I betalt samarbete med Saucony presenterar vi nya Saucony Run Club! Succén med träningsgruppen We Who Run Club vidareutvecklas och blir nu Saucony Run Club. Målet är fortfarande att motivera till inspirerande löpträning – men nu kan du träna var du vill, när du vill.
De senaste årens succé med träningscommunityn We Who Run Club vidareutvecklas nu och blir Saucony Run Club. Anledningen till det är den situation som vi löpare befinner oss i på grund av pandemin, där många kämpar med att hitta motivationen att fortsätta träna – trots inställda eller flyttade lopp och bristen på tydliga mål.
Saucony vill därför ge alla löpare ett träningssammanhang och en stöttande gemenskap genom Saucony Run Club, där alla medlemmar erbjuds helt kostnadsfria träningsprogram som du kan följa var och när du vill – på dina villkor.
Det vill Saucony motverka genom att som tidigare erbjuda genomtänkt träning, men nu för alla typer av löpare hela året runt.
När vi inte tränar mot ett specifikt lopp är det svårare att både motivera sig att träna och att genomföra vissa pass. Det vill Saucony motverka genom att som tidigare erbjuda genomtänkt träning, men nu för alla typer av löpare hela året runt.
När situationen blir mer normal igen och löplopp kan arrangeras som vanligt, är Sauconys ambition att kunna erbjuda träning mot såväl enskilda lopp som gemensam träning i grupp – precis som tidigare.
Har du varit med i We Who Run Club tidigare kommer du att känna igen dig i Saucony Run Club. Det handlar om samma typ av community och samma grundläggande värderingar när det gäller såväl träning som gemenskap – men nu med Saucony som en ännu tydligare avsändare.
Årets program är skapat av huvudtränaren John ”Jesus” Kingstedt. John är elitlöpare och en del av Team Saucony Nordics. Han driver även en av Sveriges största poddcasts inom löpning: Spring Snyggt-podden.
Som medlem kan du välja på tre olika grupper, som vardera har ett program. Men i grund och botten följer de samma typ av träning.
– Den stora skillnaden mellan grupperna är hur mycket tid du vill lägga på träningen varje vecka. I början kommer träningen mest handla om tröskelträning och distanslöpning. Har du stora ambitioner och tid att träna så kanske du vill följa grupp 3 med 5–6 pass i veckan. Har du ont om tid kanske du hellre väljer att följa grupp 2 med 4–5 pass i veckan, säger John Kingstedt.
För att ta del av träningsprogrammet signar du enkelt upp dig via länken nedan. Du får sedan en kod skickad till den mail du angivit, med vars hjälp du kan logga in på medlemssidan för Saucony Run Club. Genom medlemssidan får du sedan tillgång till träningsprogrammet som laddas upp inför varje ny träningsvecka. Allt är helt kostnadsfritt, och upplägget gör att du kan träna var du vill – när du vill.
Anmäler du dig innan 5 april får du dessutom en Saucony Run Club t-shirt hem på posten!
John ”Jesus” Kingstedt och Ebba Jacobsson från Saucony berättar nya ”Saucony Run Club”
Häng även med @SauconyRunClub på Instagram och Facebook för extra inspiration, motivation och mer matnyttig information kring Saucony Run Club och träningspassen.
Ladda upp dina träningsbilder på Instagram, tagga @SauconyRunClub och använd hashtag #sauconyrunclub så inspirerar du själv andra löpare i gruppen!
Att många människor upplever extrem stress under pågående pandemi är inte så konstigt. Att då ge sig ut och springa står förmodligen inte högst upp på prioritetslistan. Men det kanske det borde göra. Löpning är nämligen en fantastisk stressmedicin – troligen den allra bästa som finns enligt forskarna.
Det här är ett bearbetat utdrag ur Anders Hansens bok Hjärnstark, publicerat i RW 7-2016.
”Stressen börjar i samma ögonblick som jag slår upp ögonen på morgonen. Egentligen redan ännu tidigare, för det är ofta den som väcker mig. Det känns som om hjärnan går på högvarv dygnet runt. Hela dagarna tänker jag på allt jag borde göra och på kvällarna fortsätter oron att mala utan att det finns någon egentlig anledning till det. Värst är det innan jag ska somna.
Jag lever ett hektiskt liv. I och för sig trivs jag med jobbet som affärsjurist, men jag skulle önska att det inte var så tidskrävande. Det är mycket vid sidan av jobbet också. Två små barn som jag ständigt har dåligt samvete för att jag inte hinner hämta i tid på dagis, och så allt annat som ska planeras. Ibland känns det som om hela livet bara består av logistik.
Men även om jag har mycket att göra både hemma och på jobbet så vet jag att jag skulle kunna hinna med allt om jag inte stressade så mycket. Stressen blockerar mig och gör mig låst. Den senaste tiden har stressen – eller kanske min förmåga att hantera den – blivit värre. Minnet har blivit sämre och jag har blivit allt mer tankspridd. Förra veckan glömde jag min datorväska på en lunchrestaurang och först när jag kom tillbaka till kontoret kom jag på att jag hade glömt den – det var rena turen att den fanns kvar. Sådant hände aldrig tidigare. När jag satt på en buss full av passagerare häromdagen fick jag svårt att andas och kände ett så starkt obehag att jag nästan fick panik. Det slutade med att jag fick kliva av och gå de sista hållplatserna. Det har heller aldrig hänt tidigare.”
Det här berättar en 37-årig man, när han söker vård på den psykiatriska mottagning som jag jobbar på. Efter närmare en timmes samtal förklarar jag för honom att han verkar ha haft en hög stressnivå under en längre period och att symptomen med försämrat minne, sömnsvårigheter och den hotande panikattacken på bussen sannolikt beror på just detta.
Han skulle kunna överväga att börja äta antidepressiv medicin, men det är långt ifrån säkert att det ger effekt. Men medicin är han inte intresserad av, istället undrar han om det finns något alternativ. Jag förklarar att terapi brukar vara bra. Dessutom kan han börja löpträna. Det tycker han låter märkligt. ”Medicin och terapi är en sak, men att springa? Hur skulle löpning kunna hjälpa mot stressen?”
Den här mannen är inte ensam om att må som han gör. Stress är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige.
Läkemedel, terapi – eller löpning
I likhet med min 37-årige patient vet de flesta att läkemedel och terapi är två sätt att behandla svår stress. Och i likhet med honom är det många som inte känner till att den kanske allra mest effektiva stressbehandlingen är löpning. Löpning har nämligen visat sig vara en formidabel metod för att både behandla och förebygga stress.
För att förstå varför löpning är en sådan effektiv medicin mot stress, måste vi först förstå vad stress egentligen är. Hur kommer det sig att man blir stressad när man till exempel står och håller föredrag på jobbet? Varför börjar man svettas, darra med händerna och få hjärtklappning? Det som händer är att kroppen tolkar situationen som att den står inför en hotande fara, trots att kollegorna knappast utgör ett hot mot ditt liv.
Det som sätts i gång i din kropp är kraftfulla biologiska mekanismer som har bevarats genom evolutionen under miljoner år. Nu gäller det att fly eller slåss – fight or flight! Visserligen innebär ”slåss” i det här sammanhanget snarare att hålla en bra presentation än att gå till fysisk attack mot arbetskamraterna, men rent biologiskt är det inget tvivel om att din kropp förbereder sig för strid.
De stigande kortisolnivåerna (stresshormoner) sätter både kropp och hjärna på högspänn. Musklerna behöver mer blod när du ska slåss eller lägga benen på ryggen och därför slår hjärtat snabbare och hårdare – pulsen ökar. Hjärnan blir fokuserad och känslig för minsta förändring. Om någon i publiken så mycket som harklar sig kommer du att reagera blixtsnabbt på det.
Stressen fyller alltså en funktion. Den skärper dig och gör dig fokuserad och det är naturligtvis bra, men för en del blir reaktionen alldeles för kraftig. I stället för att bli koncentrerade får de svårt att tänka klart. De upplever att de tappar kontrollen och känner ett fruktansvärt obehag.
Att kortisolnivåerna sjunker när den stressiga situationen är över är viktigt. I akutläget är det bra med mycket kortisol – du behöver ju energi för att slåss eller fly – men att gå med höga kortisolnivåer för länge är inte bra. Stresshormonet kortisol är nämligen i det närmaste ett gift för hjärncellerna i hippocampus, som kan dö av för mycket kortisol. Finns det för mycket under lång tid (lång tid är snarare månader och år än timmar och dagar) kan hippocampus krympa.
Det är milt uttryckt inga goda nyheter, för det innebär att minnet kan bli sämre. Hippocampus är hjärnans minnescentrum och många som går med högt stresspåslag får i likhet med min patient i början av artikeln allt sämre närminne. Vissa som har varit stressade under lång tid har svårt att hitta ord medan andra glömmer bort platser. Det sistnämnda beror sannolikt på att hippocampus också har en viktig funktion när det gäller vår förmåga att lokalisera oss rumsligt.
De dåliga nyheterna
Det som kanske är ännu värre än att minnet blir sämre, är att en krympande hippocampus blir en allt svagare broms för stressystemet. Stressmotorn amygdala, hjärnans emotionella centrum, tröttar ut stressbromsen hippocampus, om motorn får gå för länge. När hippocampus inte längre kan bromsa amygdala börjar stressystemet att leva sitt eget liv. Gaspedalen, amygdala, ökar sin aktivitet mer och mer samtidigt som bromsen, hippocampus, krymper och blir allt sämre på att stå emot. Nu är man inne i en ond spiral av stress som föder stress.
Och det är precis vad som kan ske vid långvarig – kronisk – stress, som bokstavligt talat kan leda till att hjärnan bryts ned. När man har undersökt hjärnan hos människor med stora problem med stress och oro har det nämligen visat sig att deras hippocampus är lite mindre. Förmodligen beror det på att kortisolet sakta har brutit ner den.
Att höga kortisolnivåer i blodet är skadligt för bland annat hippocampus har gjort att man ibland har kallat kortisolet för ”dödshormonet”. Det är dock en onödigt hård benämning. Kortisol finns inte i kroppen för att bryta ner hjärnan och ställa till skada utan har i stället många viktiga funktioner.
Problemet är att vårt stressystem, med kortisolet i spetsen, inte är utvecklat för dagens livsstil med både långvarig och hög stress. I det liv som vi är utvecklade för, det vill säga ett liv på savannen, var stressen oftast kortvarig. I en hotande situation kunde våra förfäder välja mellan att gå till attack eller att springa därifrån. De stod inte kvar och lät sig stressas dag ut och dag in av ett djur som ville äta upp dem. I ett sådant läge är kortisol en mobiliserande kraft som gör oss starka att agera.
I dag springer vi inte ifrån lejon – men stressreaktionen är lika påtaglig.
I dag behöver de flesta av oss inte vara oroliga för att bli uppätna eller ihjälslagna. Stressen över tider som ska passas, räkningar som ska betalas och hus som ska renoveras är däremot inte kortvarig utan pågår ständigt. När du oroar dig för räntehöjningar och dagishämtningar aktiveras i grund och botten samma system som om du stod inför ett lejon som vill äta upp dig, även om stressen inför lejonet naturligtvis är starkare.
Lejonet springer du ifrån – eller blir uppäten av – och sedan är stressen borta. Oron för räntehöjningar och villalån kommer visserligen inte att ta kål på dig rent bokstavligt men de gör att kortisolnivåerna är kontinuerligt höga. Och att utsättas för höga kortisolnivåer under lång tid tar hjärnan stryk av.
Att försöka begränsa kortisolets effekter på hjärnan verkar onekligen vara en god idé om du vill bli bättre på att hantera stress. Det är här träningen kommer in i bilden.
De goda nyheterna
Att försöka begränsa kortisolets effekter på hjärnan verkar onekligen vara en god idé om du vill bli bättre på att hantera stress. Det är här träningen kommer in i bilden. Om du ger dig ut och springer, cyklar eller är fysiskt aktiv på annat sätt, kommer kortisolnivåerna att öka under själva aktiviteten. Det gör de för att träning i sig innebär en form av stress för kroppen. Dina muskler behöver mer energi och syre för att kunna arbeta ordentligt och därför slår hjärtat snabbare och hårdare för att pumpa ut mer blod. Blodtryck och puls stiger.
De här effekterna av kortisolet är inte bara normala utan också avgörande för att du ska kunna prestera fysiskt. Men efter passet behöver kroppen inte längre ha samma stresspåslag. Då sjunker kortisolnivåerna till lägre nivåer än innan du sprang. Om du fortsätter att springa regelbundet kommer kortisolet successivt att öka allt mindre under varje löprunda och sjunka mer och mer efteråt.
Nu kommer det riktigt intressanta: Om du fortsätter att träna regelbundet kommer kortisolet också att öka allt mindre även när du stressas av andra orsaker än träning. Hur din kropp svarar på stress, både på träningsstress och på stress på jobbet, förbättras alltså i takt med att du blir mer vältränad! Ett enkelt sätt att sammanfatta det här är att träning lär kroppen att inte reagera så starkt på stress.
Den här effekten är ofta påtaglig. Kanske har du i likhet med mig märkt att du är betydligt mindre stresskänslig under perioder när du löptränar mer intensivt? Du kan ha en riktigt stressig dag på jobbet med hög arbetsbelastning, men när du tänker tillbaka på dagen kan du konstatera att du knappt har upplevt någon stress alls. Det här kan oftast inte förklaras med att du ”mår lite allmänt bättre” av att röra på dig, utan beror på att du har stärkt kroppens tolerans mot stress genom träning.
Stresståliga löpare
Forskare har också sett att aktiviteten i hippocampus, som fungerar som en bromspedal för stressystemet, är högre hos de som löptränar. Men hippocampus är inte den enda stressbromsen i din hjärna. Även frontalloben, som sitter bakom pannan, kan dämpa stressystemet.
Frontalloben, särskilt dess främre del som kallas prefrontala cortex, är säte för ditt ”högre” tänkande. Förmågan att begränsa impulser och tänka abstrakt sitter här, likaså den analytiska förmågan. När det gäller stress har frontalloben en central roll för att du inte ska överreagera känslomässigt och agera irrationellt.
Stress krymper inte bara hippocampus utan även frontalloben. Faktum är att delar av frontalloben är lite mindre hos individer som har en personlighet som rymmer mycket oro. Ju längre stressen pågår, desto mer föder hjärnan sig själv och desto sämre fungerar bromsarna. Det får till följd att hippocampus och frontalloben verkar krympa.
När amygdala (stressmotorn i hjärnan) markerar fara till höger och vänster och frontalloben inte kan balansera detta börjar du överreagera på till synes banala händelser. Att stärka frontalloben, den tänkande delen av hjärnan, är alltså avgörande för om man vill dämpa sin stress. Fysisk aktivitet kommer att stärka frontalloben, likaväl som hippocampus. Faktum är att frontalloben och hippocampus är de två delar av hjärnan som stärks allra mest av att du rör på dig.
Hur stärks då frontalloben och prefrontala cortex av att du tränar? Jo, på många sätt! Så fort du tränar får frontalloben mer blod och fungerar bättre, eftersom blodflödet i hjärnan ökar när du rör dig. På lite längre sikt bildas det nya blodkärl i frontalloben som gör att blodförsörjningen och syresättningen blir bättre samtidigt som förmågan att göra sig av med slaggprodukter ökar.
Ökat blodflöde och nya blodkärl är emellertid bara en början. Vi vet i dag att regelbunden träning kopplar frontalloben närmare till amygdala. I och med det blir den bättre på att kontrollera amygdala – ungefär på samma sätt som det är lättare för en lärare att hålla ordning i klassen om han eller hon är på plats i klassrummet än att försöka göra det hemifrån. Som om inte det vore nog växer frontalloben till på lite längre sikt vid regelbunden fysisk aktivitet.
Att frontalloben får förutsättningar att bli bättre på att kontrollera amygdala genom tillväxt är inget som händer från en dag till en annan, utan det tar flera månader. Även om träning ger omedelbar stresslindring finns det alltså en god anledning att ligga i. De riktigt fina effekterna på välmåendet och stresståligheten märker du först efter ett par månaders regelbunden träning.
Det finns ett antal läkemedel mot stress och oro. Likaså är alkoholen enormt effektiv när det gäller att snabbt sänka stressnivån. Faktum är att det finns få, om ens några, andra substanser som överhuvudtaget går att jämföra med alkohol när det gäller att dämpa stress och oro. Alkohol och ångestdämpande mediciner har så snarlik effekt att flera av de lugnande läkemedlen har fått öknamnet ”torrfylla”.
Din stressbrandsläckare
Den gemensamma nämnaren är att de riktar sig mot samma system i hjärnan – Gaba – din brandsläckare mot stress. Gaba, som är en förkortning för gamma-aminobutyric acid, är ett ämne vars uppgift är att lugna hjärnan och fungera som en brandsläckare så att hjärncellerna ska dämpa sin aktivitet. När hjärnans aktivitet lugnas försvinner också stresskänslorna. Gabaaktivering innebär därför snabb och effektiv stresslindring – precis som när man dricker alkohol eller tar lugnande tabletter.
Det tjusiga i det här sammanhanget är att Gaba inte bara aktiveras av alkohol och tabletter utan också av rörelse, det vill säga träning. Och den ska vara intensiv, som löpning. Man får viss effekt om man promenerar, men det bästa är att springa eller cykla.
I dag vet vi att träning gör så att Gaba-aktiviteten ökar särskilt mycket i de delar av hjärnan som ligger under hjärnbarken. Och det är precis i de regionerna som en stor del av stressen har sitt ursprung. Att Gaba-aktiviteten ökar just där innebär att träningen slår mot stressens själva kärna.
När man lär sig mer om den här forskningen inser man att alla, både barn och vuxna, som ibland har problem med stress bör pröva träning i en eller annan form. Det betyder inte att man ska strunta i avslappning, meditation, mindfulness eller yoga, som naturligtvis också kan vara bra. Men missar man att löpträna, eller att träna annan intensiv konditionsidrott, så går man miste om det kanske allra mest effektiva som finns för att hantera stress och oro.
Om man måste välja mellan löpträning och exempelvis avslappning är löpträning tveklöst bättre. Om alla såg till att röra på sig lite mer – utan att för den skull springa ett maratonlopp – skulle det få fullständigt ofattbara effekter på stressen som människor upplever i dagens samhälle. Färre skulle behöva psykiatrisk hjälp och nästan alla – oavsett om man har problem med stress eller inte – skulle må bättre.
Anders Hansen är överläkare i psykiatri, med särskilt intresse för hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Den här texten är ett utdrag ur hans nya bok Hjärnstark, Bonnier Fakta, som kommer ut 2016. Den handlar om hur man stärker hjärnan genom fysisk aktivitet – inte minst genom löpning.
I betalt samarbete med ASICS presenterar vi Novablast – en ny modern löparsko som förenar design och löpkänsla i en högteknologisk förpackning. Vi har testat den.
Japanska ASICS har under många år varit ledande på skomarknaden, inte minst tack vare erkänt bra modeller som år från år uppdaterats och förfinats. Men i fjol tog ASICS ett helt nytt grepp med sin nya Ride-teknologi, utvecklad på ASICS Institute of Sport Science i Kobe, Japan. Först ut var MetaRide och GlideRide och nu senast EvoRide – alla med den karakteristiska böjda sulan under framfoten.
Och inte nog med det: nu släpps alltså ytterligare en nyhet från ASICS, nämligen Novablast – en löparsko med en helt ny känsla i modern design som vi fått testa.
Redan när vi öppnar skokartongen syns det att Novablast är något helt nytt från ASICS. Även om företagets DNA finns i Novablast så är modellen rent visuellt något helt nytt. Inte minst den rejäla men lätta mellansulan i det nya materialet Flytefoam Blast är utformad enligt de senaste trenderna. Testlöparna lovordar verkligen den snygga och strömlinjeformade designen.
Men en löparskos meriter sitter förstås inte i designen – det känner vi direkt när vi sätter Novablast på foten. ASICS är kända för sin suveränt mjuka och sköna instegskänsla, men vi har aldrig så direkt upplevt en lika mjuk men samtidigt studsig känsla i någon annan sko från varumärket.
Även om den studsiga känslan är den kanske mest framträdande egenskapen så drivs man även framåt i löpsteget av skons konstruktion. Känslan är att övergången blir lättare för den som inte sprungit tidigare med den framåtdrivande geometrin. Alla testlöparna upplevde att drivet framåt kom naturligt i Novablast, och att skon ger en bra övergång från fotisättningen till frånskjutet.
Novablast känns trots sin voluminösa mellansula lätt på foten. Så även om de snabbaste i testgruppen inte riktigt kände att skon skulle vara deras primära val för tävling, kan många löpare ändå ha Novablast som en väldigt väldämpad tävlingssko för längre distanser. Dessutom till ett riktigt bra pris.
Yttersulan är gjord i ASICS AHARplus-gummi, vilket ska göra den tre gånger så slitstark som traditionella yttersulor från ASICS. Den ger riktigt bra fäste på olika typer av underlag.
Behöver du mycket stabilitet från din löparsko är däremot kanske Novablast inte förstahandsvalet. Den höga mellansulan har ett dropp på 10 millimeter vilket, sammanvägt med det mjuka materialet, gör att skon inte heller kan kallas för en stabilitetssko.
Höjdskillnaden från häl till tå gör däremot att skon är väldigt skonsam för löpare med känsliga hälsenor. Trots att många upplever löpkänslan som bättre med ett lägre dropp än 10 millimeter var alla testlöpare överens som att löpkänslan är grymt bra i Novablast.
Vi har sprungit både intervaller och långpass i Novablast, och kan konstatera att ASICS verkligen träffat rätt i den nya kategori löparskor som både erbjuder mycket dämpning och bra energiåtergivning. Det känns verkligen som att Novablast kan bli en allroundsko som kan funka på väldigt många typer av pass för många löpare.
Nu drömmer vi om en kompletterande tävlingsvariant av Novablast för supersnabb löpning – kanske en riktig tävlingssko. En som kombinerar det härliga Novablastmaterialets egenskaper med en ännu lättare ovandel och någon form av platta inlagt i mellansulan. Men det kanske kommer?
I filmen får du ta del i utvecklingen av ASICS Novablast
I betalt samarbete med adidas: Att vara snabb är inte bara en fråga om tider och farter. Det är också något högst personligt. Att bli sitt snabbaste jag handlar lika mycket om att uppfylla sina mål. Att hela tiden utvecklas. Att känna sig snabbare i dag än i går. Så här görKristofer Låås, maratonlöpare och vegan för att bli sitt snabbaste jag.
Hej Kristofer Låås! Hur gör du för att bli ”snabbare än …”? – Hela grejen med löpning för min del är att utforska hur bra jag kan bli. Samtidigt vill jag både göra det med ett miljötänk och göra något bra för djuren. Jag vill visa att man kan springa fort, till och med snabbare som vegan än som köttätare. Jag vill visa både för mig själv och andra att det även på elitnivå går att välja miljöfrämjande alternativ inom kosten.
Vad har du för målsättningar? – Jag är ju inte snabbast i Sverige, ganska långt från det. Men jag är ändå på en hög nationell nivå och siktar uppåt. Närmast är målet att gå under 2.20 på maratonsträckan.
Hur kan vegansk kost hjälpa dig att bli snabbare? – Fördelarna med mitt beslut att bli snabbare än någonsin med vegansk kost är att den mat jag äter hjälper mig att hålla mig frisk. Att hålla sig frisk är en viktig faktor för att ha kontinuitet i träningen.
Vad innebär det rent konkret? – Min kost innehåller väldigt mycket grönsaker, vilket gör det hälsosamt. Det svåra är kanske ingången till att bli vegan, om man bryter av från en helt annan typ av kost. Det gäller förstås att ändå få i sig alla delar man behöver via kosten.
Är det svårt att variera kosten som vegan? – När man väl är inne i det finns det oerhört stora möjligheter att variera kosten även när man håller den vegansk. Samtidigt som kosten är bra för mig är den bra för djuren och miljön, vilket är en viktig del i mitt beslut att äta veganskt.
Kan löpningen bli mer miljövänlig? – Ja, det tror jag. Ett bra exempel är adidas Parley-serie där stora delar av produktionen görs med material som återvunnits ur plastavfall från haven.
Hur hjälper adidas dig att bli ditt snabbaste jag? – Samarbetet med adidas känns jättebra. Jag har gillat adidas som varumärke redan från unga år. SL 20 som är vårens stora nyhet från adidas tycker jag är en riktigt bra och lätt träningssko till ett suveränt pris. I SL 20 tror jag många kan hitta in till löpning med mycket löpkänsla samtidigt som skon ger det stöd man behöver. För mig funkar den riktigt bra, jag gillar verkligen att ha en så lätt sko som min mängdträningssko.
adidas SL 20 vill hjälpa oss att hitta vårt snabbaste jag! Som en viktig del i vårens stora adidaskampanj ”Faster than …” presenterade adidas i slutet av februari lättviktsmodellen SL 20. Namnet associerar till en av skohistoriens verkliga ikoner – den klassiskt blå-vita SL 72, som debuterade i samband med München-OS 1972. Målsättningen med SL 20 var att skapa en modell med en kvick löpkänsla som passar för en stor grupp av löpare.
Målsättningen med SL 20 var att skapa en modell med en kvick löpkänsla som passar för en stor grupp av löpare.
Ovandelen i mesh ventilerar och stödjer foten. Stötdämpningen i det nya materialet Lightstrike i mellansulan är lätt nog för explosiv fart och responsivt nog för total komfort. Yttersulan från däcktillverkaren Continental ger ett pålitligt grepp. Och med 3-stripes inspirerade av japansk kalligrafi ser de lite extra snabba ut.
adidas SL 20 – Snabbare än …
Nya adidas SL20 väger 230 gram i herrstorlek US 9, har ett dropp på 10 millimeter och kostar 1 199 kronor. HÄR HITTAR DU adidas SL 20
Med anledning av risken för smittspridning av covid-19 kommer Göteborgsvarvet 2020 inte genomföras den 16 maj, det meddelar Göteborgsvarvet i ett pressmeddelande. Övriga lopp i Göteborgsvarvets tävlingsvecka samt Göteborgsvarvet Expo kommer inte heller att genomföras som planerat.
Beslutet togs av Göteborgs Friidrottsförbund vid ett extrainsatt styrelsemöte i går kväll. Eftersom även vårens upplagor av Varvetmilen ställs in tills vidare, innebär det att totalt 23 lopp/arrangörer i Göteborg och runt om i landet påverkas. Organisationen arbetar nu vidare med att utreda de konsekvenser som beslutet innebär samt informera alla som berörs. Ny information delges från arrangörerna de närmaste dagarna.
Enligt en ny studie är det bättre att springa före frukost – det gynnar både prestationsförmågan och hälsan.
I en ny studie såg forskarna att det fanns fördelar för såväl hälsan som prestationsförmågan att träna före frukost jämfört med att träna efter frukost. I studien, som publicerades i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism i oktober 2019, deltog 30 överviktiga män. Forskarna delade in männen i tre grupper: en grupp som åt frukost före träning, en grupp som åt frukost efter träning och en kontrollgrupp som levde som vanligt. Männen följdes sedan i sex veckor. Sedan gjordes tester. Det visade sig att de som tränade före frukost hade mycket högre fettförbränning än de som tränade efter frukost.
Olikheterna i fettförbränning ledde inte till några skillnader i viktminskning under den studerade perioden, men den ökade fettförbränningen hade ”djupa och positiva” effekter på männens hälsa: deras kroppar blev mer insulinkänsliga och blodsockret hölls under kontroll, vilket minskar risken för diabetes typ 2 och hjärtsjukdom.
En av författarna bakom studien, dr Javier Gonzalez vid University of Bath, förklarade: ”Våra resultat antyder att om du ändrar tidpunkten för när du äter i förhållande till när du tränar, kan det leda till djupa och positiva förändringar av din allmänna hälsa.”
Männen som tränade före frukosten brände dubbelt så mycket fett jämfört med gruppen som tränade efter frukost.
Männen som tränade före frukosten brände dubbelt så mycket fett jämfört med gruppen som tränade efter frukost. De som tränade efter frukosten använde mer glukos från frukostflingorna. Så länge det finns glukos är det kroppens förstahandsval. Fett kräver mer arbete.
Fettsyrorna ligger nämligen skyddade i fettceller som bara kan öppnas av särskilda enzymer, och insulin inaktiverar dessa enzymer. Eftersom glukos ökar tillgången på insulin förhindrar god tillgång på glukos därmed effektiv fettförbränning. När halterna av glukos är låga efter fasta, är mängden insulin låg och det ger enzymerna utrymme att bryta upp fettcellerna. Fettsyrorna kan sedan transporteras till musklerna för förbränning.
Gruppen som tränade före frukosten ökade sin förmåga att svara på insulin, vilket är desto mer anmärkningsvärt med tanke på att båda träningsgrupperna tappade ungefär lika mycket vikt och hade likartade förbättringar av kondition.
Den enda skillnaden var tidpunkten för matintag. Musklerna från de som tränade före frukosten hade också större ökningar av viktiga proteiner, särskilt de som var involverade i att transportera glukos från blodomloppet till musklerna.
Forskarna fann alltså att musklerna från gruppen som tränade före frukosten var mer lyhörda för insulin jämfört med gruppen som tränade efter frukosten – trots samma träningspass och lika stort matintag.
Studien ger också stöd för att det är bra med ”train low-compete high”. Genom att träna före frukost tvingas kroppen anpassa sig till låga glukosnivåer och bli bättre på att använda både glukos och fett.
När du springer efter en natts fasta ökar du hälsofördelarna utan att ändra intensiteten, varaktigheten eller din upplevelse av ansträngning. Under ett långpass på fastande mage kommer din kropp att anpassa sig tidigare än om du laddat med kolhydrater.
Det som är svårt är att skapa en sådan vana. Du är kanske van att stiga upp och äta en god frukost. Det krävs helt enkelt en del mentalt arbete att skapa en ny vana med löpning före frukost. Det är det svåra. Det är 80 procent. Att springa är det enkla. Det är bara 20 procent.
Det är viktigt att komma ihåg att det finns en variation. Alla mår inte bra av att fasta. Att springa före frukost kommer troligtvis att fungera mycket bra för de flesta för det mesta och extremt bra för vissa ibland. Men det kommer även att fungera dåligt för några hela tiden, och för alla någon gång emellanåt.
Källor: R M Edinburgh, H E Bradley, N-F Abdullah, S L Robinson, O J Chrzanowski-Smith, J – P Walhin, S Joanisse, K N Manolopoulos, A Philp, A Hengist, A Chabowski, F M Brodsky, F Koumanov, J A Betts, D Thompson, G A Wallis, J T Gonzalez. Lipid metabolism links nutrient-exercise timing to insulin sensitivity in men classified as overweight or obese. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2019; DOI: 10.1210/clinem/dgz104
Generna påverkar hur du presterar, så är det. Men dagens gentester kan inte berätta hur du ska göra för att nå världstoppen eller förbättra din tid på milen. Så släng inte pengar på gentester – och utsätt absolut inte barn för det! Det menar idrottsgenetikforskaren Mikael Mattsson. Redan på idrottslektionerna under skoltiden kan man se ett mönster. Vissa elever tycks springa 80 meter snabbare än blixten, medan andra med till synes liknande fysik bara kan drömma om att komma i kapp dem där framme. Likaså gäller längre distanser – vissa bara har det, de verkar liksom födda med bra kondition.…
Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.
PUMA har alltid varit ett starkt och attraktivt varumärke inom löpning, men de senaste åren har man inte riktigt haft löparskor som attraherat elit- och motionslöpare. Med Nitro – en ny spännande serie löparskor – gör man nu en nysatsning som redan lovordas av löparna.
Genom ett intensivt samarbete med biomekanisk expertis vid såväl University of Massachusetts i USA som det tyska universitetet i Chemnitz har PUMA utvecklat en helt ny serie av löparskor. Under samlingsnamnet Nitro presenteras nu fyra nya modeller, som täcker in behov och önskemål för olika typer av löpare.
Nitro syftar på att materialet i mellansulan har injicerats med nitrogen (kväve) i stället för luft. Detta för att åstadkomma ett mjukt, stötdämpande plastskum. Denna metod är både viktbesparande och ger ett mer elastiskt material med kvick respons.
Vi har testat några av modellerna och kan intyga att detta är något helt nytt från PUMA. Mellansulan ger en härligt studsig känsla med bibehållen löpkänsla. Toppmodellen Deviate Nitro (läs mer om den nedan) känns riktigt lyxig att springa distanslöpning i, då den driver på steget och löpningen känns lätt. Självklart behöver man fortfarande springa själv – men känslan är riktigt bra.
Toppmodellen i detta nya, spännande koncept kallas alltså Deviate Nitro. Modellen har en nyutvecklad gaffelformad kolfiberplatta inkapslad i mellansulan. Kolfiberplattan, som är konturformad efter fotens anatomi, ska liksom på andra liknande kolfibermodeller ge ett effektivare frånskjut i löpsteget.
Här handlar det dock inte om en extrem ”snabbsko”, främst avsedd för tävling. Genom en mer robust sulplattform med mer hållbart gummi i den greppsäkra yttersulan klarar Deviate Nitro också längre distanspass. Vikten är 275 gram (herr) och 218 gram (dam), häldroppet 8 millimeter. Rekommenderat butikspris är 1 900 kronor.
De övriga tre modellerna i Nitro-konceptet utgörs av:
Liberate Nitro är en strömlinjeformad, fjäderlätt temposko. Nitro Foam-materialet i mellansulan ger kvick respons och PUMA Grip-yttersulan ger säkert grepp mot underlaget. Herrskon väger 184 gram och damskon 162 gram. Häldropp 10 millimeter och ett rekommenderat butikspris på 1 400 kronor.
Eternity Nitro är stabilitetsmodellen i Nitro-kvartetten. Genom en stödjande sargkonstruktion kallad PUMA Runguide i övergången mellan ovandel och mellansula centreras foten säkert på sulplattformen genom hela stödfasen i löpsteget. Vikten är 272 respektive 234 gram (herr/dam) och häldroppet 9 millimeter. Rekommenderat butikspris är 1 600 kronor.
Velocity Nitro är en lätt neutral mängdträningssko med en liknande, greppsäker yttersula som på toppmodellen Deviate. I herrutförande väger skon 257 gram och i dam 223 gram. Häldroppet är 10 millimeter och rekommenderat butikspris ligger på 1 400 kronor.
av Utdrag från artikel skriven av Jeff Dengate, Runner's World US
När de amerikanska uttagningstävlingarna inför maratonloppet på OS i Japan avgjordes var det med ”kolfiberdopade” löparskor som främsta vapen.
Det är resultatet på de amerikanska uttagningstävlingarna till OS som avgör vilka löpare som får åka till Japan i sommar. De tre bästa männen och tre bästa kvinnorna direktkvalificeras för maratonloppet, som ska avgöras i Sapporo i juli. Galen Rupp, Jacob Riley och Abdi Abdirahman samt Aliphine Tuliamuk, Molly Seidel och Sally Kipyego heter sextetten som får springa OS-maran i USA:s färger. Alla sprang uttagningsloppet i löparskor med kolfiberplatta.
Herrpallen dominerades totalt av Nike, medan damernas pall hade Hokas nya Rocket X högst upp, följd av Sauconys Endorphin Pro och Nike Vaporfly Next% på tredje plats. Och det var inte bara pallen som dominerades av Nike Next%-skor. Hela 45 procent av de 565 löpare som gick i mål på de amerikanska OS-uttagningarna sprang i Nike Next% eller 4%-skor, och 26 procent sprang i nya Nike Alphafly (en bidragande orsak till det kan förstås vara att Nike delade ut Alphafly-skor till samtliga deltagare i OS-kvalet innan loppet…). Av topp tio i herrloppet bar sju löpare Nike Vaporfly Next% och två löpare Alphafly Next%.
Liksom i Sverige och övriga världen springer även amerikanska löpare som är sponsrade av andra skoföretag numera ändå i Nikes löparskor – eftersom skorna har en bevisad effekt på prestationsförmågan. En del gör det med sin sponsors goda minne. Andra försöker att göra det bästa av situationen genom att kamouflera skorna med svart färg. Det är inte det lättaste förstås, eftersom både Vaporfly och Alphafly har en väldigt distinkt form.
Ett par svartmålade Vaporfly Next%
I herrloppet målade tre av de elva snabbaste över sina Nikeskor med svart färg. Bland damerna var det bara tre löpare totalt som gav sig på samma taktik. En herrlöpare, Kyle Masterson, tog däremot uppgiften på lite större allvar. I stället för att måla ovandelen med färg flyttade han helt sonika över en ovandel från en av sin sponsor Diadoras modeller och limmade fast den på en Nike Vaporfly Next%-mellansula. Kyle slipade till och med ner den karaktäristiska fenan bakom häldelen för att dölja vad han egentligen hade på fötterna. (Han kanske lurade sin sponsor, men oss lurar man inte så lätt.)
Kyle Masterson i sina egenkomponerade Diadora skor…..
Bakom den Nike-dominerade täten noterade vi en handfull olika modeller i fältet, de flesta med någon form av kolfibersula i mellansulan. Däremot såg vi förvånansvärt få Saucony Kinvara och Adidas Adios och Boston. De sistnämnda dominerade ju i täten på alla högprofilerade maratonlopp för bara några år sedan – det vill säga innan Nike Vaporfly lanserades på riktigt 2017 (den förekom som prototyp på de amerikanska OS-uttagningarna redan 2016).
Tre år är inte någon evighet, och nu verkar den övriga skoindustrin ha hunnit ikapp Nike och börjar lansera sina kolfiberdopade modeller. Frågan är om någon av dem kan ta upp kampen med Nike? Vi såg några av utmanarna på de amerikanska uttagningstävlingarna i varje fall. Brooks Hyperion Elite bars av några löpare, och vi såg även Hyperion Elite 2 (som inte är släppt än) på bland annat Des Linden (som blev fyra).
Hyperion Elite i version 2 på Des Linden
Hyperion Elite var den tredje vanligast förekommande modellen i loppet efter Nike Vaporfly Next% och Alphafly Next% – tätt följd av Nike Vaporfly 4%. Efter den kvartetten var Hoka Rocket X, New Balance FuelCell RC Elite och Saucony Endorphin Pro de tre modeller som förekom flest gånger. Det är kolfibermodeller som ännu inte har lanserats, men som väntar runt hörnet. Samma gäller nya Asics Meta Racer, som bars av några få löpare. Däremot lyckades vi inte se några löpare i Adidas nya tävlingssko vars tjocka mellansula påminner starkt om … just det, Nike Alphafly.
När adidas ville utveckla de bästa hörlurarna för löpning gick de till svenska Zound Industries. Vi har besökt dem mitt i centrala Stockholm för att ta reda på vad som krävs för att ett par hörlurar ska sitta – och låta – perfekt under löpning.
För svenska konsumenter är förmodligen Zound Industries varumärken Marshall och Urbanears välkända – högtalare och hörlurar som kombinerar hightech med livsstilsdesign av hög klass. När adidas hörde av sig och ville ha hjälp att utveckla marknadens bästa hörlurar för träning och löpning borde därför startsträckan ha varit kort för utvecklingsteamet på Zound Industries i Stockholm.
– Visst kunde vi ta med oss viktiga erfarenheter från dessa varumärken in i utvecklingsprocessen. Dessutom sitter hela teamet, inklusive akustik- och elektronikavdelning tillsammans här i Stockholm, vilket är en styrka när man ska utveckla nya produkter, berättar Anders Olsson som är produktchef för adidas-projektet på Zound Industries.
Anders Olsson
Men även om ingenjörerna och designteamet på Zound har lång erfarenhet av att arbeta med ljud och att utveckla hörlurar fick man börja från grunden med adidas, eftersom det handlade om ett helt nytt segment.
– Ja, vi kan ju hörlurar. Men adidas har många styrkor inom sitt varumärke som varit värdefulla i utvecklingsprocessen. De ligger långt fram när det gäller material och lösningar anpassat för sport, säger Ella Rennéus, som är kreativ chef för adidas sortiment på Zound Industries.
Initialt la de därför mycket tid på att både förstå varumärket adidas men även målgruppen för hörlurarna de skulle utveckla: löparna. – Även där fick vi mycket hjälp av adidas, inte minst genom deras löparcommunity adidas Runners. Det var en perfekt löpargrupp att jobba med då de både har koll på varumärket och på löpning. Redan på skiss-stadiet tog vi hjälp av dem gällande designen, så att den verkligen skulle kännas rätt. Sedan har de hårdtestat prototyper när de löptränat och gett oss återkoppling kring problem och utmaningar som behövde lösas för att få till den optimala hörluren för löpträning, berättar Ella vidare.
Ella Rennéus
Efter ett och ett halvt års produktutveckling var sporthörlurarna redo att lanseras i två versioner: adidas RPT-01 och FWD-01. RPT-01 är en trådlös on-earhörlur med svettsäker design, tvättbara kuddar och 40 timmars batteritid. Den funkar bra att springa med, men är i första hand tänkt som en hörlur för allsidig träning. FWD-01 är en trådlös in-earhörlur med 16 timmars batteritid, och är framtagen för löpning i första hand.
– Löparnas feedback var att det är otroligt viktigt att luren sitter bra i örat. Att den inte ska riskera att trilla ur, samtidigt som den ska vara bekväm. Därför valde vi att flytta ut all elektronik från örat även på FWD-01, vilket gör att den även passar små öron, säger Ella. Sedan vill löpare självklart ha riktigt bra ljud, samtidigt som man vill kunna höra omgivningen för att kunna springa säkert i trafiken. Att hörlurarna ska släppa in ljud utifrån kräver mycket av hårdvaran för att inte ljudet från luren ska försämras.
– Ljudet ska kännas stort och omslutande, ge ett driv i träningen, och där tycker jag verkligen vi lyckats bra.
Ljudet kunde vi inte kompromissa med för det ligger lite i vårt DNA att ha ljudet i fokus. Men det krävdes många tester för att hitta en nivå som även släpper in tillräckligt med omgivningsljud.
Utöver bra ljud och en optimal passform önskade sig testlöparna enkla och tydliga knappar att styra lurarnas funktioner med. – Därför har lurarna en ganska klassisk fjärrkontroll, men vi jobbade mycket med exakt var den skulle sitta och i vilka vinklar löparen enklast styr lurarna. Det får inte vara krångligt, och man vill minimera risken för feltryckningar, säger Anders.
Så varför valde en sportjätte som adidas att jobba med ett svenskt företag som Zound Industries? – Sverige ligger vi långt fram när det gäller mode och design, och musik är en av våra största exportprodukter. Så med kreativa människor som DJ:s, entreprenörer, ingenjörer och designers på samma ställe kanske det inte är så konstigt att vi är bra på till exempel hörlurar i Sverige, avslutar Henrik Ohlstenius, som är marknadschef för Zound Industries i Sverige.
HAPPY JANKELL: ”Jag springer alltid med hörlurar!”
Hur ofta springer du med hörlurar? – Jag springer alltid med lurar och pendlar mellan att lyssna på musik och poddar. Är det kämpigt i spåret brukar jag köra podd varannan kilometer och musik varannan kilometer för att distrahera hjärnan.
Vilken musik föredrar du att springa till? – Musiken som jag lyssnar på när jag tränar är helt annorlunda mot den jag lyssnar på annars. När jag springer lyssnar jag bara på pophittar och schlager – ju fler tonartshöjningar desto bättre! Men när jag springer på löpband är jag ibland rädd att ljudet ska läcka … ingen får höra vad jag lyssnar på, jag skäms verkligen för mina löplåtlistor. Då gäller det att ha bra hörlurar.
När hjälper musiken dig mest i träningen? – Jag älskar att springa intervaller, men hade jag gjort det utan musik hade jag förmodligen hatat det. Musiken hjälper mycket. Jag lyssnar på texterna och lever mig in i vad artisterna sjunger. När jag springer längre kanske jag bara lyssnar på tre låtar däremot … i stället kör jag dem på repeat många gånger!
Vad är viktigt när det gäller hörlurarna? – För mig är det viktigaste att de inte är i vägen. Helst ska det kännas som om ljudet kommer inifrån mitt eget huvud. Jag är jättenöjd med mina adidas-lurar. De sitter bra så jag slipper vara orolig över att de ska glida ur örat – och ljudet är jättebra!
Utmaningen #RWRunstreakSWE och #RW2929Challenge har antagits av över 1 900 läsare. Tillsammans har vi sprungit minst 1,6 kilometer varje dag i januari och tränat minst 29 minuter varje dag under februari. Nu är det dags för nästa månadsutmaning. Den 1 mars startar vi #rw3hchallengemedbrooks – häng på!
Utmaningen går ut på att springa minst tre timmar sammanlagt varje vecka under årets tredje månad – mars. För att kunna göra det bör du ha grundat med löpträning tidigare under vintern, så att du inte ökar på träningsvolymen för snabbt.
Dina tre timmar kan förstås fördelas hur du vill under veckan (men det är klokt att inte försöka riva av allt under helgen). Se också till att lägga in tid för återhämtning efter tuffa eller långa pass.
Den här utmaningen handlar alltså inte om att träna varje dag – utan om att få ihop sammanlagt minst tre timmar löpning per vecka.
Vi börjar den 1 mars (som är en söndag), och räknar veckor från måndag till söndag. Under mars blir det alltså fyra hela veckor under vilka man ska samla ihop minst tre timmar löpning vardera – totalt minst tolv timmar löpning under månaden.
BROOKS PEPPAR MED LÖPARSKOR I #RW3HChallengemedBrooks
Mars månads utmaning görs i samarbete med Brooks. För att inspirera och motivera kommer Brooks tävla ut två par löparskor, en herrmodell och en dammodell, varje vecka under utmaningens första tre veckor. Avslutningsveckan i den här utmaningen peppar Brooks deltagarna lite extra genom att tävla ut tre par dam- och tre par herrskor, så vi håller motivationen uppe hela månaden!
För att delta i tävlingen om löparskor från Brooks under utmaningen gäller det att svara på en fråga varje vecka i vår Facebookgrupp.
Första veckans fråga lyder: Vad får dig att hålla dig motiverad till att springa varje dag?
Vad får dig att hålla dig motiverad till att springa varje dag?
Vinnarna väljer bland valfri Brooks Running-sko (däremot inte de modeller som ges ut i begränsad upplaga). Du kan få hjälp att hitta rätt modell utifrån dina önskemål och din löparprofil via Brooks Shoe Finder – en webb-baserad guide som i rekommendationen utgår från din unika profil som löpare och din träningsbakgrund.
Vinnarna presenteras i utmaningens Facebookgrupp varje vecka, där också tävlingsfrågorna kommer att ställas varje vecka.
Är du en av de som startat en runstreak med oss under januari och är sugen på att hålla i den? Det går förstås utmärkt att hänga på #RW3HChallenge ändå. Förläng helt enkelt din dagliga 1,6-kilometerslöpning då och då, så att du kommer upp i minst tre timmar löpning per vecka.
Hur passar du in en utmaning som en runstreak eller #RW3HChallenge med din vanliga löpträning? Det är enkelt. Håller du igång en runstreak så tränar du på som vanligt, men de dagar du i vanliga fall hade vilat tar du en 1,6 kilometer lång återhämtningsjogg.
Vill du haka på #RW3HChallenge och har svårt att nå tre timmar löpträning per vecka med ditt nuvarande upplägg? Addera något lätt distanspass eller återhämtningpass per vecka så att du når minst tre timmar totalt.
Håll gärna ögonen fortsatt på runnersworld.se för ännu mer träningsinspiration, dela dina pass med oss under #RWRunstreakSWE och gå gärna med i vår#RWRunstreakSWE-grupp på Facebook för att ta del av alla deltagarnas pepp och tips.
