kontor i Sundbyberg, tillsammans med en utställning om E4 Förbifart Stockholm. 

Från norska singlar till Härnö trail

Från norska singlar till Härnö trail


KRÖNIKA: Johan "Hjärnfysikern" Renström har sett ljuset i form av träningskonceptet norska singlar. Nu är han laddad inför Härnö trail den 3 oktober. Sedan hösten 2025 har jag följt den populära träningsmodellen med norska singlar. Jag fastnade för upplägget eftersom det är så enkelt. Inga komplicerade periodiseringar eller extrema träningsveckor. Bara många pass på en belastning som kroppen verkar tåla vecka efter vecka. För mig har det inneburit mer kontinuitet än vad jag fått med tidigare träningsupplägg. Både VO2max och vilopuls har förbättrats med tio procent och det mesta i löpningen känns lättare än för ett år sedan. Träningen har…
Kan man bli piggare med rätt kost?

Kan man bli piggare med rätt kost?


Att känna sig trött och håglös under vinterhalvåret behöver inte bara bero på mörkret. Låga järn- eller D-vitaminnivåer kan påverka både motivation och prestation. Men det går att motverka – så här äter du dig piggare.

För många av oss är det lite tyngre att komma i väg på löpturen under senhöst och vinter. Både ljusbrist och tråkigt väder kan förstås göra att motivationen brister. Det är lätt att skylla trötthet på att det är vinter och stressigt på jobbet – vilket förstås kan stämma. Men ibland kan det också bero på andra orsaker, som närings- eller energibrist.

Om tröttheten smyger sig på under vintern är det klokt att göra en liten avstämning. Finns det rimliga förklaringar som dålig sömn, slarv med maten, en stressig tillvaro eller dåligt med återhämtning? Om du inte ser några sådana förklaringar kan det vara dags att kontrollera dina järn- och D-vitaminnivåer. Brist på dessa är kopplat till både trötthet och försämrad prestation. Det luriga är att dessa symptom dessutom smyger sig på, så det kan vara svårt att koppla ihop trötthet med till exempel järnbrist.

Kosttillskott kan hjälpa – men börja med att se över kosten.

Däremot rekommenderar jag inte att ta kosttillskott i form av vitaminer och mineraler ”för säkerhets skull”. Du kommer inte att bli piggare av att överdosera näringsämnen från kosttillskott. Det är alltid bäst att börja med kosten – fyll din tallrik med näringsrika livsmedel som fullkornsprodukter, frukt, grönsaker, fet fisk och baljväxter. 

Låga järnnivåer – en vanlig orsak till trötthet

Vid låga järnnivåer är just trötthet, håglöshet och försämrad prestation vanliga symtom. Nivåerna av järn är både kopplat till prestation och välmående, och har en viktig roll i kroppen eftersom järnet hjälper till med syresättningen av musklerna.

Börjar du känna att din uthållighet försämras utan tydlig anledning eller att du inte blir pigg trots bra sömn så är det klokt att gå och kontrollera dina järnvärden. Detta görs enkelt genom ett blodprov på till exempel din vårdcentral.

Järn finns i både vegetabiliska och animaliska livsmedel.

Det är också bra rent generellt att ha koll på sina järnvärden så att du vet vad ditt normala värde är. Eftersom referensvärdet har ett relativt stort spann kan du ligga inom det, men ändå ha symptom på järnbrist om det är lägre än ditt normalvärde. 

Har du haft låga järnnivåer tidigare kan det också vara bra att kontrollera dina nivåer regelbundet. Många idrottare kan ha normala HB-värden men ha låga järndepåer (ferritin) – var uppmärksam på detta när du kontrollerar dina värden.

Behöver du järntillskott?
Har du inga symptom på järnbrist och om dina järnnivåer är normala räcker det att inkludera järnrik mat i din kosthållning. Du behöver inte ta järntillskott.
Har du låga järnnivåer, med eller utan symptom? Komplettera kosten med järntabletter – men rådfråga läkare eller dietist först. Det kan vara bra att komplettera med järntillskott om du har riklig menstruation.
Kost som är rik på järn
Inälvs- och blodmat som leverpastej och blodpudding är järnrika livsmedel. Du hittar även järn i rött kött, ägg och skaldjur. Järn finns även i vegetabiliska livsmedel som fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt, spenat och baljväxter.
Tänk på det här! 
Järnupptaget är bättre från animaliska järnkällor jämfört med vegetabiliska. Att äta mat rik på C-vitamin gör att järnupptaget blir bättre. Kalcium och fytinsyra som finns i fiberrika livsmedel kan däremot hämma järnupptaget. Järnupptaget kan också vara sämre några timmar efter hård träning. Därför kan det vara bra att tajma ditt järnintag med träningen (om du har järnbrist).

D-vitamin – från solen och maten

Under sommaren får vi D-vitamin från solen när vi vistas utomhus, men från augusti till maj behöver vi få i oss D-vitamin från vår kosthållning. 

Allvarlig D-vitaminbrist kan leda till svagt skelett men detta är inte vanligt i Sverige. Däremot kan mildare former av D-vitaminbrist resultera i trötthet och muskelsvaghet, depression och prestationsförsämringar. Har du känt av sådana symptom kan det vara smart att kontrollera dina D-vitaminnivåer under vinterhalvåret. 

D-vitamin finns bland annat i fet fisk.

Den rekommenderade mängden D-vitamin per dygn varierar men är mellan 10–20 mikrogram. För höga doser av D-vitamintillskott kan vara skadligt, det kan leda till kalciumavlagringar i njurarna och njursvikt. Det är däremot inte skadligt att få i sig stora D-vitaminmängder från mat. 

Behöver du D-vitamintillskott?
Livsmedelsverket rekommenderar D-vitamintillskott till … 
… alla under 2 år och över 75 år.
… dig som inte äter fisk eller D-vitaminberikade livsmedel.
… dig som bär kläder som täcker hela kroppen eller som undviker solen under sommaren (och inte äter D-vitaminrik mat).*
Kost som är rik på D-vitamin:
Fet fisk som lax, makrill, sill, ägg, kött, berikade mejeriprodukter och mejerialternativ innehåller D-vitamin. 
Tänk på det här!
D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som vi kan lagra. Detta betyder att vi inte behöver fylla på depåerna varje dag.
*Vistas du i solen behöver du inte äta D-vitamintillskott under sommaren, men Livsmedelsverket säger också att det går bra att äta D-vitamin hela året.

Hur ska man träna löpning på hösten?

Hur ska man träna löpning på hösten?


Övergången från tävlingssäsongen till grundträningsperioden brukar kunna se ut på ett par olika sätt. Coach LG Skoog slår ett slag för en tredje höstträningsmetod. Så här kan du träna löpning på hösten.

Det finns lite olika teorier om hur man ska göra under perioden mellan tävlingssäsongen och grundträningsperioden. Vissa väljer kanske att ta tre veckor löpvila med eventuellt bara några korta, lätta löppass för att underhålla konditionen. Enligt den här metoden ska du i huvudsak mest ha vilodagar under den här perioden, både för att få vila mentalt och få bukt med fysiska småskavanker som kanske stört löpningen ibland. 

Andra väljer att fokusera på alternativ träning som cykel, crosstrainer eller motsvarande. Det är konditionsträning som inte sliter på benen på samma sätt som löpning gör, men som samtidigt kanske upplevs som lite tråkig av oss löpare. Tillhör du denna grupp kan du komplettera dessa alternativa pass med styrketräning ett par gånger i veckan. 

Det som kan vara positivt med den här metoden är att du håller konditionen på en bra nivå samtidigt som du förbättrar din styrka i bål och ben. Du kan ha fördel av det när du kör i gång med löpträningen igen. Du kommer inte bara att känna dig starkare rent allmänt – du kommer också springa med bättre hållning och med mer tryck i steget.

Spring vidare mot jul

Men jag förespråkar faktiskt en tredje metod – att du fortsätter springa fram till jul. Den här tiden på året är det ofta bra underlag – i varje fall så länge terrängspår, grusvägar och cykelbanor är fria från snö och is. Temperaturen är också ofta behaglig och inbjuder till fina löprundor utomhus. 

Med den här metoden ägnar du dig främst åt distansträning i lugna farter, vilket inte sliter så mycket och även ger en viss återhämtning. Därför kan du också springa ganska mycket och ganska långa pass och på så sätt bygga en fin grund innan jul – samtidigt som du återhämtar dig både fysiskt och mentalt. 

Upplägget gör att du med gott samvete kan ta en till två veckor löpvila kring jul och nyår. Då får temat bli ”social och närvarande” – skippa allt snack om löptider, pulskurvor och karbonskor. Sedan är du redo att köra i gång träningen mot nästa säsong efter julhelgerna.   

Tulu Chala och Henriksson vann Lidingöloppet

Tulu Chala och Henriksson vann Lidingöloppet


Det blev dubbelt svenskt när Sveriges kanske mest klassiska terränglopp avgjordes på Lidingö. Ebba Tulu Chala tog hem herrloppet och Evelina Henriksson damloppet. I Berlin sprang Tigst Assefa den tredje snabbaste maratontiden någonsin.

Både Tulu Chala och Henriksson avgjorde i Lidingöloppet på snarlika sätt – genom att gå hårt från start.

Redan efter fem kilometer hade Tulu Chala skaffat sig en lucka och när han passerade tio kilometer på 32.02 hade den vuxit till närmare en minut.

Vid 20 kilometer passerade han på 1.05 och avståndet ner till de jagande var då nästan två minuter.

På den sista milen kunde Tulu Chala njuta och när han korsade mållinjen efter 30 kilometer stannade klockan på 1.38.50.

Tvåa blev David Nilsson på 1.40.55 och trea blev fjolårssegraren William Nyarondia Morwabe på 1.41.06.

Henriksson – en dominant

Även på damsidan var Evelina Henriksson i ledningen i princip från start till mål, även om spänningen höll i sig något längre.

Efter en mil passerade Henriksson på 37.34 och hade då drygt 20 sekunder ner till Silvia Medugu.

Spänningen höll i sig fram till mitten av Bosöbackarna, ungefär halvvägs in i loppet, där luckan började närma sig minuten.

Precis som Tulu Chala kunde Henriksson sedan njuta av den sista tuffa milen. Hon passerade 20 kilometer på 1.16 och gick i mål som segrare på 1.53.28.

Medugu knep andraplatsen på 1.56.26 och Hanna Lindholm bronset på 1.56.53.

15-kilometersloppet vanns av burundierna Egide Ntakarutimana på 44.36 och Francine Niyomukunzi på 51.25.

Alla resultat från Lidingöloppet hittar ni här.

Henriksson mot mål. FOTO: DECA Text & Bild

Milláns maraton och den jobbiga missen i Berlin

I den polska huvudstaden Warszawa satte Emil Millán de Oliva ett nytt personbästa på maraton.

Efter en offensiv löpning med 1.04.01 halvvägs kom han i mål som fyra på 2.13.13.

Några mil därifrån, i Tyskland, avgjordes en av världens mest prestigefyllda maratonlopp – Berlin Marathon.

På damsidan låg etiopiskan Tigst Assefa länge under världsrekordfarten. Men vid 40 kilometer fick hon problem med ena benet och tvingades halta de sista två kilometerna.

Till slut missade hon världsrekordet med drygt en minut när hon kom i mål på 2.11.04. En tröst kan dock vara att tiden är nytt banrekord och den tredje snabbaste maratontiden någonsin.

Assefa under VM i Tokyo där hon blev tvåa. FOTO: DECA Text & Bild

Även på herrsidan blev det etiopisk seger genom Guye Adola, som sprang i mål på 2.02.50.

Bäste svensk blev Heshlu Andermariam på 31:a plats med tiden 2.19.15.

Alla resultat från Berlin Marathon hittar ni här.

Undvik det här om du vill slippa magproblem och löparmage

Undvik det här om du vill slippa magproblem och löparmage


Att drabbas av magproblem i samband med löpning är vanligt. Här är maten du bör undvika för att minska risken för “löparmage”.

Vet du att du inte mår bra av att äta vissa livsmedel så är det förstås smart att undvika dessa inför tuffa träningspass eller tävlingar eftersom kroppen kan bli extra känslig vid högintensiv aktivitet. Undvik också mat som ger en tydlig eftersmak. Den kanske inte försämrar din löpförmåga eller ger mag-/tarmproblem men det är aldrig roligt att springa med en äcklig smak i munnen.

Här är några livsmedel som kan skapa mag- och tarmproblem, och som bör undvikas nära inpå träning. Fungerar dessa för din mage så behöver du förstås inte utesluta dem, det är främst vid problem som det kan vara bra att avstå från dem.

Skippa det här om du ofta får problem med löparmage:

  • Feta och fiberrika livsmedel
  • Kryddstark mat
  • Kaffe
  • Prestationshöjande tillskott (koffein, kreatin, bikarbonat, beta alanin, rödbetsjuice)
  • Sportdryck/gels
  • Lök 
Fler springer Lidingöloppet – unga kvinnor bakom ökningen

Fler springer Lidingöloppet – unga kvinnor bakom ökningen


Anmälningarna till Lidingöloppets 30-kilometerdistans har ökat med 20 procent – och det är framför allt unga kvinnor som driver upp intresset.

Till årets upplaga av Lidingöloppet har anmälningarna till 30-kilometersloppet, som går på lördag 26 september, ökat med 20 procent. Det totala antalet anmälningar har ökat med 10 procent jämfört med förra året

Det stora intresset har fått arrangörerna att sätta ett deltagartak på 18 000 löpare till huvudloppet för första gången, och distansen är nu slutsåld. Samtidigt visar nya siffror att det främst är unga kvinnor som driver tillväxten.

En undersökning från Sifo visar att två av tre kvinnor i åldern 18–29 år tränar löpning regelbundet. För den här gruppen handlar löpningen ofta mer än tidigare om gemenskap, hälsa och att dela upplevelsen med andra. Hos TCS Lidingöloppet är skiftet tydligt märkbart: antalet anmälda unga kvinnor har ökat med 50 procent jämfört med samma period i fjol.

Totalt väntas omkring 35 000 deltagare under hela Lidingöloppshelgen, 25–27 september.

Kan kollagen minska risken för löparskador?

Kan kollagen minska risken för löparskador?


Proteinet kollagen marknadsförs framför allt i skönhetsbranschen, där det används för att minska rynkor och öka hudens elasticitet. Men kollagen kan även påskynda läkning av jobbiga löparskador – och kan kanske till och med minska skaderisken.

Kollagen är ett protein som är uppbyggt av aminosyror som kroppen själv kan tillverka. Ungefär en tredjedel av kroppens totala proteinförråd består av kollagen, och hittas där i substansen som finns mellan cellerna (extracellulär matrix, ECM). Ibland liknas kollagen vid ett klister som ger stadga och elasticitet i huden, muskler, ben, leder och ligament. 

Den goda nyheten för oss löpare? Det är även i dessa vävnader som de flesta löparskador uppstår, så om vi kan hitta ett sätt att göra dessa vävnader mer tåliga kanske vi till exempel kan slippa den där trassliga hälsenan.

Kroppen kan dessutom tillverka kollagen utan tillskott eftersom det består av icke essentiella aminosyror (alltså aminosyror som inte behöver tillföras med maten). Vill du ändå boosta din kollagenproduktion kan du göra det genom att äta benbuljong, fisk, kyckling, ägg, kött, mejeriprodukter samt vissa bär och grönsaker. 

Kollagen finns även i form av kollagenpulver/tabletter, eller så kan du använda gelatin som har ungefär samma komposition av aminosyror som kollagen. Vissa studier har visat att kroppen tar till sig kollagenpulver bättre än gelatin, medan andra visar att de har samma effekt. 

Så kan du använda kollagen

I en studie såg forskarna att om man äter 15 gram gelatin tillsammans med 500 milliliter C-vitaminrik juice en timme före 5–6 minuter av hopprepshoppning så dubblerar man mängden kollagen. Detta ska ske minst sex timmar innan din ”vanliga” träning. Detta kan vara ett tips för dig som vill stärka dina leder och ligament.

Men om du är en löparnörd och inte tränar så mycket annat så kan det vara klokt att tänka på att den extra ”stressen” av att hoppa hopprep flera gånger i veckan kan leda till skador. Öka därför hoppningen gradvis och hoppa inte hopprep på dina tuffaste träningsdagar.

Att använda kollagen eller gelatin för att minska skaderisken eller förbättra löpningen är ett relativt nytt forskningsområde och mer forskning behövs. Det är också svårt att veta om detta funkar utanför forskningsmiljön, men har du problem med leder/ligament så kan det vara värt att prova upplägget i studien ovan (den var inte gjord på löpare utan på hälsosamma aktiva män). Andra studier har använt 15–25 gram gelatin eller kollagen 30–60 minuter innan träning (jag skulle rekommendera den lägre mängden för en lättare löpare och den högre för en tyngre). 

Min egen erfarenhet

Min egen erfarenhet av att använda gelatin gjorde jag för 5–6 år sedan när kollagen/gelatin-forskningen var väldigt ny. Jag träffade ett av de stora namnen inom denna forskning, Keith Barr, nära inpå en av mina häloperationer. Jag stannade efter föreläsningen och fick rekommendationen att ta 15 gram gelatin + C-vitamin (utan hopprepshoppning – jag var ju nyopererad) under läkeprocessen. 

Jag vet inte om det faktiskt påskyndade min läkning, men min läkare var nöjd med processen – så det kanske hjälpte lite i alla fall. Jag blandade gelatinpulver som jag hittade på en hälsokostaffär med apelsinjuice. (Det var så äckligt att jag nästan spydde varje morgon när jag tog det – men vad gör man inte för löpningen!)

Det är ju förstås sällan en enda sak som gör att man håller sig skadefri, men detta kan eventuellt minska risken för skador så att du slipper långa skadeperioder – och det skadar ju inte att prova. Kom bara ihåg att alltid kontrollera så att eventuella tillskott inte är dopingklassade eller att det inte finns risk för kontaminering. Detta är särskilt viktigt om du är elitaktiv. 

Då kan det vara värt att prova med kollagen eller gelatin

Dagligt intag för att … 
… minska smärta vid seninflammationer (tendinit), tillsammans med rehabövningar.
… minska ledsmärta under aktivitet, som framkallats av träningen.
… behandla/förhindra till exempel osteoartros.
… minska risken för frakturer genom att hjälpa till att stärka skelettet i benen.

Intag 40–60 min innan träning förbättrar …
… kollagenproduktionen.
… reparation av leder/ligament under rehab från skada.

Intag efter träning kan eventuellt …
… hjälpa till med att reparera och hjälpa återhämtningen i musklerna.
… minska träningsvärk.